Dagvatten

Dagvatten är avrinnande regn- och smältvatten från tätorterna.

I bebyggda områden är en stor del av marken täckt av hus, vägar och torg som gör att regnvatten inte kan infiltreras och tas upp i jorden. För att förhindra översvämning leds då istället regnvattnet ned i rännstensbrunnar och vidare i ledningar och diken till någon sjö eller å i närheten av det bebyggda området. I vissa delar av Väsby leds dagvattnet till kommunala infiltrationsanläggningar där dagvattnet leds ner i marken.

20 mil dagvattenledningar, 40-tal utsläppspunkter och 15-tal dagvattenanläggningar i kommunen

I Upplands Väsby kommun har vi drygt 20 mil dagvattenledningar. På flera ställen leds även dagvattnet i diken. Dagvattnet leds oftast med självfall, men vi har även ett fåtal pumpstationer. I kommunen finns uppåt ett fyrtiotal utsläppspunkter där dagvatten släpps ut till en sjö, vattendrag eller infiltreras i mark. För att minska belastningen på våra recipienter arbetar kommunen med att rena det förorenade dagvattnet innan det släpps ut. Kommunen har idag ett 15-tal dagvattenanläggningar där dagvattnet fördröjs och renas.

Varför behövs dagvattendammar?

När det regnar bildas dagvatten det vill säga vatten som samlas i vattenpölar eller rinner utmed marken. Vid intensivt eller långvarigt regn riskerar dagvattnet att orsaka översvämningar och erosionsskador. Dagvatten som rinner utmed gator, vägar och annan mark för även med sig föroreningar som då riskerar spridas vidare till sjöar och andra naturliga vattendrag. Genom att leda dagvattnet till konstruerade dagvattendammar kan flöden utjämnas, minska risken för översvämningar och dagvattnet renas från föroreningar. Upplands Väsby kommun har därför under flera år arbetat med att anlägga dagvattendammar i kritiska områden och i samband med byggnation av nya bostadsområden.

Dagvattendammar kan även bidra till att öka den biologiska mångfalden då vattensamlingar är en uppskattad miljö för många växter och djur som till exempel grodor och vattensalamandrar. Dagvattendammar kan också vara positiva ur rekreativ synvinkel.

Barnsäkerhet vid vatten

På vissa platser vill de närboende att dammar ska inhägnas med staket, på grund av rädsla för olyckor med barn. Kommunens åsikt är att man ska kunna ha öppna vattenytor utan att de ska inhägnas. Det finns redan naturliga öppna vattenytor som sjöar, diken och åar i Väsby. Olyckor kan hända var som helst i samhället. Det gäller att minimera riskerna, men också att se rimligheten i de åtgärder man vidtar. Man måste jämföra samhällets faror och väga dem mot varandra så att man sätter in åtgärder där de gör mest nytta. Förskolebarn som är för små för att vara medvetna om risker skall alltid passas. Där har föräldrar ett personligt ansvar. Kommunen bedömer dessutom att andra faror som till exempel trafiken är orsak nog till att småbarn behöver ständig uppsikt utomhus.

Det kommer aldrig att gå att lita på en kommunal universallösning på plats för att skydda de små barnen. För de lite äldre barnen och ungdomar behövs regler, riskmedvetenhet, vattenvana och simkunnighet. Vattnets lockelse är en utmaning, men det är genom utmaningar som barn skaffar sig erfarenheter om världen, och om vad de själva klarar av. Det är viktigt att utmaningar finns i uppväxtmiljön så att barnen får testa gränser som ger personlig medvetenhet om risker. Lek vid sjöar, vattendrag och dagvattendammar under uppsikt av vuxna kan ge barn nya kunskaper, glädje och utveckling i form av riskträning och självkännedom. Där kan respekten för vatten byggas upp. Barn bör inte bada i en dagvattendamm eftersom vattnet bland annat kommer från vägar, men det är i regel inte skadligt att få vattnet på sig - jämför med en vattenpöl på gatan. I föräldrars sällskap lämpar sig dammarna väl för att titta på djurlivet eller sjösätta leksaksbåtar.

Att bygga säkra dagvattendammar

Dagvattendammarna ska vara byggda med flacka slänter och avsatser så att man utan problem ska kunna ta sig upp om man trillat i. Naturliga barriärer av buskage eller stenar kan också tydliggöra var dammarna börjar. Vanliga diken och sjökanter kan många gånger vara betydligt farligare, med djupt vatten direkt i strandkanten och med branta slänter.

Nackdelar med att inhägna dagvattendammar

Om dammarna hägnas in går en stor del av värdet förlorat, i viss mån med avseende på den biologiska mångfalden, men huvudsakligen ur rekreativ synvinkel. Även kostnaden för dammarna blir högre, dels i anläggningsskedet, men framförallt när det kommer till underhållet och driften av dammarna som försvåras i och med ett staket. Staket inger dessutom en falsk trygghet, vilket gör att den vuxnes nödvändiga vaksamhet trubbas av. Staket kan inte ersätta passning av små barn, eller kunskap och regler för äldre barn. Ett staket kan för äldre barn och ungdomar dessutom göra platsen än mer spännande. Smitvägar, genom, över eller under stängsel är vanliga. Det går aldrig att lita på att skyddet håller tätt. Barn och ungdomar söker sig egna vägar, vägar som även de riktigt små kan använda. Staketen kan i dessa fall dessutom bli ett hinder för vuxna som ska undsätta en nödställd.

Oxunda vattensamverkan har tagit fram en dagvattenpolicy som antagits av Upplands Väsby kommun i mars 2016, en revidering av tidigare dagvattenpolicy från 2001. Dagvattenpolicyn i sin helhet beskrivs nedan i fem punkter.

