Parker och grönområden

I kommunen finns ett antal parker och grönområden som du kan besöka. Du kan till exempel mata änderna i Järnvägsparken, eller ta en sväng till fjärilsparken i Suseboparken.

Parker

Information kommer inom kort.

Information kommer inom kort.

Järnvägsparken är den park i Upplands Väsby som ligger mest centralt. Här finns ett stort utbud av vårlökar, perenner, träd och buskar för den som vill följa årstidernas växlingar.

 

I odlarparken finns ett trettiotal odlingslotter. Där odlar Lindhemsparkens odlarförening sina grödor, blommor och bär. Inom området finns även en gemensam lott med ett stort antal äldre arter av rosor, samt en gemensam lott för kompost.

Upplevelsestråk i vacker natur

Vid parkens sydöstra del börjar upplevelsestråket. Den slingrar sig sedan mellan odlingslotterna upp mot parkens nordvästra hörn. Under sommaren kan du njuta av de vackra blomsterrabatterna. Här kan du även lyssna till kommunens audioguide och lära dig mer om fornminnesområdet.

Information om upplevelsestråket

I kvarteret Hasselskogen utvecklas just nu ett så kallat ”arboretum”, en botanisk trädpark.

Hasselskogen är ett unikt kvarter natur som bevaras och vårdas av kommunen och dess innevånare för att ge möjlighet för människor att njuta av trädens och skogens läkande kraft, en sinnenas stig. Alla Sveriges vanligaste lövträd förekommer i skogen och den är därmed också ett klassrum för alla som vill lära sig mer om träden. Välkommen hit du också!

Skyltar med information om trädsorter

För att underlätta och tillgängliggöra kunskap om träden finns skyltar vid ett antal träd, en skylt per art. Så småningom kommer en karta att göras så du kan hitta alla skyltar och därmed alla trädsorter som finns här. Illustrationerna på skyltarna är gjorda av den kände illustratören Bo Mossberg som bland annat har illustrerat Svenska floran och som också är Väsbybo sedan många år.

För er som inte hittar alla skyltarna eller av andra skäl inte kan komma ut i skogen har vi samlat alla skyltarna i en PDF-fil. Under hösten 2017 kommer trädsamlingen att kompletteras.

Träd i Väsby botaniska trädpark

Suseboparken ligger nära centrum och är en viktig stadspark med äldre träd. Parken bidrar till den biologiska mångfalden genom en mängd stora lövträd som lind, bok och alm. I parken finns även en fjärilspark.

Har fått sitt namn efter Villa Susebo

Parken är uppkallad efter Villa Susebo, den gula villa som ursprungligen fungerade som disponentbostad för Wäsby verkstäder. I villan finns idag kommunens ungkulturhus Vega – en kreativ mötesplats för Väsbys ungdomar mellan 16 och 20 år.

Fornparker

Upplands Väsby vilar på en väldig skatt av lämningar från våra förfäder. Genom "Fornparker" lyfter kommunen fram denna kulturskatt. Konkreta åtgärder är att röja, städa upp och tillåta bete på fornlämningsområdena. Man informerar och ljussätter vissa platser samt engagerar närboende innevånare.

Fornparkerna avgränsas med specialdesignade staket för att höja platsens status i allmänhetens ögon. Fornparkerna kommer även få en ny och bättre skyltning än vad platserna haft tidigare. I parkerna kommer det ske hävd i form av betande djur eller slåtter. Genom detta gör vi våra kulturhistoriska miljöer mer tillgängliga samtidigt som vi ökar den biologiska mångfalden i landskapet.

Fornparken i Brunnby-Vik var den första fornparken i Upplands Väsby kommun. Parken finns även som besöksmål utmed Upplevelsestråket.

Runt parken finns ett staket som markerar vattennivåer vid olika tidpunkter. En utgrävning av hövdingagraven på kullen gjordes 2009. Graven var delvis plundrad och bautastenen nedvält. Det man fann vi utgrävningarna var ett bryne och ett hundben. Benet daterade till 500 år efter Kristus, det vi idag benämner folkvandringstiden.

Gravhögen har återställts i sitt ursprungliga skick och stenen placerats på toppen där den antas ha stått ursprungligen. Tack vare att marken betas som förr kan örter och blommor som är beroende av bete nu åter växa på kullen, vilket bidrar till en ökad biologisk mångfald.

I denna fornpark som också är ett vilthägn kan du titta på dovhjortar, besöka fornlämningar och motionera i Vik-spåret. I den cirka 25 hektar stora parken bor det ett 20-tal dovhjortar. Området nås via någon av grindarna som är utmärkta på kartan.

Ett öppet landskap ger mer ljus och plats åt vuxna och gamla träd. Träd som bland annat ask, ek och tall kommer därför få bättre förutsättningar för att kunna utvecklas till att bli livsrum för andra arter i landskapet, något som är viktigt för att stärka de ekologiska landskapssambanden inom Rösjökilen. Trädet ek anses vara den organism som utgör livsrum för flest arter i vårt land. Minst 1500 arter är mer eller mindre beroende av eken och dess invånare. 400-500 lavar, mossor och svampar har eken som viktig eller enda hemvist, detsamma gäller för 800-900 olika insekter.

Äldre tallar är också viktiga för att stärka de ekologiska landskapssambanden. Gamla levande solbelysta tallar är viktiga habitat för bland annat den rödlistade insektsarten reliktbock, men även vildbin och fladdermöss.

För 5000 år sedan var området där hjorthägnet ligger likt ytterskärgården i Stockholms län. De högsta höjderna såg ut som kobbar och mindre öar. Genom landhöjningen förändrades landskapet och människor flyttade in och bosatte sig i området. De äldsta inslagen inom området har karakteristiska gravformer som normalt kom till under bronsåldern. På de högsta punkterna ligger gravplatser. En teori är att man ville placera dessa så högt upp som möjligt då avståndet mellan solen och graven skulle vara kort som möjligt.

Odlingshistorien kan inte följas i detalj men sannolikt utvecklades en övergång till ett effektivare jordbruk när mer mark torrlades. Kring forntidens slut, vid vikingatid, hade mycket stora arealer med extremt näringsrik lerjord lyfts upp ur havet som resultat av landhöjningen. En övergång till större jordbruk med effektiva redskap medförde att människor inrättade sig på de gårdar som fortfarande fanns i början av 1900-talet. Nu var situationen helt annorlunda. Gamla smååkrar övergick till ängs- och betesmark och gammal sank äng plöjdes till högproduktiv åker. Men i våra dagar finns inga kor eller får kvar i hagarna. Sentida hjortar kan nu fortsätta jordbrukstraditionen i området.

Mer information kommer inom kort.