Upplands Västby kommuns logotyp
Årsredovisning
2016
Årsredovisning
2016
Stäng


Kunden i fokus

Tillgänglighet och gott bemötande är viktigt för den som vill komma i kontakt med kommunen. Upplands Väsby kommuns bemötande är högt i jämförelse med andra kommuner. Väsby har dessutom god service när det gäller merinformation i kontakt med medborgarna.


0
0

Tillgänglighet, gott bemötande och delaktighet är viktiga värden för att leverera tjänster av god kvalitet. Mätningar visar att kommunen har mycket goda resultat på dessa områden. Ett långsiktigt arbete med kundcentret Väsby Direkt har gett resultat. Förbättringar utifrån Kommunkompassens resultat 2014 har genomförts och en ny granskning gjordes 2016. En ansökan har nu lämnats in med ambitionen att bli Sveriges kvalitetskommun 2017.

Mot kvalitetskommun 2017

Vikten av att involvera medborgare och medarbetare i förbättringsarbetet betonas i kommunens kvalitetspolicy.

Upplands Väsby var 2013 nominerad till Sveriges kvalitetskommun. Kommunen satsar nu på en ny nominering inför 2017. Vid ansökan genomförs Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utvärderingsverktyg Kommunkompassen. Det är ett verktyg som visar vilka områden inom kommunen som är bra och vilka som behöver förstärkas. Under november 2016 genomfördes ytterligare en genomlysning med Kommunkompassen.

Väsby är bra på kvalitet

Resultaten för Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2016 ser överlag mycket bra ut. Inom flera områden ligger Väsby kommun högt jämfört med andra kommuner.  Inom andra områden har kommunen förbättrat sig så pass att ett medelresultat nåtts, t.ex. inom väntetid inom försörjningsstöd från nybesök till beslut. Många av nyckeltalen från KKiK används i kommunens målstyrning. Under 2016 deltog 251 kommuner i KKiK.

Kvalitetsutmärkelse och innovationspris

Kvalitetsutmärkelsen är ett sätt att inspirera och skapa dialog om kvalitetsarbete. Genom att beskriva hur man arbetar med att utveckla verksamheten tydliggörs områden som går att förbättra. År 2016 vann Sundsborgs förskola. Sundsborg är en privat friluftsförskola i kommunen som visat på ett mycket systematiskt kvalitetsarbete.

Innovationspriset uppmärksammar något som förbättrat kvaliteten, ökat effektiviteten, bidragit till en hållbar utveckling eller gjort arbetet enklare. Allt i syfte att öka nyttan för Väsbyborna. Priset gick 2016 till projektet fastighetsnära insamling, Bostad först samt till Romsk inkludering.

Kundnöjdhet -  goda resultat på många områden

Nöjd-Inflytande-Index (NII) har ökat lite men når inte upp till det mål som var satt. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) har minskat något men uppnår här den målnivå som var satt. Både NMI och NII hämtas från medborgarundersökningen. En utmaning är att få fler att svara på medborgarundersökningen. En analys visar att det är få unga vuxna som svarat. För att få ett så representativt underlag som möjligt är det viktigt att nå alla åldersgrupper. Det gäller även kön och socioekonomiska strukturer.

Analys av resultaten från kundenkäter men också medborgarundersökningen nedbrutet på verksamhet visar goda resultat på många områden. I kundenkäter svarar endast personer som använt tjänsten under året. I medborgarundersökningen ingår svarande både med och utan personlig erfarenhet. Det gör att de senare resultaten ofta påverkas av media, rykten och liknande faktorer.

Nöjdheten ökar inom äldreomsorgen

Nöjdheten inom hemtjänsten och äldreomsorgen har ökat ytterligare. Omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänsten har ökat rejält. Nu kan hemtjänsttagarna bland annat välja tid för insats och välja personal som talar hemtjänsttagarens språk. Utredningstid för beslut om LSS-insats är medelbra jämfört med riket. När det gäller utredningstid för vuxna med missbruksproblem har Väsby värden som ligger bra till jämförelsevis

Bra resultat för tillgänglighet och bemötande

Servicemätningen, som mäter tillgänglighet och bemötande via telefon och e-post, visar ett mycket bra resultat. Det långsiktiga arbetet har gett resultat. En ny webbplats är under framtagande och den är mer modern och anpassad efter hur medborgarna söker information. Lansering beräknas under våren 2017.

