Upplands Västby kommuns logotyp
Årsredovisning
2016
Årsredovisning
2016
Stäng


Kunden i fokus

Tillgänglighet och gott bemötande är viktigt för den som vill komma i kontakt med kommunen. Upplands Väsby kommuns bemötande är högt i jämförelse med andra kommuner. Väsby har dessutom god service när det gäller merinformation i kontakt med medborgarna.


0
0

Tillgänglighet, gott bemötande och delaktighet är viktiga värden för att leverera tjänster av god kvalitet. Mätningar visar att kommunen har mycket goda resultat på dessa områden. Ett långsiktigt arbete med kundcentret Väsby Direkt har gett resultat. Förbättringar utifrån Kommunkompassens resultat 2014 har genomförts och en ny granskning gjordes 2016. En ansökan har nu lämnats in med ambitionen att bli Sveriges kvalitetskommun 2017.

Mot kvalitetskommun 2017

Vikten av att involvera medborgare och medarbetare i förbättringsarbetet betonas i kommunens kvalitetspolicy.

Upplands Väsby var 2013 nominerad till Sveriges kvalitetskommun. Kommunen satsar nu på en ny nominering inför 2017. Vid ansökan genomförs Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utvärderingsverktyg Kommunkompassen. Det är ett verktyg som visar vilka områden inom kommunen som är bra och vilka som behöver förstärkas. Under november 2016 genomfördes ytterligare en genomlysning med Kommunkompassen.

Väsby är bra på kvalitet

Resultaten för Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2016 ser överlag mycket bra ut. Inom flera områden ligger Väsby kommun högt jämfört med andra kommuner.  Inom andra områden har kommunen förbättrat sig så pass att ett medelresultat nåtts, t.ex. inom väntetid inom försörjningsstöd från nybesök till beslut. Många av nyckeltalen från KKiK används i kommunens målstyrning. Under 2016 deltog 251 kommuner i KKiK.

Kvalitetsutmärkelse och innovationspris

Kvalitetsutmärkelsen är ett sätt att inspirera och skapa dialog om kvalitetsarbete. Genom att beskriva hur man arbetar med att utveckla verksamheten tydliggörs områden som går att förbättra. År 2016 vann Sundsborgs förskola. Sundsborg är en privat friluftsförskola i kommunen som visat på ett mycket systematiskt kvalitetsarbete.

Innovationspriset uppmärksammar något som förbättrat kvaliteten, ökat effektiviteten, bidragit till en hållbar utveckling eller gjort arbetet enklare. Allt i syfte att öka nyttan för Väsbyborna. Priset gick 2016 till projektet fastighetsnära insamling, Bostad först samt till Romsk inkludering.

Kundnöjdhet -  goda resultat på många områden

Nöjd-Inflytande-Index (NII) har ökat lite men når inte upp till det mål som var satt. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) har minskat något men uppnår här den målnivå som var satt. Både NMI och NII hämtas från medborgarundersökningen. En utmaning är att få fler att svara på medborgarundersökningen. En analys visar att det är få unga vuxna som svarat. För att få ett så representativt underlag som möjligt är det viktigt att nå alla åldersgrupper. Det gäller även kön och socioekonomiska strukturer.

Analys av resultaten från kundenkäter men också medborgarundersökningen nedbrutet på verksamhet visar goda resultat på många områden. I kundenkäter svarar endast personer som använt tjänsten under året. I medborgarundersökningen ingår svarande både med och utan personlig erfarenhet. Det gör att de senare resultaten ofta påverkas av media, rykten och liknande faktorer.

Nöjdheten ökar inom äldreomsorgen

Nöjdheten inom hemtjänsten och äldreomsorgen har ökat ytterligare. Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänsten har ökat rejält. Nu kan hemtjänsttagarna bland annat välja tid för insats och välja personal som talar hemtjänsttagarens språk. Utredningstid för beslut om LSS-insats är medelbra jämfört med riket. När det gäller utredningstid för vuxna med missbruksproblem har Väsby värden som ligger bra till jämförelsevis

Bra resultat för tillgänglighet och bemötande

Servicemätningen, som mäter tillgänglighet och bemötande via telefon och e-post, visar ett mycket bra resultat. Det långsiktiga arbetet har gett resultat. En ny webbplats är under framtagande och den är mer modern och anpassad efter hur medborgarna söker information. Lansering beräknas under våren 2017.

Öppettiderna för bibliotek, simhall och återvinningscentral står sig väl i jämförelse med andra kommuner

Väntetid till förskolan

I flera år har kommunen kunnat erbjuda plats på förskola utan väntetid. Den kraftigt ökade efterfrågan i slutet av 2015 och början av 2016 gjorde dock att kommunen fick en väntetid till förskolan. Ett medelvärde på 37 dagars väntetid för att få plats på förskola är helt klart underkänt. Tack vare ett kraftfullt agerande har kommunen löst problemet tillfälligt med provisoriska lösningar. Kommunen har även tagit fram en långsiktig plan för hur platser inom förskola och grundskola ska kunna bli fler.

Medborgardialoger och inflytande

Delaktighet och inflytande för invånarna är prioriterat för kommunen. Upplands Väsby är bland de kommuner i landet som arbetar mest med medborgardialog. För att hålla ihop arbetet med dialoger i kommunen och lära av varandra har en metodutvecklingsgrupp startats. Framtagandet av en strategi för demokratiutveckling pågår.

Kommunen har även beviljats ett statsbidrag under två års tid. Detta ska gå till att utbilda en romsk brobyggare i interkulturella förhållningssätt med inriktning mot arbete i skola och socialtjänst. Ett samarbete har även inletts med Sverigefinska skolan kring romers skolgång.



Mångfald

Kommunen erbjuder flera olika val inom välfärdstjänsterna. Andelen medborgare som gör ett aktivt val av utförare är fortsatt hög. Detta gäller även andelen som får sitt förstahandsval. På bostadsmarknaden finns en jämn fördelning mellan olika upplåtelseformer. En mångfald av aktörer deltar också i utvecklingen av framtidens Väsby.

