Mätpunkter från 50-talet viktiga när framtidens Väsby ska byggas
Medan många andra kommuner lägger det gamla stomnätet åt sidan, går Upplands Väsby mot strömmen och utvecklar. Stomnätet från 1958 är fortfarande mer pålitligt än dagens satellitmätningar.
Mattias Arvidsson (närmast) och Peter Isaksson från kommunens geodataenhet jobbar längs Mälarvägen. Mattias instrument används vid höjdmätning. Peter Isaksson håller i en så kallad invarstång. Med hjälp av de två instrumenten kan mätningar utföras med några millimeters noggrannhet. Foto: Daniel Jansson, Upplands Väsby kommun
De finns i hundratals och är så pass små att du måste söka målmedvetet för att hitta dem. De små fysiska mätpunkterna finns utspridda över hela Upplands Väsby och utgör grunden i kommunens stomnät. Nu har geodataenheten tagit beslutet att underhålla och förtäta det gamla stomnätet med fler fysiska mätpunkter. Syftet är att säkra data om nivåskillnader och mycket annat som krävs för det framtida byggandet i Väsby.
Vi ser andra kommuner som inte längre underhåller sitt stomnät utan i stället nästan helt förlitar sig på satellitmätning. Här har vi gjort bedömningen att vårt snart 70-åriga stomnät fyller en fortsatt viktig funktion. Stomnätet är fortfarande det system som vi många gånger helst förlitar oss på, även om vi i andra sammanhang också använder oss av satellitmätning som är en väldigt tidseffektiv mätmetod, säger Lennart Berg som är chef för geodataenheten.
Tillgängligt för Väsbybor
Stomnätet kan liknas vid ett jättestort pussel som bland annat ger en samlad bild av Upplands Väsbys olika nivåskillnader. Varje markering utgör en pusselbit som är exakt för att passa ihop med andra bitar. För den enskilde Väsbybon kan stomnätspunkterna och dess koordinater till exempel vara till nytta då man ska anlita en entreprenör för att bygga om på sin fastighet.
Jag tror att få känner till att stomnätets hundratals punktmarkeringar fortsätter att ha betydelse för den exakthet som många gånger krävs vid byggande av bostäder. Nu kompletteras nätet för framtiden och det är inte varje dag vi kan ta hjälp av teknik som har anor från 1950-talet, säger Margareta Hamark (L) som är ordförande i bygg- och miljönämnden.
Ger hög kvalitet
I Sverige finns en stark tradition av kommunala stomnät, men den digitala utvecklingen har gjort att användningen av stompunkter kraftigt minskat i landet. Att Upplands Väsby som en av få kommuner väljer att gå mot strömmen och utveckla det gamla stomnätet beror främst på kvalitetsaspekten.
Att den här typen av mätningar utförs med hög kvalitet är något som gagnar kommunen och samhället i stort. Du har också krisaspekten att ta hänsyn till. Vad händer vid en eventuell situation där tekniken slås ut och vi inte kan mäta med hjälp av satelliter? Det finns inget mer exakt i vår bransch än att kunna förlita sig på ett väl underhållet stomnät, säger Lennart Berg.
Fakta om Väsbys stomnät
Stomnätet handlar om små markeringar i form av metalldubbar eller rör som placeras i berg, jordfasta stenar eller byggnadsverk jämnt spridda över hela kommunen. Tillsammans skapar de ett nät med noggrant lägesbestämda fysiska punkter i både plan och höjd. Dessa punkter har betydelse vid byggande av nya bostadshus, vatten- och avloppsanläggningar, vägar och mycket annat.
Vid modern satellitmätning, som allt fler kommuner använder sig av, kan det uppstå felmarginaler på några centimeter. Det kan ibland få stora konsekvenser, till exempel vid placering av avloppsbrunnar och planering av gator inom bostadsområden.
Den exakta åldern på Upplands Väsbys stomnät är okänt. Det äldsta dokumentet som nämner stomnätet är från 1958 och förvaras i kommunens arkiv.