Öppettiderna för bibliotek, simhall och återvinningscentral står sig väl i jämförelse med andra kommuner

Väntetid till förskolan

I flera år har kommunen kunnat erbjuda plats på förskola utan väntetid. Den kraftigt ökade efterfrågan i slutet av 2015 och början av 2016 gjorde dock att kommunen fick en väntetid till förskolan. Ett medelvärde på 37 dagars väntetid för att få plats på förskola är helt klart underkänt. Tack vare ett kraftfullt agerande har kommunen löst problemet tillfälligt med provisoriska lösningar. Kommunen har även tagit fram en långsiktig plan för hur platser inom förskola och grundskola ska kunna bli fler.

Medborgardialoger och inflytande

Delaktighet och inflytande för invånarna är prioriterat för kommunen. Upplands Väsby är bland de kommuner i landet som arbetar mest med medborgardialog. För att hålla ihop arbetet med dialoger i kommunen och lära av varandra har en metodutvecklingsgrupp startats. Framtagandet av en strategi för demokratiutveckling pågår.

Kommunen har även beviljats ett statsbidrag under två års tid. Detta ska gå till att utbilda en romsk brobyggare i interkulturella förhållningssätt med inriktning mot arbete i skola och socialtjänst. Ett samarbete har även inletts med Sverigefinska skolan kring romers skolgång.



Mångfald

Kommunen erbjuder flera olika val inom välfärdstjänsterna. Andelen medborgare som gör ett aktivt val av utförare är fortsatt hög. Detta gäller även andelen som får sitt förstahandsval. På bostadsmarknaden finns en jämn fördelning mellan olika upplåtelseformer. En mångfald av aktörer deltar också i utvecklingen av framtidens Väsby.

0
0

I Väsby finns flera små och stora utförare av välfärdstjänster. På bostadsmarknaden har kommunen en god blandning av upplåtelseformer och en stor mängd aktörer som tillsammans utvecklar kommunen.

Mångfald av utförare inom välfärdstjänster

I kommunen finns idag en mångfald av utförare inom olika välfärdstjänster. Gemensamt för barnomsorg, grundskola, vuxenutbildning, gymnasium och hemtjänst är att alla utförare konkurrerar i fråga om kvalitet. De äldre som är i behov av särskilt boende har under året kunnat välja på fler utförare, totalt 24 stycken vid årets slut, utifrån Lagen om valfrihetssystem (LOV). Inom förskola, grundskola, gymnasium, SoL/LSS och särskilt boende finns såväl privata utförare som verksamhet i kommunal regi att välja mellan.

Långsiktig plan för fler skolplatser

En stor andel elever får sitt förstahandsval till förskoleklass. På grund av en stor inflyttning och högt söktryck har dock inte alla kunnat få den skola de önskat. En långsiktig plan har nu tagits fram för att kunna möta behovet av förskole- och skolplatser. Detta arbete har gjorts utifrån en befolkningsprognos.

Levande dialog med utförare

Kommunen ska främja samarbete och samverkan mellan olika utförare för att gemensamt möta utmaningar. Inom utbildningsområdet utgår kommunens systematiska kvalitetsarbete från dialoger med samtliga utförare. Dessa träffas minst en gång i månaden och diskuterar aktuella frågor och utmaningar. Både kortsiktiga frågor, som platstillgång, och långsiktiga och strategiska frågor behandlas.

Mångfald på bostadsmarknaden

Att bo i hyresrätt är fortfarande det vanligaste sättet att bo på i kommunen. Fördelningen mellan de tre upplåtelseformerna är däremot jämn. Av årets nyproduktion stod bostadsrätter för 65 procent, hyresrätter för 26 procent och egna hem för resterande.

Det kommunala bostadsbolaget Väsbyhem fortsätter att ha en stark ställning i kommunen. De äger cirka 63 procent av alla hyresrätter. Andra aktörer på hyresmarknaden är bland annat Brabo, Stena Fastigheter och Rikshem.

Boenden för alla målgrupper i Fyrklövern

Det finns idag en stor mångfald av aktörer som är med och utvecklar Väsby. Ett bra exempel är området Fyrklövern. Där planeras för cirka 1 600 nya lägenheter. I nuläget är 14 olika byggherrar involverade i 15 bostadsprojekt. Förutom att få en jämn fördelning mellan hyres- och bostadsrätter är ambitionen också att täcka in alla målgrupper. Detta ska ske genom olika typer av boenden som ungdoms- och studentbostäder, mitt-i-livet-boende, seniorboende och vårdboende.