0
0

I Väsby finns flera små och stora utförare av välfärdstjänster. På bostadsmarknaden har kommunen en god blandning av upplåtelseformer och en stor mängd aktörer som tillsammans utvecklar kommunen.

Mångfald av utförare inom välfärdstjänster

I kommunen finns idag en mångfald av utförare inom olika välfärdstjänster. Gemensamt för barnomsorg, grundskola, vuxenutbildning, gymnasium och hemtjänst är att alla utförare konkurrerar i fråga om kvalitet. De äldre som är i behov av särskilt boende har under året kunnat välja på fler utförare, totalt 24 stycken vid årets slut, utifrån Lagen om valfrihetssystem (LOV). Inom förskola, grundskola, gymnasium, SoL/LSS och särskilt boende finns såväl privata utförare som verksamhet i kommunal regi att välja mellan.

Långsiktig plan för fler skolplatser

En stor andel elever får sitt förstahandsval till förskoleklass. På grund av en stor inflyttning och högt söktryck har dock inte alla kunnat få den skola de önskat. En långsiktig plan har nu tagits fram för att kunna möta behovet av förskole- och skolplatser. Detta arbete har gjorts utifrån en befolkningsprognos.

Levande dialog med utförare

Kommunen ska främja samarbete och samverkan mellan olika utförare för att gemensamt möta utmaningar. Inom utbildningsområdet utgår kommunens systematiska kvalitetsarbete från dialoger med samtliga utförare. Dessa träffas minst en gång i månaden och diskuterar aktuella frågor och utmaningar. Både kortsiktiga frågor, som platstillgång, och långsiktiga och strategiska frågor behandlas.

Mångfald på bostadsmarknaden

Att bo i hyresrätt är fortfarande det vanligaste sättet att bo på i kommunen. Fördelningen mellan de tre upplåtelseformerna är däremot jämn. Av årets nyproduktion stod bostadsrätter för 65 procent, hyresrätter för 26 procent och egna hem för resterande.

Det kommunala bostadsbolaget Väsbyhem fortsätter att ha en stark ställning i kommunen. De äger cirka 63 procent av alla hyresrätter. Andra aktörer på hyresmarknaden är bland annat Brabo, Stena Fastigheter och Rikshem.

Boenden för alla målgrupper i Fyrklövern

Det finns idag en stor mångfald av aktörer som är med och utvecklar Väsby. Ett bra exempel är området Fyrklövern. Där planeras för cirka 1 600 nya lägenheter. I nuläget är 14 olika byggherrar involverade i 15 bostadsprojekt. Förutom att få en jämn fördelning mellan hyres- och bostadsrätter är ambitionen också att täcka in alla målgrupper. Detta ska ske genom olika typer av boenden som ungdoms- och studentbostäder, mitt-i-livet-boende, seniorboende och vårdboende.


Kunskap och lärande

Under 2016 har resultaten förbättrats inom ett antal områden.  I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ranking av skolresultat 2016 klättrar resultaten för årskurs 9 i Väsby med 148 platser. Kunskap och lärande fortsätter att vara ett prioriterat mål och kommunen ser positivt på den framtida utvecklingen.


0
0

Kunskap och lärande är ett av kommunens mest prioriterade områden. Som ett resultat av detta har skolutvecklingsprojekt Ett lärande Väsby bedrivits sedan 2014. Projektet avslutas nu med ett gott resultat och överlämnas i ordinarie verksamhet. På så sätt hålls projektets målsättning levande; att alla elever i årskurs 9 ska bli godkända i alla ämnen.

Stärkt kvalitetsarbete

I början av 2016 avskrev Skolinspektionen samtliga föreläggande gällande tillsynen av utbildningskontorets verksamheter. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete med tydliga rutiner och stärkt kvalitetsuppföljning inom utbildningskontoret. En viktig del av kvalitetsarbetet är de möten där både kommunala och privata huvudmän deltar. I höstas genomfördes dessa huvudmannamöten varje månad.

Förbättrade kunskapsresultat

SKL:s öppna jämförelser över skolor visar att Väsby placerar sig på plats 95 av landets 290 kommuner. Det innebär att Väsby klättrar med 148 placeringar på ett år. Rankingen visar att kommunen gör framsteg inom flera områden för skolan.

Resultaten för årskurs 9 ökar mest

Den största förbättringen har skett för meritvärdena i årskurs 9. De klättrar i ranking från plats 129 till 69. Resultaten skiljer sig dock mycket mellan olika skolor i Väsby, vilket är viktigt att ha fokus på i det fortsatta arbetet. Resultaten visar även att grundskolan för de lägre åldrarna fortsätter att få goda resultat. Andelen elever på gymnasiet som tar sin examen inom fyra år kan förbättras

Fler elever rekommenderar sin skola

Enkäten Våga Visa, som utförts på fem grundskolor i kommunen, visar på en ökad andel elever i årskurs 5 och 8 som rekommenderar sin skola. Ökad möjlighet att arbeta i lugn och ro samt förbättrade resultat tycks ligga bakom den ökade andelen som rekommenderar sin skola.

Platsbrist i förskola och skola

Vid slutet av 2016 var kommunens förskolor och skolor fullbelagda. Ett starkt bostadsbyggande och en ökning i antalet nyanlända har lett till att inflyttningen till kommunen ökat. Detta har gjort att den verkliga efterfrågan på skol- och förskoleplatser blivit större än förväntat. För att möta behovet har ett omfattande arbete inletts för att få nya förskolor och grundskolor på plats. 

Ett lärande Väsby

Ett lärande Väsby är ett skolutvecklingsprojekt som sker i samarbete mellan fristående och kommunala skolor och förskolor i Upplands Väsby kommun. De färdigställda delprojekten har blivit en del av den löpande verksamheten. Nedan redogörs för några resultat från de olika delprojekten.

