Gårdens djur

På Gunnes gård finns flera djur – precis som på en vikingatida bondgård.

Våra djur är utvalda för att spegla livet på en gård under vikingatiden. Dessa djur tros ha varit vanliga på gårdarna i området vid den här tiden.

Hönsen

På Gunnes gård har vi haft Bjurholmshöns sedan 2016. Rasen bevaras i genbank som bland annat betyder att rasen är utrotningshotad eller nära att bli. Hönsen bevaras utan att korsas med andra raser. Kycklingarna ruvas av en höna, inte i maskin, och är anpassade till vårt klimat.

Rasen hittades av en slump hos en 90-årig dam i byn Bjurholm i Västerbotten 2011. Där hade flocken funnits sedan slutet på 1800-talet utan att korsas med andra höns. Under 1950-talet såldes höns från ursprungsgården och även de hönsen hade hållits utan att korsas. Damen i Bjurholm hade nästan bara svarta djur då hon tyckte att de med svarta fjädrar klarade sig bättre från rovdjursangrepp. Rasen är välanpassad till kyligare klimat då de har extra mycket dun närmast kroppen och ibland även fjädrar på benen. Idag är Bjurholmshönan inte längre starkt hotad. 2022 fanns det drygt 1000 individer i genbanken.

En höna väger ungefär 1,5 kilo och en tupp 2 kilo. De kan leva upp till 15–16 år.

Grisarna

Grisarna som bott på gården under säsongen 2024 heter Klur och Klegge. De är bröder födda i oktober 2023 och av rasen Linderödssvin. I mitten av september åkte de tillbaka sin ägare. Vi ser fram emot nya grymtande grisar i april 2025.

Människan har haft gris som tamdjur i mer 3000 år. Linderödsgrisarna som finns idag härstammar alla från Skånes djurpark. Där fanns en besättning som ursprungligen kom från en gård i Linderöd. Djuren där hade kvar sitt anlag från det numera utdöda svenska skogssvinet som kännetecknat av dess brokiga färg och långa ben anpassat för ett liv i skogen. I sin naturliga miljö är grisar sociala, lekfulla och läraktiga djur som kommunicerar med varandra genom olika ljud. De har bra orienteringsförmåga och hittar tillbaka hem även på långa avstånd. De är också duktiga på att simma. Grisar kan drömma, tänka och lära sig att förstå konsekvenser av sina handlingar. Att grisen dessutom är ett renligt djur kan man se på att de håller sin sov- och matplats långt ifrån sin toalett när de lever i en miljö där det är möjligt.

En Linderödssugga väger som vuxen ungefär 150 kg och en galt 250 kg och är en meter hög. Grisar kan, om de är friska, leva mellan 15–20 år.

Fåren

Fåren på gården är av två olika raser: helsingefår och gotlandsfår.

Gotlandsfår

Gotlandsfåret har sitt ursprung i det gotländska utegångsfåret och ska inte förväxlas med gutefår. Rasen är känd både får sin fina päls och sitt goda kött men de är också utmärkta landskapsvårdare. Färgen på ullen varierar i olika grå nyanser och huvudet och benen är svarta och saknar päls. Både tackan och baggen saknar horn. Vikten på en tacka är mellan 55–90 kg och för en bagge 80–120 kg.

Tackan får vanligtvis två lamm som är svarta när de föds men ändrar färg när de blir lite äldre.

Gotlandsfåren är lätt att få tama då de är nyfikna och livliga i temperamentet. De går ofta i egna små grupper eller till och med själva och kan till skillnad från de lugnare helsingefåren som gärna går i flock hitta på egna upptåg som att klättra och hoppa över staket om något intressant finns på andra sidan.

Helsingefår

Rasen har sitt ursprung från två olika grupper får, en från Hälsingland och en från Medelpad. Helsingefår ingår i gruppen Svenska Allmogefår där nio andra raser ingår. Allmogefår är mycket gamla raser som var vanliga fram till 1800-talets slut då de konkurrerades ut av import av andra köttraser och får med annan ullkvalitet. År 2002 fanns bara 25 tackor av Helsingefåret kvar men tack vare arbetet att bevara rasen har antalet ökat men är fortfarande hotat. Helsingefåren bevaras i genbank av föreningen Svenska allmogefåret sedan 1999.

Färgen varierar från svart, grå, brun, vit och vitfläckiga. Täckningen i ansiktet kan vara som en panda med svart runt ögonen eller randigt som en grävling. Några individer kan ha så kallade skillingar det vill säga små kläppar under hakan. Tackorna är kulliga, det vill säga utan horn, medan baggen kan vara med eller utan horn.

Vikten varierar mellan 40–60 kg för en tacka och 50–70 kg för en bagge. Vanligen får tackan 1-2 lamm men ibland kan även 3 förekomma.

Helsingefår kallas ibland för skogsfår då de är perfekta för landskapsvård då de föredrar att äta sly.