Kommunalt avlopp

Vatten från hushåll som används till toalett, disk, tvätt och bad kallas för spillvatten. Det kommunala spillvattnet renas vid Käppalaförbundets reningsverk som ligger på Lidingö.

I toaletten får man bara spola ner kiss, bajs och toalettpapper. Allt annat gör reningsprocessen svårare, orsakar extra arbete och skadar naturen.

Kommunen och Käppalaverket tar gärna emot spillvatten från:

  • toaletter
  • bad och dusch
  • disk
  • tvättmaskiner.

Kommunen och Käppalaverket vill inte ha:

  • färgrester och lösningsmedel
  • tungmetaller och motoroljor
  • cigarettfimpar och snus
  • bindor och tamponger
  • kondomer
  • tops
  • plastdetaljer
  • mediciner
  • fett från matlagning.

Häll aldrig motorolja, lacknafta, målarfärg eller andra kemikalier i avloppet. De skadar mikroorganismerna i reningsverket. De rinner sedan genom hela systemet och hamnar till slut i havet och reningsverkets restprodukter. Tyvärr kommer hälften av de oönskade ämnena i avloppsvattnet från hushållen. Det spolas därmed ned en hel del skadliga ämnen i våra hem.

 

Miljötips till hushåll på Käppalas webbplats Länk till annan webbplats.

Fett i avloppet? Nej tack!

När vi lagar mat blir det fett kvar i kastruller och stekpannor. Det är mycket viktigt att du inte sköljer ner det i vasken. Detta gäller fett från bland annat stekning, fritering, marinader och liknande. Fett bör alltid torkas upp med hushållspapper och slängas i vanliga soporna innan du sköljer ur stekpannan eller kastrullen.

Större mängder fett kan du hälla i en brännbar behållare, exempelvis en använd pappersförpackning med skruvkork eller i en plastburk med lock. Det finns även särskilda trattar som passar på vanliga plastflaskor som kan vara en hjälp för att samla upp överblivet fett. Släng sedan behållaren i de vanliga hushållssoporna eller ta med till återvinningscentralen. Du får bara slänga en mindre mängd matolja i hushållssoporna, högst en liter. Matoljan ska då samlas i en behållare med kork eller lock och sorteras som restavfall.

Fett som spolas ner i vasken orsakar mycket stora problem i rören med stor risk för stopp hemma hos dig eller i vårt ledningsnät. Avloppsvattnet kyls i röret som leder bort från din diskho, och när avloppsvattnet innehåller fett så stelnar detta på insidan av röret. Med tiden bildas stora fettproppar som kan leda till översvämning eller luktproblem.

 

Genom att ta hand om fettet på rätt sätt kan du därför göra en värdefull insats som förhindrar stopp i ledningarna och gynnar en välfungerande reningsprocess.

Fett kan leda till stopp i avlopp och pumpstationer. Fastighetsägare får därför inte tillföra fett i större mängd till avloppet. Verksamheter som hanterar livsmedel ha en fettavskiljare och ett system för fettåtervinning.

Exempel på verksamheter som ska ha fettavskiljare

  • Bageri
  • Grill
  • Pizzeria
  • Café
  • Hamburgerbar
  • Restaurang
  • Catering
  • Konditori
  • Rökeri
  • Charkuteri
  • Livsmedelsbutik
  • Salladsbar
  • Gatukök
  • Mottagningskök
  • Slakteri
  • Glasstillverkning
  • Personalmatsal
  • Storkök.

Varför ska man installera fettavskiljare?

När avloppsvattnet kommer ut i ledningsnätet sjunker temperaturen, vilket gör att fett som finns i vattnet stelnar och orsakar stopp. Det kan leda till att källare svämmar över och att orenat avloppsvatten rinner ut i Mälaren och andra vattendrag. Höga fetthalter har dessutom negativ inverkan på reningen vid avloppsreningsverken.