Ersättningsmodeller: Projektet har resulterat i en ny modell för grundskolan som innebär att mer resurser går till enheter med sämre socioekonomiska förutsättningar och resultat. Under 2017 fortsätter arbetet med en ersättningsmodell även för förskolan.

Nyanlända: En övergripande modell som utgår från varje individs förutsättningar att nå kunskapsmålen har tagits i bruk under 2016. Modellen bygger på tre delar: utökad mottagningsverksamhet, central språkenhet samt mottagningsskolor. Under året startades en ny språk- och mottagningsenhet för alla åldrar från förskola till och med gymnasium. Enheten erbjuder elever modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och utökad studievägledning.

Den digitala lärmiljön: Väsby Makerspace är en kreativ plats för IT-slöjd. Här kan elever och pedagoger diskutera, programmera och arbeta med till exempel 3D-skrivare, lödkolvar, datorer, ljud, ljus och robotar. Verksamheten har startats för att möta befintliga mål i läroplanen, men framför allt för att möta upp den kommande nationella IT-strategin från Skolverket.


Trygghet och hälsa

Trygghet är en uppmärksammad fråga vars betydelse har ökat de senaste åren, i kommunen såväl som i hela landet. Tyvärr har upplevelsen av trygghet i kommunen sjunkit även 2016 bland de boende i Upplands Väsby.

0
0

Året som gått har präglats av ett intensivt arbete för ökad trygghet och hälsa i kommunen. Detta arbete har skett i samverkan med flera olika aktörer. Statistik visar på en negativ trend i hela landet när det gäller upplevd trygghet, och så även i Upplands Väsby. Kommunen försöker motverka detta genom flera projekt som ska ge resultat under 2017.

Den upplevda tryggheten är låg

Trygghetsmåttet i medarbetarundersökningen visar att den upplevda tryggheten i Upplands Väsby sjönk under 2016. Den är även fortsatt låg i en jämförelse med andra kommuner. Därför har flera olika åtgärder vidtagits. Bland annat har kommunen ingått en överenskommelse om samverkan med Polisen. Även medborgarlöften har ingåtts med Polisen. Båda parter ska i samverkan prioritera ökad trygghet i offentlig miljö genom att minska våldsbrott och minska skadegörelse. Under året har även ett antal vuxenvandringar skett i organiserad form. En fritidsfältare har också anställts för att öka vuxennärvaron ute på fält.  

En av Sveriges mest jämställda kommuner

I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Öppna Jämförelsers första jämställdhetsranking placerar sig kommunen på femte plats bland Sveriges 290 kommuner. I denna jämförelse tittar SKL på olika faktorer rörande politisk representation, arbetsvillkor och service till invånarna. Bland annat är löneskillnaden mellan män och kvinnor i den kommunala organisationen liten samt jämställdheten i den politiska representationen hög. 

Färre ungdomar testar narkotika

I arbetet att förebygga användandet av alkohol- och droger bland unga genomfördes Stockholmsenkäten under 2016. Sedan förra mätningen har andelen ungdomar som använt narkotika minskat något. Den tobaksfria veckan utökades 2016 med fler deltagande skolor. Kontrollköp av tobak i butiker har även påbörjats.

De unga i Upplands Väsby tycker till

Via forumet Ung i Väsby finns stora möjligheter att nå kommunens yngre medborgare. Forumet har haft temat trygghet och hur Väsby kan bli en tryggare plats. Ungdomarnas diskussioner ledde fram till ett antal förslag. Dessa utmynnade i sin tur i ett beslut om en trygghetssatsning i Messingen/stationsområdet.

En egen bostad ger trygghet

Fastighetsägarna i kommunen ska bidra till att Väsby är en säker och trygg kommun att bo och verka i. I detta arbete är kommunens fastighetsbolag Väsbyhem en viktig aktör.

En egen bostad är en grundläggande trygghet. Kommunen vill öka möjligheterna till hyreskontrakt för personer i socialt utsatta situationer. Dialog förs därför med ett flertal bostadsbolag. Dialogen har lett till att flera bostadsbolag nu godtar försörjningsstöd som inkomst, vilket gör att fler personer kan få egna hyreskontrakt.

Mer resurser till jämställdhet och likabehandling

Kommunen har satsat mer resurser på arbetet med jämställdhet under 2016 än vad som gjorts tidigare. För att öka kunskapen inom jämställdhet och likabehandling hos medarbetare har ett antal kompetenshöjande insatser genomförts. Kommunens styrande dokument inom jämställdhet och likabehandling har uppdaterats.

Trots de riktade insatserna är det en bit kvar innan målet är uppnått. Arbetet fortsätter med att jämställdhetsintegrera kommunen, vilket innebär att jämställdhetsarbetet blir en del av det ordinarie arbetet inom kommunens verksamheter. Det finns utmaningar inom olika områden att ta tag i, otryggheten och sjukskrivningarna är några exempel.

Stort fokus på integration

Integrationsarbetet har intensifierats i takt med ökad inflyttning av nyanlända under 2016. Ett nytt utskott under kommunstyrelsen, utskottet för integration och arbetsmarknad, bildades. Även en ny tjänst, integrationssamordnare, har inrättats.

Stort fokus har lagts på att säkra boende till de nyanlända, vilket kommunen enligt bosättningslagen är skyldig att göra. Årets åtagande gällde 138 personer. Boendet är grunden till en lyckad integration. Genom ett bra samarbete med Väsbyhem kunde kommunen klara sitt viktiga åtagande. Kommunen har även utvecklat en introduktionsstödjande verksamhet som möter de nyanlända från första dagen de kommer till kommunen.


Hållbar tillväxt

För andra året i rad uppnås målet att bygga minst 300 bostäder. Tack vare en mängd pågående projekt beräknas tillväxtmålet uppnås även de närmaste åren. Utmaningarna är att fortsätta driva stadsutvecklingen framåt, se till att nya byggprojekt kommer till och genomförs och att Väsby på så sätt bidrar till tillväxten i Stockholmsregionen.