Kunskap och lärande

Under 2016 har resultaten förbättrats inom ett antal områden.  I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ranking av skolresultat 2016 klättrar resultaten för årskurs 9 i Väsby med 148 platser. Kunskap och lärande fortsätter att vara ett prioriterat mål och kommunen ser positivt på den framtida utvecklingen.


0
0

Kunskap och lärande är ett av kommunens mest prioriterade områden. Som ett resultat av detta har skolutvecklingsprojekt Ett lärande Väsby bedrivits sedan 2014. Projektet avslutas nu med ett gott resultat och överlämnas i ordinarie verksamhet. På så sätt hålls projektets målsättning levande; att alla elever i årskurs 9 ska bli godkända i alla ämnen.

Stärkt kvalitetsarbete

I början av 2016 avskrev Skolinspektionen samtliga föreläggande gällande tillsynen av utbildningskontorets verksamheter. Det var resultatet av ett målmedvetet arbete med tydliga rutiner och stärkt kvalitetsuppföljning inom utbildningskontoret. En viktig del av kvalitetsarbetet är de möten där både kommunala och privata huvudmän deltar. I höstas genomfördes dessa huvudmannamöten varje månad.

Förbättrade kunskapsresultat

SKL:s öppna jämförelser över skolor visar att Väsby placerar sig på plats 95 av landets 290 kommuner. Det innebär att Väsby klättrar med 148 placeringar på ett år. Rankingen visar att kommunen gör framsteg inom flera områden för skolan.

Resultaten för årskurs 9 ökar mest

Den största förbättringen har skett för meritvärdena i årskurs 9. De klättrar i ranking från plats 129 till 69. Resultaten skiljer sig dock mycket mellan olika skolor i Väsby, vilket är viktigt att ha fokus på i det fortsatta arbetet. Resultaten visar även att grundskolan för de lägre åldrarna fortsätter att få goda resultat. Andelen elever på gymnasiet som tar sin examen inom fyra år kan förbättras

Fler elever rekommenderar sin skola

Enkäten Våga Visa, som utförts på fem grundskolor i kommunen, visar på en ökad andel elever i årskurs 5 och 8 som rekommenderar sin skola. Ökad möjlighet att arbeta i lugn och ro samt förbättrade resultat tycks ligga bakom den ökade andelen som rekommenderar sin skola.

Platsbrist i förskola och skola

Vid slutet av 2016 var kommunens förskolor och skolor fullbelagda. Ett starkt bostadsbyggande och en ökning i antalet nyanlända har lett till att inflyttningen till kommunen ökat. Detta har gjort att den verkliga efterfrågan på skol- och förskoleplatser blivit större än förväntat. För att möta behovet har ett omfattande arbete inletts för att få nya förskolor och grundskolor på plats. 

Ett lärande Väsby

Ett lärande Väsby är ett skolutvecklingsprojekt som sker i samarbete mellan fristående och kommunala skolor och förskolor i Upplands Väsby kommun. De färdigställda delprojekten har blivit en del av den löpande verksamheten. Nedan redogörs för några resultat från de olika delprojekten.

Ersättningsmodeller: Projektet har resulterat i en ny modell för grundskolan som innebär att mer resurser går till enheter med sämre socioekonomiska förutsättningar och resultat. Under 2017 fortsätter arbetet med en ersättningsmodell även för förskolan.

Nyanlända: En övergripande modell som utgår från varje individs förutsättningar att nå kunskapsmålen har tagits i bruk under 2016. Modellen bygger på tre delar: utökad mottagningsverksamhet, central språkenhet samt mottagningsskolor. Under året startades en ny språk- och mottagningsenhet för alla åldrar från förskola till och med gymnasium. Enheten erbjuder elever modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och utökad studievägledning.

Den digitala lärmiljön: Väsby Makerspace är en kreativ plats för IT-slöjd. Här kan elever och pedagoger diskutera, programmera och arbeta med till exempel 3D-skrivare, lödkolvar, datorer, ljud, ljus och robotar. Verksamheten har startats för att möta befintliga mål i läroplanen, men framför allt för att möta upp den kommande nationella IT-strategin från Skolverket.


Trygghet och hälsa

Trygghet är en uppmärksammad fråga vars betydelse har ökat de senaste åren, i kommunen såväl som i hela landet. Tyvärr har upplevelsen av trygghet i kommunen sjunkit även 2016 bland de boende i Upplands Väsby.

