Naturvård

Upplands Väsby kommun arbetar aktivt med naturvård. I det ingår att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Även de kulturmiljövärden och de sociala värden som finns i anslutning till naturen ska ses efter. Kommunen arbetar också med viltvård.

Invasiva främmande arter är ett stort problem som påverkar biologisk mångfald, hälsa och orsakar kostnader både för enskilda och för samhället. Vad du gör som privatperson spelar stor roll. På naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om vad du kan göra för att hindra spridningen.

Naturvårdsverkets information om invasiva arter Länk till annan webbplats.

Har du invasiva växter du rensat ut i din trädgård kan du numera lämna dem på Haby återvinningsanläggning.

Läs mer på Sörabs hemsida om vart du kan lämna ditt avfall. Länk till annan webbplats.

Artportalen är en samlingsplats för rapportering av arter. Rapportör blir den som så önskar och bestämmer själv vad som skall rapporteras. Fynden är fria att utnyttja för alla, allmänhet, forskare, organisationer och myndigheter även om skyddsvärda observationer förbehålls rapportören och ackrediterade personer inom respektive ideell förening samt ArtDatabanken. Alla fynd publiceras först och kvalitétsgranskas i efterhand av ansvariga inom respektive ideell förening.

Till Artportalen kan alla som vill rapportera in sina artfynd, och man kan rapportera in fynd av de flesta flercelliga organismer som påträffas i Sverige.

Rapportera arter på Artportalen.se Länk till annan webbplats.

Ekosystemtjänster är ett begrepp som beskriver de funktioner som naturen upprätthåller och människan är beroende eller gynnas av. Luft- och vattenrening, pollinering, skogens förmåga att producera bär och svamp, och havens produktion av fisk är alla exempel på ekosystemtjänster. De stärker naturens och samhällets förmåga att stå emot eventuella rubbningar i miljön, såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald eller effekter av föroreningar.

Utvecklingsplan för ekosystemtjänster

För att säkerställa att vi arbetar med och värderar ekosystemtjänsterna på bästa sätt, har kommunen med stöd av Stockholms läns landsting tagit fram Utvecklingsplan för ekosystemtjänster. Denna omfattar ett antal strategier för att utveckla och bevara värdefulla ekosystemtjänster, en kartering av befintliga ekosystemtjänster i kommunen och en sammanfattande utvecklingsplan där ekosystemtjänster som är viktiga för den översiktliga planeringen prioriteras. Utvecklingsplanen är i sin helhet viktiga underlag i kommunens arbete med översikts- och detaljplanering, liksom i kommunens natur- och vattenvård.

Utvecklingsplan för ekosystemtjänster Pdf, 2 MB. (Pdf, 2 MB)
Kartläggning av ekosystemtjänster Pdf, 3 MB. (Pdf, 3 MB)
Strategier och metoder Pdf, 696 kB. (Pdf, 696 kB)
Kartläggning av naturnära omsorgsboenden Pdf, 424 kB. (Pdf, 424 kB)
Ekologiska spridningssamband Pdf, 3 MB. (Pdf, 3 MB)

Stora delar av kommunen har inventerats för sina naturvärden. Naturinventeringen fungerar som ett basunderlag som ligger till grund för bland annat planering av park- och naturvårdsskötsel och exploateringsprojekt. Värdefulla naturmiljöer har identifierats och arter som av olika skäl är skyddsvärda finns noterade och registrerade i en digital karta.

Naturvårdsarbetet på den kommunala marken planeras, genomförs, följs upp och utvärderas utifrån kommunens naturvårdsplan. I naturvårdsplanen är den kommunalägda naturmarken indelad i olika skötselområden. För varje skötselområde beskrivs naturtypen, datum för inventering, de huvudsakliga målen, skötselåtgärder, tid för nästa åtgärd samt datum för den senast utförda åtgärden.

Syftet med kommunens naturvårdsplan är i första hand att bevara och utveckla naturvärden och rekreationsvärden i kommunens naturmiljöer och i andra hand kommer de ekonomiska värdena som försäljning av skogsråvara från kommunens naturmiljöer som klassas som skogsmark.

Slyröjning

Slyröjning innebär att oönskad växtlighet tas bort.

Gallring av träd

Träd som står alltför tätt och konkurrerar med varandra om luft och ljus ta bort. Vanligast är att vi tar bort snabbväxande arter som asp och björk eftersom de tar annars lätt tar över ett helt skogsparti. Vi fäller även gran om den konkurrerar med andra stora träd som tallar och ekar.

Skapa högstubbar

Trädkronan av antingen levande eller döda träd ta ned för att skapa stående död ved. Det gynnar den biologiska mångfalden.

Faunadepåer

Högar av trädrester efter avverkning lämnas kvar i naturen för att främja arter som lever av död ved.

Friställning av gamla tallar

Vi fäller den växtlighet som växer närmast kronan för att ge tillräckligt med plats och solljus.

Friställning av ekar

Vi fäller den växtlighet som växer närmare kronan än fem meter med motorsåg. Eken behöver cirka fem meter fritt runt sin trädkrona, för att få tillräckligt med plats och solljus.

Bild på en frihuggen/friställd ek i restaurerad naturbetesmark vid Sydvästra Fysingen.

Frihuggen/friställd ek i restaurerad naturbetesmark vid Sydvästra Fysingen där markerna hålls fortsatt öppna av betande kor. Foto: Henrik de Joussineau

Fagning

Innebär att man tidigt på våren räfsar undan fjolårsgräs och röjer undan löv, nedfallna kvistar och annat skräp på ängar för att gynna växterna på ängen.