0
0

Upplands Väsby kommun blev utsedd till Årets samhällsbyggare 2016. Befolkningen i kommunen ökar med 2,9 procent vilket är en större ökning än det uppsatta målet för 2016. Hela 379 bostäder färdigställdes. En utmaning är att bygga ut samhällsservicen i samma takt som befolkningen ökar.

Befolkningen ökade med 1 230 personer

Befolkningstillväxten i kommunen har under 2016 överträffat uppsatta mål och är högre än på flera decennier. Med en ökning på 2,9 procent hamnar Väsby över snittet för både länet och riket. Antalet invånare gick under året upp till 43 891, vilket är en ökning med 1 230 personer.

379 nya bostäder i kommunen

För att ge utrymme åt den växande befolkningen i Stockholmsregionen är det viktigt att alla kommuner tar ansvar och ser till att det byggs nya bostäder. Resultatet för 2016 blev 379 nya bostäder i kommunen. Det betyder att målet har uppnåtts för andra året i rad, dessutom med god marginal. Väsby har haft en målsättning att bidra till tillväxten i Stockholmsregionen genom att bygga 300 nya bostäder varje år. Ambitionen är att öka antalet bostäder framöver. Därför höjdes målet under 2016 till 350 färdigställda bostäder 2017 och 400 bostäder 2018. Det innebär vi kan nå en befolkningstillväxt i minst samma takt som Stockholms län.

Årets samhällsbyggare 2016

Upplands Väsby kommun blev utsedd till Årets samhällsbyggare 2016. Kommunen har på ett innovativt sätt bidragit till att sätta fart på byggandet av bostäder. Denna utnämning har visat sig skapa ytterligare intresse för att bygga i kommunen. Utnämningen berodde till stor del på att kommunens mark har haft flexibel prissättning inom projektet Fyrklövern. Det så kallade "poängssystemet" har visat sig vara drivkraft för byggherrar att säkra kvalitativa värden vid nyproduktion. 

Byggprojektet Fyrklövern - området söder om centrum

Projektet Fyrklövern har gått från planering till genomförande. Byggande av bostads- och hyresrätter startar under 2017. De flesta byggs och färdigställs under åren 2018-2020. I området beräknas totalt 1 600 lägenheter kunna byggas i nuvarande etapp. Denna etapp omfattar 14 olika aktörer och innehåller både hyres- och bostadsrätter.

I en framtida, ännu ej påbörjad etapp, kan ytterligare upp till 400 bostäder byggas. Tanken är att oavsett vilken fas i livet du är i så ska du kunna hitta ett boende i Fyrklövern.

I området Fyrklövern planeras för en större park som ska färdigställas tidigt. Detta är positivt både för dem som flyttar in tidigt och för som redan bor i närområdet. Väsbyborna har fått namnge parken och den kommer att heta Blå parken.

Byggprojektet Väsby Entré - ett nytt stationsområde

Väsby Entré omfattar de öppna ytor som idag är obebyggda på västra sidan om järnvägsspåren samt bussterminalen, Järnvägsparken och tennisbanorna på östra sidan. Totalt planeras för cirka 1 000 lägenheter och 30 000 kvadratmeter kommersiella verksamheter. Ett projektkontor har öppnat i området för att öka tillgängligheten och möjliggöra dialog och delaktighet bland allmänheten.

Det planeras även för en ny bussterminal och passager över järnvägen. Väsbyhem planerar att börja bygga 170 lägenheter för bland annat studenter och unga under början av 2018.

Ny grundskola planeras

Det planeras även för en ny grundskola norr om Vilundaparken och söder om Smedsgärdstomten. Vilundaparkens utveckling och nordvästra Väsby har inletts. Det är projekt som ska bidra till öka attraktivitet för nuvarande och framtida medborgare.

Kommunens nya översiktsplan

Arbete med en ny översiktsplan för kommunen pågår. Arbetet har sin utgångspunkt i kommunens vision för år 2040 då antalet invånare beräknas ha ökat med 50 procent till cirka 63 000. Under året har ett intensivt arbete skett för att förbereda ett samrådsförslag för ny översiktsplan. Samrådet startade under hösten och pågår fram till februari 2017. Ett antagande av översiktsplan beräknas ske runt årsskiftet 2017-2018.

Medborgarundersökning får sämre resultat

Medborgarundersökningens Nöjd-region-index visar på en minskning sedan mätningen 2015. Det gäller både för helhetsindex och det index som visar om invånarna kan rekommendera kommunen som boendekommun. Det är även bekymrande att betyget för kommunikationerna är försämrat. En förklaring är att det beror på sämre turtäthet för lokalbussarna som SL har genomfört. Kommunen har dialog med landstinget för att förbättra kommunikationerna i kommunen.


Näringsliv och arbete

Upplands Väsby är en av de kommuner i landet med allra bäst förutsättningar för företagande. Både i SKLs servicemätning av kommunens service till företagen och Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet hamnar Väsby i toppskiktet.

0
0

I Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet ligger Väsby med en sjätteplats i det absoluta toppskiktet. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunens service till företagen, visar också på goda resultat. Förbättring kan dock ske inom verksamheten för bygglov. Väsby var den kommun i länet med den bästa tillväxten bland företagen. Det innebär att Väsby har högst andel företag som nyanställer, ökar i omsättning och går med vinst.

Ovanligt många nyregistrerade företag

Nyföretagarbarometern visar en ovanligt stor ökning av nyregistrerade företag under första halvåret. En utmaning är att kunna underlätta ännu mer för de befintliga företagens tillväxt. Andra utmaningar ligger i att skapa förutsättningar för nyetableringar och öka nyföretagandet. Allt för att skapa fler arbetstillfällen i kommunen. 

