Matavfall

Låt ditt matavfall bidra till det naturliga kretsloppet genom att sortera matavfallet på rätt sätt i papperspåsarna från kommunen.

Abonnemang och avgifter för villa eller radhus

Insamling av matavfall är obligatoriskt från och med 1 januari 2024. På Mina sidor kan du se vilka dagar ditt matavfall hämtas och du kan också anmäla delat kärl med granne om du har väldigt lite matavfall. På Mina sidor kan du också logga in för att se vilka dagar ditt matavfall hämtas.

Information på sidan abonnemang och avgifter

Dela kärl

Om du har lite matavfall kan du dela brun soptunna och tömningskostnad med din granne.

Om du bara har lite matavfall kan du och dina grannar dela på en brun soptunna. Ni betalar er egen grundavgift men delar på tömningskostnaderna. Ni får fortfarande varsin faktura. Alla hushåll som är med och delar får den reducerade grundavgiften.

Ladda ner blanketten för delat matavfallskärl i Självservice Pdf, 122 kB.

Matavfallspåsar

Du ska enbart använda de papperspåsar du får av kommunen för matavfall. Det finns olika sätt att beställa nya påsar beroende på om du bor i lägenhet eller villa.

I Väsby har vi valt att använda den bruna papperspåsen till matavfallet av flera anledningar. Främst är det för att det är den mest miljövänliga matavfallspåsen. Papper är alltid bättre för miljön än plast.

 

Det är också den påsen som funkar bäst i biogasanläggningen. Andra typer av påsar måste sprättas upp innan matavfallet åker in i anläggningen. Mycket matavfall går till spillo i den processen vilket är slöseri med resurser. Det följer också med bitar av plastpåsarna i matavfallet när påsarna sprättas. De plastbitarna hamnar sedan på våra åkrar tillsammans med biogödseln. Därför är den bruna papperspåsen bättre för miljön.

 

Använd bara de påsar du får av kommunen. Följer du skötselråden så funkar papperspåsarna utmärkt. Då gör du också miljön en dubbel tjänst: minskad plastanvändning och näringsåterförsel.

Bor du i lägenhet och har slut på matavfallspåsar kontaktar du din hyresvärd eller styrelsen i din bostadsrättsförening. Det är bara de som kan beställa nya påsar till fastigheten.

Du som bor i villa och har ett matavfallsabonnemang får matavfallspåsar levererade till din adress två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Om dessa inte räcker kan du beställa fler på Mina Sidor.

Inloggningen till Mina Sidor, avfall och återvinning

Vad är matavfall?

Matavfall är allt som blir över och inte kan sparas när du lagat eller ätit mat.

Tips för köket

  • Använd den ventilerade påshållaren och de bruna papperspåsarna du får av kommunen.
  • Håll ditt matavfall så torrt som möjligt. Då minskar risken att påsen går sönder och att matavfallet rinner ut.
  • Skala först - skölj sedan. Du kan till exempel skala frukt och grönsaker direkt ner i påsen.
  • Låt matavfallet rinna av ordentligt i slasken och på så sätt minska fukten.
  • Varva eller lägg lite hushållspapper i botten av påsen så suger det upp lite av fukten.
  • Slå in sånt som luktar mycket i papper innan du lägger det i påsen. Tidningspapper eller hushållspapper går bra.
  • Fyll inte påsen mer än att den går att stänga ordentligt (max upp till den streckade linjen).
  • Ta en extra påse (vänd öppningen på den inre påsen nedåt) om påsen innehåller mycket kött, fisk/skaldjur eller är mycket blöt.
  • Byt påsen varannan eller var tredje dag även om den inte är full. Är det riktigt varmt kan du byta ännu oftare.
  • Diska påshållaren regelbundet så att den hålls ren, den tål maskindisk.

Tips på hur du kan undvika bananflugor inne på sommaren

  • Ta bort skadade eller övermogna frukter.
  • Gå ut med matavfallet och soppåsen varje dag.
  • Rensa avloppet till exempel med kokande vatten. Flugorna lägger gärna ägg i fettet som samlas under silen och i röret.
  • Förvara matavfallspåsen sluten i sin hållare.
  • Förvara frukten i kylen.

Allmänna tips för bruna tunnan

För att hålla de bruna tunnorna fräscha och underlätta för de som hämtar ditt matavfall kan du göra följande:

  • Var försiktig när du lägger ner påsen och med botten nedåt i tunnan så att den inte går upp.
  • Rengör tunnan noga om du har fått larver eller spillt matavfall i tunnan. Använda gärna varmt vatten och såpa. Du kan även spraya med 1 del ättika och 9 delar vatten direkt efter rengöring. Låt tunnan torka ordentligt innan du börjar använda den igen.

Tips för bruna tunnan (sommartid)

  • Byt påsen oftare än normalt, minst var tredje dag.
  • Rulla ihop påsen ordentligt så att inte matavfallet trillar ut i kärlet och skapar dålig lukt.
  • Placera tunnan så skuggigt det går under de varma månaderna.
  • När kärlet är nytömt kan du spola av det eller spreja lite ättika på kärlets kant och botten. Ättika motverkar både dålig lukt och flugor. Låt då locket stå öppet så att tunnan torkar ordentligt.