Kravet på fettavskiljare regleras i:

  • Allmänna bestämmelser för brukandet av Upplands Väsby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning föreskriver att fastighetsägare inte får släppa ut fett i större mängder i avloppssystemet. Fastighetsägaren ska utan dröjsmål informera huvudmannen om verksamhet som kan påverka beskaffenheten hos avloppsvattnet från fastigheten.
  • Boverkets byggregler (BFS 1998:38, BBR 7, avsnitt 6:6 211) anger att behandling av spillvattnet ska utföras eller avskiljare installeras om vattnet innehåller mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen t.ex. fett. Boverkets Byggregler Länk till annan webbplats.

För krav på utsläpp av avloppsvatten, som inte är att betrakta som vanligt hushållsvatten, från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter, gäller bestämmelser och gränsvärden enligt Käppalaförbundets webbplats. Detta vid varje tidpunkt gällande råd och regler för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet.

Käppalaförbundets webbplats Länk till annan webbplats.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren är den som är ytterst ansvarig för att det finns en fettavskiljare installerad och för att se till att den kontrolleras, underhålls och töms enligt gällande regler. Kontroll av anläggningens funktion ska ske minst en gång om året. Fastighetsägaren är även betalningsansvarig för tömning enligt kommunens avfallstaxa. Det ska även finnas en namngiven kontaktperson som är ansvarig för fettavskiljaren.

Anmälan

Fastighetsägaren ansvarar även för att informera och anmäla en planerad installation av fettavskiljare enligt följande:

  • Bygganmälan ska göras till bygglovsenheten om installationen medför betydande ändringar i VVS-systemet.
  • Blanketten "Uppgifter om fettavskiljare" ska fyllas i.
  • Anmälan ska göras till kommunens entreprenör för hämtning av fettavfall.

Uppgifter om aktuell entreprenör för tömning av slam

Blanketten "Uppgifter om fettavskiljare"

Så fungerar en fettavskiljare

Fettavskiljare fungerar enligt principen att fett har lägre densitet än vatten. När vattnet rinner genom avskiljaren sjunker slam och tyngre partiklar till botten medan fettet stiger och lägger sig vid ytan.

Krav på fettavskiljarens utformning

Fettavskiljaren ska vara utformad enligt standarden SS-EN 1825-1. Konstruktion, dimensionering, service och underhåll med mera ska följa standarden SS-EN 1825-2.

 

Fettavskiljaren ska även vara:

  • funktionstestad enligt gällande normer
  • utrustad med möjlighet till provtagning
  • utrustad med larm.

För att förhindra dålig lukt, avlagringar och rötningsprocesser måste fettavskiljaren, samt till och utloppsledningarna, ha tillfredsställande avluftning.

 

För restauranger kan tabellen nedan användas för en överslagsmässig dimensionering av avskiljaren men hänsyn bör även tas till vilket flöde utrusningen i köket ger. Kontakta en rörfirma eller VVS-konsult för hjälp med dimensionering och installation.

Antalet portioner per dag kan räknas fram genom att multiplicera antalet sittplatser i lokalen med tre.

Så stor ska fettavskiljare vara

Dimensionering av fettavskiljare

Matportioner per dag

Normstorlek för avskiljare (l/s)

0-200

2

201-400

4

401-700

7

701-1000

10

Mer än 1001

special

Placering av fettavskiljare

För att undvika påverkan på livsmedel ska fettavskiljaren placeras i separat utrymme, väl avskilt från hantering och förvaring av livsmedel. Sugslangar och annan utrustning som krävs vid tömningen får inte dras genom utrymmen där man hanterar och förvarar livsmedel.

 

Tillräckligt med utrymme ska finnas runt avskiljaren så att den är lättillgänglig vid tömning och tillsyn. Utrymmet måste även ha god luftväxling för att kunna vädra bort dålig lukt och gärna vara utrustad med vatten och avlopp. Vid frågor om placeringen kontakta försäljare eller installatör.

 

Alla köksavlopp och diskmaskiner ska vara anslutna till fettavskiljaren. Även golvbrunnar bör anslutas till fettavskiljaren.

Viktigt!

  • Vattnets temperatur vid inloppet till fettavskiljaren får inte överstiga 45º C.
  • Avloppsvatten från toalett får inte anslutas till fettavskiljaren.
  • Avfallskvarnar får inte vara inkopplade till en fettavskiljare.
  • Matolja och frityrfett får aldrig hällas i avloppet eller direkt i fettavskiljaren. Enligt avfallsförordningen ska det samlas upp i annan behållare än fettavskiljaren och lämnas till en tömningsentreprenör för återvinning.