Företagsklimatet är bland de bästa i landet

Topplaceringar i Svenskt Näringslivs kommunranking varje år sedan 2010 är ett kvitto på att företagsklimatet är bland de bästa i landet. Resultaten från SKL:s Insikten, som mäter Nöjd-kund-index (NKI) hos de företag som under året haft kontakt med kommunens myndighetsutövning, visar goda resultat inom brandskydd och miljö- och hälsoskydd. Bygglovsverksamheten har däremot utmaningar. Ett flertal utvecklingsinsatser har genomförts inom bygglovenheten för att stärka kundperspektivet.

Insatser för att skaffa jobb till ungdomar

Vägval ungdom har som uppgift att fokusera på ungdomsgruppen. Deras insatser ska främja en återgång till skolan för att nå fullgjord skolgång och gymnasium. De ska även förbereda och rusta ungdomar för arbetsmarknaden. Sommarjobb är en prioriterad insats som gymnasieungdomarna erbjuds minst en gång under sin gymnasietid. För ensamkommande ungdomar har ett projekt med praktikarbete hos Väsbys företag planerats under hösten 2016. Det startar under första kvartalet 2017.

Genom engagemang i Nyföretagarcentrum och Ung Företagsamhet och genom utvecklat samarbete mellan skola och näringsliv vill kommunen bidra till ökad företagsamhet.

Arbetsmarknadsinsatser för utrikesfödda

Vid jämförelser med andra kommuner har Väsby lyckats väl med att få in utrikesfödda på arbetsmarknaden. Bland de personer som kommit till Sverige som flyktingar ligger Väsby på åttonde plats i riket vad gäller förvärvfrekvens. I denna grupp har 71 procent arbete mot 80 procent i befolkningen som helhet.

Utrikesfödda med fokus på nyanlända hanteras parallellt av arbetsförmedlingen och kommunen. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsinsatsen och kommunen stöttar med SFI, samhällsorientering och hälsokommunikation. En lokal överenskommelse mellan arbetsförmedlingen och kommunen har lett till ett introduktionsstöd där nyanlända får stöttning under sin första tid i Väsby.

Under hösten har även ett samarbete startats med ”Gröna näringen”. Det är näringar som sysslar med lantbruk, skog, gårdsbutiker och grönytor som golfklubbar och liknande. Meningen med samarbetet är att förse näringen med arbetskraft som huvudsakligen kommer från gruppen utrikesfödda. Det startar med en praktikperiod som sedan övergår i anställning om båda parter är överens.

Ungdomar som inte har fullgjort sin gymnasieutbildning och utrikesfödda samt personer med olika funktionsnedsättningar står för tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa. Kommunen har därför riktade insatser gentemot dessa grupper.

Tillväxt och nyföretagande genom samverkan

Upplands Väsby samverkar med Väsby Promotion, Företagarna och även med enskilda företagare. Detta stärker kommunens näringsliv som helhet. Genom att  skapa mötesplatser och nätverk, stödja företag i kompetensförsörjning och hållbarhetsfrågor, samt prioritera lokala leverantörer när det är möjligt inom ramen för LOU, lagen om offentlig upphandling, skapas förutsättningar för att företag ska stanna kvar, utvecklas och växa i kommunen.

Utmaningarna består i att utveckla kollektivtrafiken och öka tillgången till lokaler och mark. Kommunen tittar på möjligheter att förtäta befintlig verksamhetsmark och utnyttja obebyggd mark detaljplanerad för verksamheter. Kommunen vill även föra dialog med markägare för att hitta fler platser där verksamhetsetableringar ska kunna ske.

Den regionala och lokala arbetsmarknaden

Väsby har ett unikt läge mitt emellan Stockholm och Uppsala och mellan Kista och Arlanda, två av norra Storstockholms regionala kärnor med hög koncentration av arbetsplatser. Samtidigt som läget är en fördel för bostadsbyggande och befolkningstillväxt, så är det också en utmaning att få företag att välja en placering just i Väsby. Genom samverkan med Stockholm Business Alliance, Arlandaregionen och Nordvästkommunerna vill kommunen stärka regionen och Upplands Väsbys roll i den.

Ny näringslivsstrategi

Under året har ett arbete skett tillsammans med företagare i kommunen för att ta fram en gemensam näringslivsstrategi. Att det lokala näringslivet utvecklas är en viktig del för att kommunen ska nå målet om hållbar tillväxt och Vision 2040. Den ökade lokala tillväxten mäts i antal fler arbetstillfällen. Antalet ska öka till 16 600 år 2020 från dagens 15 300. Målet ska nås genom en kombination av att locka fler företag att etablera sig i Väsby, att underlätta för etablerade företags tillväxt samt att främja nyföretagande.



Miljö och klimat

Upplands Väsby kommun hade flera framgångar inom miljö och klimat 2016. Kommunen fortsätter att vara miljöcertifierad och placerar sig högt i Aktuell Hållbarhets kommunranking. Våra utmaningar är att bli bättre på att minska avfallsmängderna och bli bättre på att återvinna material.

0
0

Tack vare ett medvetet miljöarbete har kommunen placerat sig bland Sveriges tio bästa kommuner i Aktuell Hållbarhets ranking fem år i rad. År 2016 placerades Väsby på tredje plats.

Mot ännu bättre energieffektivisering

Under 2016 minskade energianvändningen med nästan 1 procent. Målet var att minska energianvändningen med tre procent. Byggnader och lokaler har krävt mycket energi.

Gammal belysning i kommunens lokaler har bytts ut mot modern LED-belysning. Kommunen har infört ett helt nytt sätt att följa upp och effektivisera energianvändningen. Kommunen driver även ett utbildningsprogram som kallas Brukarsamverkan. Där får samtliga verksamheter i kommunens lokaler, både vuxna och barn, lära sig enkla energispartips.

