Matavfall

Om du bara har lite matavfall kan du och dina grannar dela på en brun soptunna. Ni betalar er egen grundavgift men delar på tömningskostnaderna. Alla hushåll som är med och delar får den reducerade grundavgiften.

Det är din hyresvärd eller bostadsrättsförening som måste beställa matavfallsinsamling. För att motivera föreningar och hyresvärdar att ge er som bor där möjligheten att matsortera har vi sänkt grundavgiften för de fastighetsägare som har matavfallsinsamling.

Det finns en massa myter om matavfall. Det gör att många är skeptiska till att börja med matavfallsinsamling.

Därför har vi tagit fram argument mot de vanligaste myterna.

"Det luktar illa"
Maten ligger ju redan i din soppåse, varför skulle den lukta mer för att den ligger i en separat påse?

• Skala först - skölj sen. Håll ditt matavfall så torrt som möjligt så luktar det mindre.
• Byt påse varannan, var tredje dag även om den inte är full.
• Rulla ihop påsen ordentligt så att inget matavfall ramlar ut i soptunnan.

"Det kommer råttor i matavfallstunnan!"
Har du råttor nu? Matavfallet ligger ju redan i din soptunna. Du kommer inte få råttor bara för att du lägger det i en separat tunna.

• Rulla ihop den bruna påsen så att inget matavfall ramlar ut i tunnan.
• Överfyll inte matavfallstunnan så att locket inte går att stänga.

"Alla sopor bränns ändå"
Bara om det inte är rätt sorterat. Det ska bara ligga matrester i matavfallet. Ligger det exempelvis förpackningar eller plastpåsar i matavfallet så går det inte att röta och då måste det brännas.

"Det blir energi när det bränns"
Ja, det är sant. Men det är bättre att det blir biogas och biogödsel. Det är en mer miljövänlig och effektivare användning av den näring som faktiskt finns i matavfallet.

Hushållen står för den största mängden matavfall i Sverige. Det slängs nästan en miljon ton matavfall om året. Det är cirka 97 kilo per person. Räknar man med det matavfall som uppkommer i produktionen av maten vi köper så slänger vi ungefär 129 kilo per person om året.

Det viktigaste är ju att äta upp den mat vi köper, men vissa saker kan vi ju inte äta. Till exempel bananskal, kaffesump och räkskal. Bara för att det inte går att äta betyder det inte att det inte är värdefullt. Det finns massor av näring i matavfall. Den näringen kan vi återföra till jordbruket genom att skicka matavfallet till rötning. När matavfallet rötas uppstår biogas som blir till drivmedel för bland annat bussar och sopbilar. Det som blir kvar efter gasutvinningen blir biogödsel. På så vis sluter man kedjan från jord till bord till jord igen.

Kompost är en biologisk nedbrytningsprocess av organiskt material där slutprodukten är jord.

Många tror att det matavfall som kommunen samlar in blir kompost. Så är det inte. Det rötas. Det är en helt annan biologisk nedbrytningsprocess där slutprodukterna är biogas och biogödsel.

Rötning är mycket snabbare process än kompostering. Det gör att saker som till exempel komposterbara påsar inte kan brytas ned vid rötning. Därför är det viktigt att du använder de påsar du får av kommunen.

Länk till mer information om hemkompostering av matavfall

I Väsby har vi valt att använda den bruna papperspåsen till matavfallet av flera anledningar.

Främst är det för att det är den mest miljövänliga matavfallspåsen. Papper är alltid bättre för miljön än plast, även om det är så kallade bioplastpåsar.

Det är också den påsen som funkar bäst i biogasanläggningen. Andra typer av påsar måste sprättas upp innan matavfallet åker in i anläggningen. Mycket matavfall går till spillo i den processen vilket är slöseri med resurser.

Använd därför bara de påsar du får av kommunen. Följer du skötselråden så funkar papperspåsarna utmärkt. Då gör du också miljön en dubbel tjänst: minskad plastanvändning och näringsåterförsel.

Ja. Det måste du.

Eftersom biogasanläggningen som tar emot Väsbys matavfall räknar med att det ska komma i papperspåsar så blir det fel om det ligger andra typer av påsar i våra lass.

Vårt matavfall levereras till ett intag där påsarna inte sprättas upp innan de åker in i anläggningen. Andra typer av påsar måste sprättas eftersom plast och bioplast inte kan rötas. Mycket matavfall går till spillo när påsarna sprättas. Det är slöseri med resurser. Därför använder vi papperspåsar. Det är bättre för miljön och mer av matavfallet kan rötas.

Använd därför bara de påsar du får av kommunen. Följer du skötselråden så funkar papperspåsarna utmärkt. Du gör också miljön en dubbel tjänst: minskad plastanvändning och näringsåterförsel.

Tips för köket:

• Använd påshållaren och de bruna papperspåsarna du får av kommunen.
• Håll ditt matavfall så torrt som möjligt. Skala först - skölj sen. Du kan t.ex. skala frukt och grönsaker direkt ner i påsen.
• Lägg lite hushållspapper i botten av påsen om du har mycket blött matavfall.
• Byt påsen varannan eller var tredje dag även om den inte är full.
• Slå in sånt som luktar mycket i papper innan du lägger det i påsen. Tidnings- eller oblekt hushållspapper går bra.

Tips för bruna tunnan:

För att hålla de bruna tunnorna fräscha och underlätta för de som hämtar ditt matavfall kan du göra följande:

• Rulla ihop påsen ordentligt så att inget ramlar ut i tunnan.
• Lägg påsen med botten nedåt av samma anledning.
• Placera tunnan så skuggigt det går under de varma månaderna.
• Lägg tidningar i botten av tunnan när det är kallt ute. Då minskar risken att påsarna fryser fast i tunnan.
• Spola själv ur din tunna då och då om du har möjlighet. Låt då locket stå öppet så att tunnan torkar ordentligt.