0
0

Året som gått har präglats av ett intensivt arbete för ökad trygghet och hälsa i kommunen. Detta arbete har skett i samverkan med flera olika aktörer. Statistik visar på en negativ trend i hela landet när det gäller upplevd trygghet, och så även i Upplands Väsby. Kommunen försöker motverka detta genom flera projekt som ska ge resultat under 2017.

Den upplevda tryggheten är låg

Trygghetsmåttet i medarbetarundersökningen visar att den upplevda tryggheten i Upplands Väsby sjönk under 2016. Den är även fortsatt låg i en jämförelse med andra kommuner. Därför har flera olika åtgärder vidtagits. Bland annat har kommunen ingått en överenskommelse om samverkan med Polisen. Även medborgarlöften har ingåtts med Polisen. Båda parter ska i samverkan prioritera ökad trygghet i offentlig miljö genom att minska våldsbrott och minska skadegörelse. Under året har även ett antal vuxenvandringar skett i organiserad form. En fritidsfältare har också anställts för att öka vuxennärvaron ute på fält.  

En av Sveriges mest jämställda kommuner

I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Öppna Jämförelsers första jämställdhetsranking placerar sig kommunen på femte plats bland Sveriges 290 kommuner. I denna jämförelse tittar SKL på olika faktorer rörande politisk representation, arbetsvillkor och service till invånarna. Bland annat är löneskillnaden mellan män och kvinnor i den kommunala organisationen liten samt jämställdheten i den politiska representationen hög. 

Färre ungdomar testar narkotika

I arbetet att förebygga användandet av alkohol- och droger bland unga genomfördes Stockholmsenkäten under 2016. Sedan förra mätningen har andelen ungdomar som använt narkotika minskat något. Den tobaksfria veckan utökades 2016 med fler deltagande skolor. Kontrollköp av tobak i butiker har även påbörjats.

De unga i Upplands Väsby tycker till

Via forumet Ung i Väsby finns stora möjligheter att nå kommunens yngre medborgare. Forumet har haft temat trygghet och hur Väsby kan bli en tryggare plats. Ungdomarnas diskussioner ledde fram till ett antal förslag. Dessa utmynnade i sin tur i ett beslut om en trygghetssatsning i Messingen/stationsområdet.

En egen bostad ger trygghet

Fastighetsägarna i kommunen ska bidra till att Väsby är en säker och trygg kommun att bo och verka i. I detta arbete är kommunens fastighetsbolag Väsbyhem en viktig aktör.

En egen bostad är en grundläggande trygghet. Kommunen vill öka möjligheterna till hyreskontrakt för personer i socialt utsatta situationer. Dialog förs därför med ett flertal bostadsbolag. Dialogen har lett till att flera bostadsbolag nu godtar försörjningsstöd som inkomst, vilket gör att fler personer kan få egna hyreskontrakt.

Mer resurser till jämställdhet och likabehandling

Kommunen har satsat mer resurser på arbetet med jämställdhet under 2016 än vad som gjorts tidigare. För att öka kunskapen inom jämställdhet och likabehandling hos medarbetare har ett antal kompetenshöjande insatser genomförts. Kommunens styrande dokument inom jämställdhet och likabehandling har uppdaterats.

Trots de riktade insatserna är det en bit kvar innan målet är uppnått. Arbetet fortsätter med att jämställdhetsintegrera kommunen, vilket innebär att jämställdhetsarbetet blir en del av det ordinarie arbetet inom kommunens verksamheter. Det finns utmaningar inom olika områden att ta tag i, otryggheten och sjukskrivningarna är några exempel.

Stort fokus på integration

Integrationsarbetet har intensifierats i takt med ökad inflyttning av nyanlända under 2016. Ett nytt utskott under kommunstyrelsen, utskottet för integration och arbetsmarknad, bildades. Även en ny tjänst, integrationssamordnare, har inrättats.

Stort fokus har lagts på att säkra boende till de nyanlända, vilket kommunen enligt bosättningslagen är skyldig att göra. Årets åtagande gällde 138 personer. Boendet är grunden till en lyckad integration. Genom ett bra samarbete med Väsbyhem kunde kommunen klara sitt viktiga åtagande. Kommunen har även utvecklat en introduktionsstödjande verksamhet som möter de nyanlända från första dagen de kommer till kommunen.


Hållbar tillväxt

För andra året i rad uppnås målet att bygga minst 300 bostäder. Tack vare en mängd pågående projekt beräknas tillväxtmålet uppnås även de närmaste åren. Utmaningarna är att fortsätta driva stadsutvecklingen framåt, se till att nya byggprojekt kommer till och genomförs och att Väsby på så sätt bidrar till tillväxten i Stockholmsregionen.