Tänk på att fettavskiljare inte är konstruerade för att ta emot större mängder fett samtidigt.

Skötsel och tömning

Skötseln består av tömning, invändig rengöring samt kontroll av fettavskiljaren. För att fettavskiljaren ska fungera behöver man regelbundet kontrollera slamfång, larmgivare samt in- och utlopp.

Fettavfall från fettavskiljare ingår i det kommunala insamlingsansvaret och ska hämtas av kommunens entreprenör för slamtömning. Fastighetsägaren ska teckna abonnemangsavtal för tjänsten och är betalningsansvarig enligt vid varje tidpunkt gällande avfallstaxa.

Intervallen för tömning och rengöring beror på anläggningens typ och storlek. Tömningfrekvensen bestäms av VA-huvudmannen. I normalfallet ska tömning ske minst fyra gånger per år. Slarvar man med tömningen kommer fettlagringsvolymen att överskridas med fettutsläpp som följd. Risken finns också att avskilt fett bryts ned så att gaser bildas med dålig lukt och hälsorisker som konsekvens.

Kontrollera efter tömning:

  • Att fettavskiljaren är fylld med vatten till nivå över vattenlåset.
  • Att larmgivaren når 15 centimeter under vattennivån vid fylld fettavskiljare.
  • Att tömningsprotokollet är rätt ifyllt av tömningsentreprenören.
  • Att ventilationen fungerar som den ska.
  • Att larmet fungerar.

För fastighetsägare som inte har tecknat avtal med av huvudmannen godkänd entreprenör har huvudmannen rätt att beställa sådan tömning på abonnentens bekostnad.

Om fettavskiljare saknas

Om en verksamhet som hanterar livsmedel saknar fettavskiljare tar huvudmannen kontakt med fastighetsägaren och informerar om de krav som gäller. Fastighetsägaren uppmanas att installera en fettavskiljare inom en tidsram som båda parter kommer överens om (normalt inom tre månader).

 

Fastighetsägaren kan bli ersättningsskyldig för kostnader som huvudmannen fått för att åtgärda problem som uppstått i samband med utsläpp av fett från verksamheten.

I bland utformas avloppet som ett så kallat lätt tryck avloppssystem (LTA-system). Det vill säga att en pump lyfter eller trycker spillvattnet bort från fastigheten.

Vid larm eller fel på din LTA-station kontakta omedelbart Väsby Direkt. På helger eller kvällar utanför normal arbetstid kan du ringa VA-jouren på telefonnummer: 073-910 47 71.

Kontakta Väsby Direkt

LTA-pumpstation

En LTA-station placeras inne på fastigheten. LTA-stationen består av pump, tank, automatik, nivågivare, larmindikator och backventil. Fastighetsägaren äger och är ansvarig för samtliga ledningar fram till förbindelsepunkten medan huvudmannen äger LTA-stationen. Fastighetsägaren har även ansvar för tillsyn av LTA-stationen samt elförsörjning.

 

Huvudmannen bestämmer antalet pumpar och vilket slag av pumpstation som ska användas samt svarar för installationen av pump. Fastighetsägaren ansvarar för elinstallationen fram till kopplingsplint i LTA-stationen. Fastighetsägaren bekostar nödvändiga anordningar (schaktning och anläggning av LTA-station) för att sammankoppla enheten med installationen i övrigt.

 

Huvudmannen ska godkänna LTA-stationens plats och har rätt att kostnadsfritt bestämma över platsen samt har ensam rättighet att sätta upp, ta ned, kontrollera, justera, underhålla samt till- och frånkoppla pumpenheten.

Information till dig som har LTA-station

Här kan du läsa om skötselråd samt få information om det ansvarsförhållande som gäller mellan Upplands Väsby kommun såsom VA-huvudman och fastighetsägaren.

Beskrivning

LTA-stationen består av två delar, en sump (behållaren) och en pump som placeras i sumpen. Stationen känns igen på det gröna locket som måste vara helt ovan mark för att förhindra att grus och annat kan ta sig ner i sumpen. Pumpen är placerad i nedre delen av sumpen och känner via automatik av nivå för start och stopp.

