Fler Väsbybor deltar i forskning för bättre hjärnhälsa

Ännu fler Väsbybor över 65 år får nu del av det stora forskningsprojektet Hjärnvägen. Ytterligare 25 Väsbybor startar sin resa mot bättre hjärnhälsa genom hälsosamma livstilsförändringar.

I höstas startade forskningsprojektet ”Hjärnvägen till förbättrad hjärnhälsa”. Sedan dess deltar 34 Väsbybor i schemalagda aktiviteter såsom fysisk träning, kostrådgivning, kognitiv träning och social stimulans.

"Andra spåret"

Nu utökas forskningsprojektet Hjärnvägen med ”Andra spåret”. Även här är syftet att förbättra individers hälsa genom livsstilsförändringar som påverkar hjärnan i positiv riktning. 25 Väsbybor kommer att delta. Upplägget i den nya gruppen bygger på mer självständigt arbete. I stället för ett fast schema med träffar varje vecka får deltagarna ett större ansvar att utforma och genomföra sina egna skräddarsydda livsstilsplaner.

– Det är naturligtvis extra roligt att just Väsbybor deltar i denna studie. På så vis kan vi ligga i framkant med resultat och förhoppningsvis kan vi i framtiden implementera metoderna i den kommunala verksamhet som riktar sig till Väsbys äldre, säger omsorgsnämndens ordförande Barbro Brolin (S).

I första steget av det nya projektet har deltagarna fått besvara en rad frågor om sin nuvarande livsstil. På så vis skapas en profil som visar vilket förbättringsutrymme som finns inom varje livsstilsområde.

Modeller jämförs

Modellen är mer resurssnål för både kommunen och deltagaren; förutom ett utökat personligt ansvar sker handledningen i smågrupper i stället för genom individuella samtal. Modellen skulle därmed bli mer kostnadseffektiv så att den kan erbjudas till långt fler invånare i framtiden.

– Det ska bli intressant att jämföra de två grupperna och se vilken metod som varit mest framgångsrik; en metod som kräver stöd av sakkunniga eller en metod som är mer resurssnål och kostnadseffektiv? Resultatet kan bli vägledande för kommunernas framtida arbete med att medvetandegöra och coacha till en förbättrad livsstil bland äldre som är i behov av det, säger projektledare Ulrika Lindqvist.

Forskning har visat att seniorer som ändrade sina vanor inom flera livsstilsområden parallellt fick bättre minne, bättre planeringsförmåga och beslutfattande. De tänkte snabbare, fick färre sjukdomar och behövde inte uppsöka läkare lika ofta som de som fortsatte att leva som tidigare.

Första gruppen halvvägs

Den första gruppen är nu halvvägs inne i programmet. Deltagarna tränar tillsammans på gym två gånger i veckan. Utöver det finns det en rad övningar som påverkar såväl mental som fysisk hälsa.

Studien är av nationellt intresse. Det finns också liknande pågående studier i ett 60-tal andra länder.

– Demenssjukdomar hos äldre är ett globalt problem som utmanar både individer och samhälle. En befolkning som lever längre kan innebära större behov av omvårdnad vilket innebär att det blir ännu viktigare att arbeta förebyggande för att främja en god hälsa högre upp i åldrarna, säger Ulrika Lindqvist.