0
0

Upplands Väsby kommun blev utsedd till Årets samhällsbyggare 2016. Befolkningen i kommunen ökar med 2,9 procent vilket är en större ökning än det uppsatta målet för 2016. Hela 379 bostäder färdigställdes. En utmaning är att bygga ut samhällsservicen i samma takt som befolkningen ökar.

Befolkningen ökade med 1 230 personer

Befolkningstillväxten i kommunen har under 2016 överträffat uppsatta mål och är högre än på flera decennier. Med en ökning på 2,9 procent hamnar Väsby över snittet för både länet och riket. Antalet invånare gick under året upp till 43 891, vilket är en ökning med 1 230 personer.

379 nya bostäder i kommunen

För att ge utrymme åt den växande befolkningen i Stockholmsregionen är det viktigt att alla kommuner tar ansvar och ser till att det byggs nya bostäder. Resultatet för 2016 blev 379 nya bostäder i kommunen. Det betyder att målet har uppnåtts för andra året i rad, dessutom med god marginal. Väsby har haft en målsättning att bidra till tillväxten i Stockholmsregionen genom att bygga 300 nya bostäder varje år. Ambitionen är att öka antalet bostäder framöver. Därför höjdes målet under 2016 till 350 färdigställda bostäder 2017 och 400 bostäder 2018. Det innebär vi kan nå en befolkningstillväxt i minst samma takt som Stockholms län.

Årets samhällsbyggare 2016

Upplands Väsby kommun blev utsedd till Årets samhällsbyggare 2016. Kommunen har på ett innovativt sätt bidragit till att sätta fart på byggandet av bostäder. Denna utnämning har visat sig skapa ytterligare intresse för att bygga i kommunen. Utnämningen berodde till stor del på att kommunens mark har haft flexibel prissättning inom projektet Fyrklövern. Det så kallade "poängssystemet" har visat sig vara drivkraft för byggherrar att säkra kvalitativa värden vid nyproduktion. 

Byggprojektet Fyrklövern - området söder om centrum

Projektet Fyrklövern har gått från planering till genomförande. Byggande av bostads- och hyresrätter startar under 2017. De flesta byggs och färdigställs under åren 2018-2020. I området beräknas totalt 1 600 lägenheter kunna byggas i nuvarande etapp. Denna etapp omfattar 14 olika aktörer och innehåller både hyres- och bostadsrätter.

I en framtida, ännu ej påbörjad etapp, kan ytterligare upp till 400 bostäder byggas. Tanken är att oavsett vilken fas i livet du är i så ska du kunna hitta ett boende i Fyrklövern.

I området Fyrklövern planeras för en större park som ska färdigställas tidigt. Detta är positivt både för dem som flyttar in tidigt och för som redan bor i närområdet. Väsbyborna har fått namnge parken och den kommer att heta Blå parken.

Byggprojektet Väsby Entré - ett nytt stationsområde

Väsby Entré omfattar de öppna ytor som idag är obebyggda på västra sidan om järnvägsspåren samt bussterminalen, Järnvägsparken och tennisbanorna på östra sidan. Totalt planeras för cirka 1 000 lägenheter och 30 000 kvadratmeter kommersiella verksamheter. Ett projektkontor har öppnat i området för att öka tillgängligheten och möjliggöra dialog och delaktighet bland allmänheten.

Det planeras även för en ny bussterminal och passager över järnvägen. Väsbyhem planerar att börja bygga 170 lägenheter för bland annat studenter och unga under början av 2018.

Ny grundskola planeras

Det planeras även för en ny grundskola norr om Vilundaparken och söder om Smedsgärdstomten. Vilundaparkens utveckling och nordvästra Väsby har inletts. Det är projekt som ska bidra till öka attraktivitet för nuvarande och framtida medborgare.

Kommunens nya översiktsplan

Arbete med en ny översiktsplan för kommunen pågår. Arbetet har sin utgångspunkt i kommunens vision för år 2040 då antalet invånare beräknas ha ökat med 50 procent till cirka 63 000. Under året har ett intensivt arbete skett för att förbereda ett samrådsförslag för ny översiktsplan. Samrådet startade under hösten och pågår fram till februari 2017. Ett antagande av översiktsplan beräknas ske runt årsskiftet 2017-2018.