Skötsel

Kommunens VA-enhet står för service och underhåll av pumpen. Men det förutsätter att anläggningen används och är inkopplad på rätt sätt. Följande gäller:

  • Fastighetsägaren ansvarar för en allmän tillsyn av stationen och att larmet alltid fungerar. Kontakta omedelbart Väsby Direkt eller VA-jouren (utanför konstorstid) vid larm eller annat fel på LTA-stationen.
  • Inga föremål som kan skada pumpen får tillföras. Spola aldrig ner fett, matolja eller fasta föremål i toaletten. Exempel på saker som inte ska spolas ned i avloppet är bindor, blöjor, tops, trasor, sand, kaffefilter eller liknande. De flesta driftstopp beror på att fel saker spolats ner i toaletten.
  • Platsen för LTA-stationen måste alltid vara lättillgänglig för VA-huvudmannens skötsel. Ingen överbyggnad får förekomma samt minst 1,5 meter fritt runt pumpen.

Ansvarsförhållanden

Upplands Väsby kommun såsom VA-huvudman:

  • Levererar och äger LTA-stationen.
  • Bestämmer antalet pumpar samt ansvarar för pumpinstallationen.
  • Har ensamrätt att sätta upp, ta ned, till- och frånkoppla LTA-stationen.
  • Bestämmer LTA-stationens placering i samtal med fastighetsägaren och har rätt att kostnadsfritt komma åt stationen.

Fastighetsägaren bekostar och ansvarar för:

  • Schakt och anläggning av LTA-sumpen.
  • Sammankoppling av LTA-stationen med fastighetsägarens egna spillvattenledningar. OBS dagvatten (regnvatten) och dränvatten får inte ledas till stationen.
  • Elförsörjning och elinstallation fram till LTA-stationens kopplingsplint.
  • Installation av ett larm som varnar vid driftstörning. Larmet består av en röd lampa som börjar lysa vid driftfel och ska vara placerad väl synligt i bostaden.

Vid larm eller strömavbrott:

  • Använd inte LTA-enheten vid larm eller strömavbrott.
  • Släpp inte ut något vatten till avloppet det vill säga undvik helt att spola, tvätta, diska, duscha med mera.
  • Kontrollera att säkringarna för pumpenheten och huvudsäkringarna är hela och att strömbrytaren är påslagen.
  • Vid larm eller annat fel på LTA-stationen kontakta omedelbart Väsby Direkt. Utanför normal arbetstid ring VA-jouren på telefonnummer 073-910 47 71.

Vid misskötsel och oaktsamhet debiteras fastighetsägaren för kostnad av slamtömning och/eller reparation. Sköts pumpen ska en ny station normalt gå problemfritt i 6– 8 år. De flesta driftstopp beror på att fel saker spolats ner i toaletten. Spola aldrig ner fett såsom frityrolja eller fasta föremål som till exempel bindor, blöjor och tops.

TIPS!

Fett och olja från fritering och stekning ska slängas i hushållsavfallet. Skrapa även av tallrikar och torka ur stekpannan med hushållspapper innan de diskas för att minimera fettutsläpp. Fettet kan täppa till pumpens nivågivare och därmed förorsaka driftstopp. Det är även fettet som är orsaken till den dåliga lukten som kan uppstå.

En köksavfallskvarn (KAK) mal ner det som slängs i vasken och följer med spillvattnet till reningsverket. Upplands Väsby kommun godkänner inte installation och användande av avloppskvarn.

Tillskottsvatten

Nästan 40 procent av avloppsvattnet som renas i Käppalaverket är så kallat tillskottsvatten, det vill säga vatten som inte är avloppsvatten. I Upplands Väsby kommun känner vi till några områden där det finns en del tillskottsvatten och vi jobbar med att minska detta.

Vad är tillskottsvatten och var kommer det ifrån?

Tillskottsvattnet består bland annat av regnvatten, sjövatten och grundvatten och är vatten som inte ska finnas i avloppssystemet. Tillskottsvattnet tränger sig in i avloppssystemet bland annat genom ledningar och brunnar som är i dåligt skick och via felkopplingar.