Minska konsekvenserna vid översvämning

Planering och höjdsättning av mark utförs så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn eller höga vattennivåer i sjöar och vattendrag. Hänsyn tas till att framtida regn kan vara intensivare och att vattennivåer kan vara högre. Ytliga evakueringsvägar skapas så att extrema flöden får små konsekvenser. Risker med byggnation i instängda områden där ytlig avrinning ej kan ske beaktas särskilt.

Bevara en naturlig vattenbalans

Den naturliga vattenbalansen bevaras så långt som möjligt. Detta avser såväl grundvattenbildning som omsättning och flöden i sjöar och vattendrag. Bortledning av dagvatten begränsas genom att gröna och genomsläppliga ytor skapas så att dagvatten infiltreras lokalt.

Minska mängden föroreningar

Förorening av dagvatten begränsas vid källan genom goda materialval och lokala lösningar för infiltration och rening. Dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs under vattnets väg till recipienten.

Utjämna dagvattenflöden

Dagvattenflöden reduceras och fördröjs inom såväl privat mark som statlig och kommunägd mark, så att en jämnare belastning på dagvattensystem, reningsanläggningar och recipienter skapas.

Berika bebyggelsemiljön

Dagvatten hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv. Detta görs såväl på mark som på tak.

Upplands Väsby kommuns dagvattenpolicy

Föroreningar

Dagvatten kan vara förorenat då regnvattnet spolar med sig mycket smuts. Dagvatten från trafikytor och industriområden kan till exempel innehålla tungmetaller och olja som riskerar ledas med dagvattnet till våra sjöar och åar.

Översvämningar

När bebyggelsen förtätas och folk styckar av sina tomter eller bygger ut, asfalterar eller stensätter marken, ökar avrinningen. Klimatförändringar leder även till mer intensiva regn. Detta kan leda till att nuvarande kommunalt dagvattenledningsnät inte kommer ha kapacitet för att hantera de ökande flödena. Konsekvensen kan bli att kommunen måste kosta på stora ledningsomläggningar och fördörjningsmagasin för att undvika översvämningar.

Grundvattensänkningar

När man avleder dagvatten riskerar även vattenbalansen i områden varifrån regnvatten avleds att rubbas. När mindre regnvattnet går ner i marken sänks grundvattennivåerna vilket kan skada vegetation men även ge sättningsskador på byggnader.

Det är positivt om dagvattnet kan bromsas upp och tas om hand inne på den egna tomten, så kallat lokalt omhändertagande. Detta för att motverka att föroreningar når sjöar och vattendrag, för att spara på kapaciteten i dagvattenledningsnätet och för att bevara vattenbalansen i området. Genom att ta hand om dagvattnet från din egen tomt kan du både göra en insats för miljön, spara de kommunala resurserna och dessutom ha vatten till trädgården under varma somrar.

Minska andelen hårdgjorda ytor

Den bästa metoden för att minska mängden dagvatten är att minska andelen hårdgjord yta på tomten. Det kan man göra genom att välja andra alternativ än asfalt när man ska anlägga en garageuppfart eller uteplats. Exempel på genomsläppliga material är grus, betonghålsten eller rasterplattor. Man kan även förse byggnader med gröna tak.

Utkastare på stuprör

Om tomten kring huset lutar bort från husgrunden är det lämpligt att förse stupröret från taket med en utkastare och en avrinningsränna. Då kan vattnet rinna ner i gräsmattan eller en grusplan utan att belasta dagvattennätet. Rännan kan göras av t.ex. ett plaströr eller byggas med stenplattor och bör vara minst två meter lång för att förhindra att vatten tränger ner längs med husväggen.

Vattentunna

En regntunna är ett bra sätt att ta hand om dagvatten för bevattning under torrare perioder. Man bör komplettera tunnan med en utkastare till gräsmattan ifall den skulle bli full.

Dagvattenmagasin, damm eller dike

Om ytan på tomten är för liten för att kunna ta emot allt regnvatten kan man bygga ett magasin ovan eller under jord. Magasinet kan göras i form av en stenkista/dagvattenkasetter under jord eller i form av en damm eller dike ovan jord. Från magasinet kan dagvatten infiltrera ner i marken. Ibland kan det vara nödvändigt att det vid stora flöden finns ett utlopp från magasinet till det kommunala dagvattenätet. Innan man bygger ett magasin är det viktigt att man undersöker markförhållandena så att vattnet rinner bort från huset när det lämnar magasinet för att undvika fuktskador på huset.

Skydda din närmaste rännstensbrunn mot föroreningar

Det som rinner ned i din närmsta rännstensbrunn kan du med stor sannolikhet se effekterna av i din närmaste badsjö. Skydda din rännstensbrunn genom att till exempel inte tvätta bilen på gatan, kör mjukt så slitage på bil och asfalt minskas, använd ej bekämpningsmedel och gödsla inte i onödan.

Oxunda vattensamverkan är ett samarbete mellan Upplands Väsby, Sollentuna, Sigtuna, Vallentuna, Täby och Järfälla kommuner. Oxunda åns avrinningsområde breder ut sig i de sex kommunerna och vattnet rinner slutligen ut i Mälaren.

Oxunda vattensamverkans syfte är att bidra till att Mälarens vatten även i framtiden kan användas som dricksvatten för stora delar av regionen, samt att bevara en mångfald av växt- och djurarter och deras livsmiljöer i sjöarna och vattendragen. Samverkansarbetet ska också leda till ökad tillgänglighet till sjöar och vattendrag för det rörliga friluftslivet.

Information om Oxunda vattensamverkan på deras webbplatslänk till annan webbplats

Bygga, bo och miljö