Tips för bruna tunnan (vintertid)

När det blir minusgrader är det lätt att papperspåsarna fryser fast i kärlet och inte följer med vid tömningen. Det här kan du göra för att hjälpa oss:

  • Lägg en eller par tomma matavfallspåsar i botten av tunnan när det är kallt ute. Då minskar risken att påsarna fryser fast i tunnan.
  • Håll kärlet rent, det minskar risken för fastfrysning.
  • Låt matavfallet rinna av ordentligt i vasken innan du lägger det i matavfallspåsen. Torra påsar fryser inte fast lika lätt som blöta. Blanda använt hushållspapper i påsen, det hjälper till att suga upp fukt.
  • Fyll inte påsen ovanför streckad markering, så att påsen går att försluta ordentligt.
  • Stäng alltid påsen ordentligt. När du stänger påsen hindrar du att matavfallet trillar ut i kärlet och fryser fast.
  • Ställ påsen utomhus en stund så att den fryser till. Då minskar risken att den fryser fast i kärlet. Lägg gärna en hink över påsen om det finns risk för att fåglar river sönder den.
  • Lämna påsen med förslutningen uppåt så att matavfallet inte rinner ut.
  • Lägg ner påsen så att den inte kilas fast mellan en annan påse och kärlets vägg. Då kan den fuktiga påsen frysa fast mot väggen.

  • Matrester, råa och tillagade
  • Kött och ost
  • Bröd, kakor och gryn
  • Skal och rester från frukt och grönsaker
  • Kaffesump (även filter) och tepåsar
  • Fisk och skaldjur, även skalen
  • Fågel-, fisk- och köttben (små och tunna)
  • Pasta och ris
  • Äggskal
  • Hushållspapper och servetter som du har torkat upp matrester eller matfett med
  • Snittblommor (utan jord).

Du kan också söka på SÖRAB:s sorteringsguide för att ta reda på var du ska slänga vad.

SÖRAB:s sorteringsguide Länk till annan webbplats.

Det är viktigt att inget annat avfall än matavfall läggs i kärlet för matavfall. Annat avfall kan förstöra rötningsprocessen när matavfallet ska bli biogas och biogödsel. Här är några exempel på vad som inte är matavfall:

  • Förpackningar som plastpåsar eller mat i takeawayförpackning
  • Tobak, cigarettfimpar och snus
  • Tuggummi
  • Krukväxter och jord
  • Kattsand, strö eller sågspån från burdjur
  • Dammsugarpåsar
  • Grova köttben
  • Tops, bomull och plåster
  • Glass- och ätpinnar
  • Grillkol och aska
  • Trädgårdsavfall
  • Bindor och tamponger
  • Kemikalier och mediciner

Det mesta av maten som slängs i Sverige kommer från hushållen. Det slängs nästan en miljon ton matavfall om året. Det är cirka 97 kilo per person. Räknar man med matavfall från produktionen av maten vi köper så slänger vi ungefär 129 kilo per person om året. Det viktigaste är att äta upp den mat vi köper. Men vissa saker kan vi ju inte äta, till exempel bananskal, kaffesump och räkskal. Det som inte går att äta är ändå värdefullt.

 

Det finns massor av näring i matavfall. Den näringen kan vi använda på olika sätt. Matavfallet rötas och görs om till biogas som används som fordonsbränsle i bland annat bussar, taxibilar och sopbilar. Rötresten blir näringsrikt biogödsel som används som gödning vid odling av mat.

 

Använd bara kommunens matavfallpåse av papper som är gjord för matavfallsinsamling. Den är stabil och tål väta samt bryts ned i biogasanläggningen.

Ditt sorterade matavfall hamnar först på omlastningen på någon av SÖRAB:s anläggningar i Hagby eller Smedby. Rent matavfall lastas om och transporteras till Högbytorp. Där rötas det till biogas och biogödsel. Biogödsel används till odling i kommunen och biogas används som bränsle.

Kompost är en biologisk nedbrytningsprocess av organiskt material där slutprodukten är jord. Många tror att det matavfall som kommunen samlar in blir kompost. Så är det inte. Matavfallet rötas. Det är en helt annan biologisk nedbrytningsprocess där slutprodukterna är biogas och biogödsel.

 

Rötning är en mycket snabbare process än kompostering. Det gör att saker som till exempel komposterbara påsar inte kan brytas ned vid rötning. Därför är det viktigt att du använder de påsar du får av kommunen.

Mer information om hemkompostering av matavfall

Det finns en massa myter om matavfall. Det här är några vanliga missuppfattningar.

"Det luktar illa"
Maten ligger ju annars i din soppåse. Den luktar inte mer i en separat påse. Tips för att minska lukt:

  • Skala först - skölj sen. Håll ditt matavfall så torrt som möjligt så luktar det mindre.
  • Byt påse varannan eller var tredje dag även om den inte är full.
  • Rulla ihop påsen ordentligt så att inget matavfall ramlar ut i soptunnan.

"Det kommer råttor i matavfallstunnan!"
Matavfallet ligger ju redan i din soptunna. Du kommer inte få råttor bara för att du lägger det i en separat tunna. Tips för att undvika råttor:

  • Rulla ihop den bruna påsen så att inget matavfall ramlar ut i tunnan.
  • Fyll inte matavfallstunnan så mycket att locket inte går att stänga.

"Alla sopor bränns ändå"
Det händer bara om det inte är rätt sorterat. Det ska bara ligga matrester i matavfallet. Ligger det exempelvis förpackningar eller plastpåsar i matavfallet så går det inte att röta. Då måste det brännas.

 

"Det blir energi när det bränns"
Ja, det är sant. Men det är bättre att det blir biogas och biogödsel. Det är en mer miljövänlig och effektivare användning av den näring som finns i matavfallet.

Kontakt
Senast uppdaterad: 30 juli 2024