Vindkraftverk och förnybara källor

Kommunen har ett eget vindkraftverk i Ockelbo som täcker cirka 1/4 av kommunens eget elbehov. All övrig el som kommunen köper är även den från förnybara källor.

Fler sorterar sitt matavfall

Under året har fastighetsägare kontaktats för att öka intresset för matavfallsinsamling. Vid årets slut var 46 procent av alla hushåll i Väsby anslutna till insamlingssystemet för matavfall. Mängden matavfall som samlades in från hushåll 2016 ökade till 23procent. Kommunen deltog i den regionala informationskampanjen Sortera matresten.

Andra kampanjer och insatser har genomförts för att minska den mängd mat som slängs i onödan, så kallat matsvinn. Kommunen har tillsammans med olika samarbetspartner ordnat temakvällar om matsvinn och klimatpåverkan.

Ny avfallstaxa uppmuntrar till att sortera mer

Kommunens avfallstaxa har reviderats. Målet är att den nya avfallstaxan ska öka sopsortering och minska avfallsmängderna. De hushåll som väljer att sortera ut sitt matavfall får en rabatt. Under året har kommunen arbetat för att hushållen i kommunen ska få veta hur stora miljövinster de har bidragit till genom att sortera sitt avfall.

Fler miljöfordon i kommunen

Bland Väsbyborna är miljöbilar populära. I jämförelse med andra kommuner är det en högre andel Väsbybor som kör miljöbilar. Kommunen driver på utbyggnad av fler laddstolpar.

Kommunen som organisation arbetar för att föregå med gott exempel. 19 elcyklar har köpts in och andelen miljöbilar i kommunens fordonspark ökar. Under 2017 utreds förutsättningarna för att starta en ny slags bilpool, så kallad halvöppen bilpool. Bilpoolen skulle då kunna användas på vardagarna av kommunens personal och vara öppen för medborgarna på kvällar och helger.

Vi samarbetar för bättre miljö

Flera miljöaktiviteter har anordnats under året, till exempel klädbytardag. Kommunen har hållit föredrag hos lokala organisationer och medborgare har även kunnat ta del av evenemang genomförda av ideella föreningar som fått miljöstöd av kommunen. Kommunen anordnade även aktiviteter under Earth hour-veckan. Till exempel anordnades en kurs i klimatsmart matlagning och det fanns en cykelverkstad för den som ville laga sin cykel.

Under 2016 hade 45 företag ett aktivt Klimatavtalsarbete. Klimatavtal Väsby är ett samarbete mellan kommunen och företag i Upplands Väsby kommun där vi tillsammans strävar efter att arbeta för hållbarhet och minskad klimatpåverkan på lokal nivå. 

Miljöpolicy och miljöcertifiering

Kommunens miljöpolicy är basen för kommunens miljöarbete och åtagandet om ständiga förbättringar. Policyn anger att verksamheterna ska arbeta med de frågor som har störst miljöpåverkan inom åtta områden: energianvändning, buller, avfallshantering, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, trafik & transporter samt vattenanvändning.

Upplands Väsby kommun är sedan 2010 miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. Miljöcertifieringen är ett kvitto på att kommunen har en bra struktur för miljöarbetet.


Stolta medarbetare

Hållbart medarbetarengagemang visar ett av landets högsta resultat, men kommunen har även högt ställda mål. Kommunen har som arbetsgivare stort fokus på ledar- och kompetensutvecklingen. Utmaningarna ligger i att säkra ett gott arbetsgivarvarumärke och god personalförsörjning.

0
0

Medarbetarnas arbetsglädje, engagemang och motivation är avgörande i mötet med dig som medborgare. I takt med att antalet invånare växer ökar också antalet anställda i den kommunala organisationen. En utmaning är att i konkurrens med andra sektorer och andra kommuner attrahera kompetenta medarbetare. Därför arbetar kommunen med att stärka arbetsgivarvarumärket. Att bli nominerade till Årets Employer Branding-kommun är ett kvitto på detta arbete. Att arbeta i Upplands Väsby är en merit och investering för framtiden.

Attraktiv arbetsgivare

Kommunen har fått ett gott rykte som en spännande och utvecklande arbetsplats. Kommunen deltar i företagsbarometern. Där får studenter från 30 universitet och högskolor tycka till om jobb och karriär. Väsby ingår i flera samarbeten för att marknadsföra kommunsektorn. Etablerade former för samverkan är bland annat mentorprogram med kommuner i närheten och deltagande i Framtidsmässan.

Hållbart medarbetarengagemang

Kommunen genomför varje år en medarbetarenkät med SKL:s standardfrågor för Hållbart medarbetarengagemang (HME). Det gör att resultaten är jämförbara med andra kommuner. Det som mäts är medarbetarenas engagemang och hur väl organisationen tar tillvara på och skapar engagemang. Resultatet är stabilt och mycket högt i jämförelse med andra kommuner. Men det högt ställda målet nås inte riktigt. Arbetet med en handlingsplan pågår. Den höga svarsfrekvensen i mätningen visar på att det finns ett stort engagemang hos medarbetarna att ta ansvar för sin arbetsmiljö och en vilja att vara med och påverka.

Ledar- och kompetensutveckling

Strategiskt ses ledar- och kompetensutveckling som viktigt och det har därför stort fokus. Som en bas finns ledarforum, chefsstöd och planer för individuell utveckling. Ett topputvecklingsprogram i extern regi, Växthuset, utgör den högsta nivån i ledarutvecklingsprogrammet och genomförs varje år. Programmet ska leda till personlig utveckling, ett utvecklande ledarskap, bättre problemlösning och en förankring i omvärlden. Under 2016 startades även en Växthusakademi för de som gått kommunens ledarprogram. Syftet är att fördjupa och vidhålla kompetens och skapade nätverk.

Konceptet "ett lärande nätverk" för nyanställda har etablerats och erbjuds nu alla nyanställda i kommunen.. Syftet är att ge nyanställda en bra plattform in i kommunen. Under början av 2017 kommer även en utbildning för medarbetare startas. Den heter ”Medledarskap i praktiken” och bygger på innehållet i Växthuset.