Mängden tillskottsvatten behöver minskas av flera skäl

  • Tillskottsvattnet tar en stor del av kapaciteten som finns i avloppsrören och i reningsverket. När avloppsystemet överbelastas ökar risken för källaröversvämningar och bräddningar, det vill säga att orenat avloppsvatten rinner ut i hav, sjöar och vattendrag.
  • Tillskottsvatten kan medföra att man måste genomföra stora omläggningar i avloppssystemet för att höja kapaciteten, vilket är mycket kostsamt. Det finns beräkningar som visar att man genom att minska den genomsnittliga volymen tillskottsvatten från 40 till 30 procent skulle kunna förlänga reningsverkets livslängd med cirka 20 år.
  • Tillskottsvattnet bidrar till ökad energiförbrukning då mer vatten än nödvändigt måste pumpas och renas.
  • Reningsprocessen i Käppalaverket blir sämre. Tillskottsvattnet späder ut och kyler ner avloppsvattnet, vilket gör att den biologiska reningen fungerar sämre.

Fastighetsägare ansvarar för egna ledningar

Fastighetsägare har ansvar för att de egna ledningarna är i gott skick och att rätt vatten går till rätt ledning. Dagvatten och dränering får inte vara kopplat på avloppsvattenledningen. Vid felkoppling måste ledningarna kopplas rätt. I områden där det finns mycket tillskottsvatten genomför kommunen kontroller av det kommunala avloppssystemet samt kontrollerar privata servisledningar. Dessa kontroller görs med hjälp av teaterrök, spårning med färgat vatten och filmning.

Om du får stopp i avloppet bör du kontakta VA-driften. Du får då hjälp med att ta reda på var problemet ligger och vems ansvar det är.

Du når VA-driften genom att kontakta Väsby Direkt.

Kontakta Väsby Direkt

Utanför normal arbetstid kan du ringa jouren för vatten och avlopp på telefonnummer: 073-910 47 71

Tänk på att allt som inte hör hemma i avloppet kan orsaka stopp. Exempelvis tamponger, hushållspapper, bomullspinnar samt olja och fett som stelnar och täpper till i rören. Du kan enkelt förebygga stopp genom att tänka på vad som hamnar i avloppet i badrum och kök.

Allt spillvatten som går ut i avloppet i Upplands Väsby kommun rinner ända till Käppala reningsverk på Lidingö. Det är viktigt att minska mängden olja och tungmetaller som kommer till reningsverket. Olja försämrar reningsprocessen och kan skada den biologiska reningen.

 

Oljeföroreningar som kommer ut via dagvattennätet ger en direkt nedsmutsning av miljön (till exempel sjöar, vattendrag och grundvatten). Oljeavskiljare minskar miljöförstöringen.

 

Du behöver göra en anmälan om du planerar att bygga en ny oljeavskiljare eller ändra en befintlig, om den ligger inom ett detaljplanelagt område. Anmälan skickas till miljö- samt bygglovsenheten vid bygg- och miljökontoret. Observera att din anmälan måste vara inlämnad till miljöenheten minst 6 veckor före den beräknade byggstarten. Du behöver även invänta startbesked från bygglovsenheten.

Exempel på verksamheter som ska ha oljeavskiljare

  • fordonstvätt
  • bilplåtsverkstäder
  • spolplattor
  • olje- och kemikaliedepåer
  • bensinstationer
  • parkeringshus
  • bilskrotningsanläggningar
  • kondensvatten från kompressorer vid industrier
  • rostskyddsanläggningar
  • industrier med hantering av oljor och/eller lösningsmedel
  • bilvårdsanläggningar, gör-det-självanläggningar
  • verkstäder (motor- och servicehallar, måleri- och sprutlackeringshallar)
  • billackeringsanläggningar
  • trafikbelastade ytor (garage med golvavlopp, parkeringsplatser, dagvatten från större vägar, tunnlar och broar).

Anläggningar med både verkstad och tvätt bör ha separata avskiljare. Vatten från detalj- och motortvätt får inte avledas till oljeavskiljaren. Det ska tas om hand som farligt avfall.

Senast uppdaterad: 23 september 2024