Slåtter

Högt gräs och örter klipps eller skärs av och bortföres från ytan. Historiskt tog slåttade man för att få hö till foder till kor, hästar och får. Ängsmarker är bland de mest artrika markerna i landskapet där fagning och slåtter är viktiga skötselmoment för att dessa marker ska hållas fortsatta öppna och deras naturvärden bevaras till nästkommande  generationer.  

Bete

Genom inhyrda betesdjur som kor, får och hästar låter kommunen beta flera olika betesmarker runt om i kommunen. Betesmarker är bland de mest artrika markerna i landskapet. Djurens bete och tramp är en essentiell störning för att dessa markerna ska hållas fortsatta öppna och deras naturvärden bevaras till nästkommander generationer. 

Död ved i form av stående eller liggande trädstammar och döda grenar på träd är viktigt för livet i skogen. För vissa arter är död ved föda och för andra arter är den en växtplats, boplats eller ett skydd.

Dagens omfattande skogsbruk gör att väldigt få träd numera når så hög ålder att de dör en naturlig död. I dagens skogar är därför mängden död ved mycket lägre jämfört med förr och många av de svampar, växter och djur som är knutna till den döda veden är idag hotade eller sällsynta.

Läs mer om hur vi arbetar med död ved för att gynna olika arter. Pdf, 11 MB. (Pdf, 11 MB)

Kommunens mark är en offentlig plats och ska därför vara tillgänglig för alla, säker samt trygg och snygg.
Att använda kommunens mark som sin egen eller att tippa avfall där är olagligt.

Du som har växter, byggnader, anläggningar, upplag eller andra saker på kommunens mark behöver därför ta bort detta.
På återvinningscentralen i Smedby kan du alltid lämna ditt trädgårdsavfall och grovavfall gratis. Du kan också beställa hem storsäckar eller hyra en container för ditt grovavfall som sedan kommunen hämtar.

Läs mer på Sörabs hemsida om Smedbys återvinningscentral Länk till annan webbplats.

Har du invasiva växter du rensat ut i din trädgård kan du numera lämna dem på Haby återvinningsanläggning.

Läs mer på Sörabs hemsida om vart du kan lämna ditt avfall. Länk till annan webbplats.

Gröna kilar

Från Stockholms omgivningar sträcker sig tio gröna kilar in mot staden.

Genom kilstrukturen får många människor tillgång till naturområden som hänger samman med annan natur vilket ger möjligheter till varierade upplevelser och till längre strövtåg i naturen, samt höga natur- och kulturmiljövärden och attraktiv natur för rekreation. Stora sammanhängande grönområden skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv, de är viktiga för den biologiska mångfalden. Kilarna är också värdefulla spridningsvägar för djur och växter.

I naturen syns inte kommungränserna och många naturområden fortsätter genom flera kommuner. I Samverkan gröna kilar nordost samarbetar Upplands Väsby med flera andra kommuner, föreningar och myndigheter kring de gröna kilar som sträcker sig genom kommunerna. Upplands Väsby är del i två kilar, Rösjökilen i östra delen av kommunen och Järvakilen i västra delen av kommunen.

Samarbetet handlar bland annat om att arbeta för att skapa bättre förutsättningar för biologisk mångfald och friluftsliv i kilarna.

På gronakilar.se hittar du en guide till några av Stockholmsregionens naturområden nära dig. På webbplatsen kan du även läsa mer om besöksmål och aktiviteter: www.gronakilar.se Länk till annan webbplats.


Järvakilens centrala del är ett av länets mest ”tätortsnära” större grönområden med korta avstånd till bostadsområden, kollektivtrafik och med ett stort antal besökare och utgör den enda länken mellan Nationalstadsparken inne i centrala Stockholm och omvärlden.

Delar av Järvakilen har flera så kallade midjor, tätbebyggda områden som gör kilen mycket smal, vilket på sikt kan äventyra kilens värden.

Naturen är varierad och innehåller allt från djupa barrskogar till blomsterrika beteshagar, lövlundar, skogskärr och våtmarker. Här finns Säbysjön, en av länets finaste fågelsjöar, Hanstaskogen med sina stora ekar och svamprika marker och Runsahalvöns höga bergbranter med utblickar över Mälaren.

Rösjökilen är en av Stockholms gröna kilar. Det är ett sammanhängande natur- och kulturlandskap som sträcker sig genom sex norrortskommuner, från Sigtuna i norr, via Vallentuna, Upplands Väsby, Täby och Sollentuna till Danderyd i söder.

I Rösjökilens norra och mellersta delar kan man uppleva ett kulturhistoriskt intressant landskap. I det område vi idag kallar Rösjökilen finns spår efter människors liv sedan 9000 år tillbaka. De södra och centrala delarna av kilen präglas av större skogsområden, vilka används flitigt som strövområden med många stigar.

I mars 2006 startade ett samarbete i Rösjökilen. Detta samarbete utökades 2016 genom en sammanslagning med samverkansgrupperna i Angarnkilen och Bogesundskilen. Samverkans syfte är att kilarna ska bli högt värderade, välbesökta tätortsnära naturområden som bidrar till regionens attraktiva livsmiljö. Ett flertal olika projekt för att främja syftet drivs av samverkan.

Senast uppdaterad: 13 september 2021