Utmaning att behålla och attrahera nya medarbetare 

Den rådande konjunkturen med allt fler i arbete gör att konkurrensen om arbetskraften ökar. Stockholmsregionen har en gemensam arbetsmarknad. Det leder till att det blir en allt större utmaning att behålla personal och att attrahera nya medarbetare. Framför allt är detta svårt att göra i takt med att kommunen och dess verksamheter växer. Inom de flesta yrkeskategorier är utmaningarna stora.

Kostnader för personal har ökat

Kostnader för personal utgör 31 procent av verksamhetens kostnader och uppgår till 785,9 miljoner kronor. En ökning med 10,4 procent. Samtidigt som andelen personalkostnader ökar så minskar andelen köp av verksamhet. Antal årsarbetare i kommunen är 1 343.

Ålders- och könsfördelning

Medelåldern bland anställda i kommunens verksamhet är 45,8 år vilket är något lägre än förra året. Däremot är 50–59-åringar den största gruppen bland de anställda. En utmaning för kommunen är att långsiktigt se till att personalförsörjningen i kommunens verksamheter går i takt med pensionsavgångarna.

Det är fler kvinnor än män som arbetar inom kommunens verksamheter. Kvinnor utgör 75 procent av alla månadsanställda. Andelen kvinnor varierar däremot stort mellan olika verksamheter. Cirka 80 procent hittas inom Väsby stöd och omsorg och ca 20 procent inom fastighetsförvaltningen.

Medarbetarnas hälsa

Under 2016 har trenden med ökande sjukfrånvaro planat ut.

Under året höjdes kommunens friskvårdspeng till varje medarbetare till totalt 1 000kr/år. Beslut har tagits att höja med ytterligare 500 kr  till totalt 1 500kr/år. Detta är en del i arbetet att stärka hälsan och minska sjukfrånvaron.

Personalstrategi

Personalstrategin och HR-visionen fokuserar på att stärka arbetsgivarvarumärket. Det ska göras genom att säkerställa hög kompetens, arbeta med bemötandefrågor och erbjuda ledar- och medarbetarutbildningar. Samtidigt är det viktigt att skapa utrymme för ett stort mått av innovation och utvecklingsanda. Detta för att Väsby ska lyckas upprätthålla positionen som en arbetsgivare i framkant.


Ekonomiskt resultat

Årets goda resultat innebär att både kommunen och kommunkoncernen bygger vidare på den starka ekonomiska utvecklingen från föregående år. Tillväxten i kommunen ställer krav på fortsatt överskott.

0
0

Kommunen redovisar ett positivt resultat på 75,3 miljoner kronor (mkr) för året 2016. Det motsvarar 3,6 procent av skatteintäkterna. Kommunen klarar därmed målet för god ekonomisk hushållning. Resultatet bidrar till en stärkt ekonomi utan låneskuld och med stark soliditet. Alla nämnder utom social- och äldrenämnden har positiva resultat.

Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2,5 procent av skatteintäkterna.

Kommunen redovisar ett positivt resultat på 75,3 miljoner kronor (mkr) för året 2016. Det motsvarar 3,6 procent av skatteintäkterna. Kommunen klarar därmed målet för god ekonomisk hushållning. Resultatet bidrar till en stärkt ekonomi utan låneskuld och med stark soliditet. Alla nämnder utom social- och äldrenämnden har positiva resultat.

Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2,5 procent av skatteintäkterna.

God ekonomisk hushållning

Överskott i ekonomin är viktigt för att kunna möta snabba förändringar i konjunkturen. En tillväxt sker i kommunen med satsning på samhällsutvecklingen med bostäder, infrastruktur och service i välfärden. Det ställer krav på fortsatta överskott.

Kommunfullmäktige har beslutat om ett resultatmål om 2,5 procent under en planeringsperiod på tre år. Resultatet för perioden 2014-2016 har i snitt uppgått till 2,3 procent. Även över en tioårsperiod (2007-2016) har kommunens resultatutveckling varit positiv och i genomsnitt uppgått till 2,3 procent av skatteintäkterna, exklusive olika jämförelsestörande poster.

Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning. Det innebär att överskottet bidrar till egen finansiering av kommande investeringar. Detta görs för att nya låneskulder och räntekostnader inte ska urholka konsumtionsutrymmet för välfärdstjänsterna.

Årets resultat

Årets resultat är positivt och uppgår till 75,3 mkr som motsvarar ett överskott om 3,6 procent. Det ska jämföras med budgeterat resultat om 41,3 mkr vilket motsvarar ett överskott om 2,0 procent. Överskottet kan i huvudsak förklaras av högre skatteintäkter och statsbidrag än beräknat.

Det minskade resultatet jämfört med föregående år förklaras av att 2015 var ett exceptionellt år där intäkten från försäljningen av Bo i Väsby inkluderades i resultatet 2015. Resultat exklusive jämförelsestörande poster är 2016 66,4 mkr (3,1 procent) och 2015 48,5 mkr (2,4 procent). Jämförelsestörande poster som exkluderas är till exempel både realisationsvinster och nedskrivningar.

Kommunalskatt

Den skatteväxling mellan kommun och landsting som genomfördes 1 januari 2016 höjde kommunalskatten med 2 öre till 19,52 procent. I samband med detta sänktes på motsvarande sätt landstingsskatten med 2 öre. Jämfört med föregående år ökar andelen skatt som går till äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Den ökar även för gator, vägar, fastigheter, samhällsplanering och räddningstjänst. En minskning i andel har skett för gymnasieskola och vuxenutbildning. Även för individ- och familjeomsorg, grundskola och barnomsorg har en minskning skett.


Stark soliditet

Soliditeten 2016, exklusive ansvarsförbindelser för pensioner, är 66 procent jämfört med 65 procent 2015. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelser för pensioner, uppgår till 26 procent (2015: 22 procent). Flera års målinriktat arbete med fokus på god ekonomisk hushållning har tillsammans med 2015 års reavinst från försäljningen av Bo i Väsby bidragit till att åren med negativ soliditet är förbi.

Kostnads- och intäktsutveckling

Skatteintäkterna inklusive bidrag blev 2 110,6 mkr vilket var 30,2 mkr högre än budgeterat. Det förklaras till största delen av extra statsbidrag om 17,9 mkr samt stimulansbidrag för bostadsbyggande om 9,0 mkr. Extra statsbidrag för att stödja kommuner i att hantera flyktingsituationen beslutades av regeringen och betalades ut i december 2015. Upplands Väsby fick 19,5 mkr och 17,9 mkr av dessa fördes över till 2016 för kostnader i samband med ökat flyktingmottagande. Totalt har 17,7 mkr finansierat uppkomna underskott.

För att leva upp till god ekonomisk hushållning ska verksamhetens nettokostnad inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Skatteintäkterna har ökat med 6,5 procent (2015: 4,4 procent). Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster ökade med 6,0 procent (2015:4,4 procent). Ökningen beror bland annat på högre volymer inom välfärdstjänsterna.

Stora investeringar

En fortsatt tillväxt för Väsby innebär ett högre investeringsprogram. Det är en förutsättning för att nå visionen 2040 med mer än 63 000 invånare. Under 2016 investerades för 318,9 mkr vilket är lägre än budgeterade 556 mkr. Avvikelsen mot budget beror till stor del på att vissa projekt har försenats. Självfinansieringsgraden är 49 procent (2015: 53 procent).

Inom exploateringsområden pågår flera projekt och under 2016 har exempelvis investeringar i Östra Frestaby 8,9 mkr, Eds Allé 110,4 mkr och Fyrklövern 29,8 mkr utförts. Exempel på investeringar utanför exploateringsområden är omsorgslokaler 40,9 mkr och skol- och förskolelokaler 31,4 mkr. I början av året förvärvades även fastigheten Marieborg. Inom gator och vägar har bland annat. byte till nya belysningsstolpar och investeringar i gång- och cykelvägar genomförts

Finansiering

Under 2015 amorterade kommunen sin banklåneskuld om 300 mkr och inga nya banklåneskulder har tillkommit under 2016. Likvida medel uppgår till 162,7 mkr (2015: 371,2 mkr). För att soliditeten ska vara stabil framöver behöver låneskulden hållas på en rimlig nivå. Även resultatmålet måste uppfyllas. I nuläget beräknas ett behov av externt lån finnas för 2018. Under kommande år väntas låneräntor stiga något och enligt marknadens tro om framtida räntor kostar ett lån om 100 mkr 2018 mellan 1,5–2,0 mkr beroende av löptid.



Kvalitet och effektivitet

Upplands Väsby är en av landets mest kostnadseffektiva kommuner. Det betyder att finns en god balans mellan tjänsternas resultat och kostnader. Kostnaden för varje inskrivet barn i förskolan har dock ökat. Det kan delvis förklaras av satsningen på att erbjuda alla barn minst 30 timmar barnomsorg i veckan, men Väsby ligger fortfarande lågt jämfört med andra kommuner. Utbudet inom service- och omsorg har ökat. Hemtjänstkostnaden är låg och omsorgstagarna är väldigt nöjda. 

0
0

Kommunen är kostnadseffektiv inom förskola, hemtjänst, gymnasium, kultur och ekonomiskt bistånd. Kommunen söker ständigt nya möjligheter till samordning inom koncernen och med andra kommuner och aktörer för att höja kvaliteten och effektiviteten.

Effektiv resursanvändning

För att bedöma effektiviteten ställs kostnaden mot tjänstens kvalitet. I jämförelser har kommunen totalt sett låga kostnader. Variationen är dock stor mellan olika verksamheter. Kostnad per betygspoäng har inte nått målet. Trots att placeringen i rankingen inte har förbättrats nämnvärt så har kostnad per betygspoäng förbättrats kraftigt.

Upplands Väsby kommun har startat Vilunda ungdomsboende. Detta har inneburit att 28 ensamkommande barn har fått en bostad i kommunen. Barnen bodde tidigare utanför Väsby till en hög kostnad. Även kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat. Detta på grund av ett intensivt arbete för att få ut långvarigt arbetslösa på arbetsmarknaden. Det har gjort att Väsby numera hör till de kommuner med lägst kostnader för ekonomiskt bistånd.


Kostnaden för barn- och ungdomsvården ligger högt i Upplands Väsby jämfört med de flesta andra kommuner i länet. Främst är det inom områdena familjehemsvård och öppna insatser som kommunens kostnader är höga jämfört med länssnittet. Kostnaderna för institutionsvård är däremot i nivå med kostnaderna i länet. Arbetet har lett till att det i verksamhetsplanen för 2017 finns en handlingsplan för att minska andelen köpta familjehem. Målet är att öka andelen arvoderade familjehem.

Ökad samordning

Vi samarbetar med andra kommuner inom många områden. Vi delar familjerättsnämnd, socialjour, överförmyndarnämnd, räddningstjänst (Attunda), avfallshantering (SÖRAB), vattenrening (Käppala), dricksvatten (Norrvatten), energi- och klimatrådgivning med mera. Kommunen letar ständigt efter fler vinster genom samordning mellan kommun och bolag eller med andra kommuner.

Med start 1 juni 2017 ska Upplands Väsby kommun ingå i ett samordningsförbund om finansiell samordning för insatser inom rehabilitering. Det ska ske tillsammans med Sollentuna, Sigtuna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting.

Finansiella rapporter

Ladda ned räkenskaperna i pdf

Hela årsredovisningen 2016

Ladda ned förvaltningsberättelsen i pdf

Revisionsberättelse

Ladda ned revisionsberättelsen i pdf
Stäng