Medborgarundersökning får sämre resultat

Medborgarundersökningens Nöjd-region-index visar på en minskning sedan mätningen 2015. Det gäller både för helhetsindex och det index som visar om invånarna kan rekommendera kommunen som boendekommun. Det är även bekymrande att betyget för kommunikationerna är försämrat. En förklaring är att det beror på sämre turtäthet för lokalbussarna som SL har genomfört. Kommunen har dialog med landstinget för att förbättra kommunikationerna i kommunen.


Näringsliv och arbete

Upplands Väsby är en av de kommuner i landet med allra bäst förutsättningar för företagande. Både i SKLs servicemätning av kommunens service till företagen och Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet hamnar Väsby i toppskiktet.

0
0

I Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet ligger Väsby med en sjätteplats i det absoluta toppskiktet. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunens service till företagen, visar också på goda resultat. Förbättring kan dock ske inom verksamheten för bygglov. Väsby var den kommun i länet med den bästa tillväxten bland företagen. Det innebär att Väsby har högst andel företag som nyanställer, ökar i omsättning och går med vinst.

Ovanligt många nyregistrerade företag

Nyföretagarbarometern visar en ovanligt stor ökning av nyregistrerade företag under första halvåret. En utmaning är att kunna underlätta ännu mer för de befintliga företagens tillväxt. Andra utmaningar ligger i att skapa förutsättningar för nyetableringar och öka nyföretagandet. Allt för att skapa fler arbetstillfällen i kommunen. 

Företagsklimatet är bland de bästa i landet

Topplaceringar i Svenskt Näringslivs kommunranking varje år sedan 2010 är ett kvitto på att företagsklimatet är bland de bästa i landet. Resultaten från SKL:s Insikten, som mäter Nöjd-kund-index (NKI) hos de företag som under året haft kontakt med kommunens myndighetsutövning, visar goda resultat inom brandskydd och miljö- och hälsoskydd. Bygglovsverksamheten har däremot utmaningar. Ett flertal utvecklingsinsatser har genomförts inom bygglovenheten för att stärka kundperspektivet.

Insatser för att skaffa jobb till ungdomar

Vägval ungdom har som uppgift att fokusera på ungdomsgruppen. Deras insatser ska främja en återgång till skolan för att nå fullgjord skolgång och gymnasium. De ska även förbereda och rusta ungdomar för arbetsmarknaden. Sommarjobb är en prioriterad insats som gymnasieungdomarna erbjuds minst en gång under sin gymnasietid. För ensamkommande ungdomar har ett projekt med praktikarbete hos Väsbys företag planerats under hösten 2016. Det startar under första kvartalet 2017.

Genom engagemang i Nyföretagarcentrum och Ung Företagsamhet och genom utvecklat samarbete mellan skola och näringsliv vill kommunen bidra till ökad företagsamhet.

Arbetsmarknadsinsatser för utrikesfödda

Vid jämförelser med andra kommuner har Väsby lyckats väl med att få in utrikesfödda på arbetsmarknaden. Bland de personer som kommit till Sverige som flyktingar ligger Väsby på åttonde plats i riket vad gäller förvärvfrekvens. I denna grupp har 71 procent arbete mot 80 procent i befolkningen som helhet.

Utrikesfödda med fokus på nyanlända hanteras parallellt av arbetsförmedlingen och kommunen. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsinsatsen och kommunen stöttar med SFI, samhällsorientering och hälsokommunikation. En lokal överenskommelse mellan arbetsförmedlingen och kommunen har lett till ett introduktionsstöd där nyanlända får stöttning under sin första tid i Väsby.

Under hösten har även ett samarbete startats med ”Gröna näringen”. Det är näringar som sysslar med lantbruk, skog, gårdsbutiker och grönytor som golfklubbar och liknande. Meningen med samarbetet är att förse näringen med arbetskraft som huvudsakligen kommer från gruppen utrikesfödda. Det startar med en praktikperiod som sedan övergår i anställning om båda parter är överens.

Ungdomar som inte har fullgjort sin gymnasieutbildning och utrikesfödda samt personer med olika funktionsnedsättningar står för tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa. Kommunen har därför riktade insatser gentemot dessa grupper.

Tillväxt och nyföretagande genom samverkan

Upplands Väsby samverkar med Väsby Promotion, Företagarna och även med enskilda företagare. Detta stärker kommunens näringsliv som helhet. Genom att  skapa mötesplatser och nätverk, stödja företag i kompetensförsörjning och hållbarhetsfrågor, samt prioritera lokala leverantörer när det är möjligt inom ramen för LOU, lagen om offentlig upphandling, skapas förutsättningar för att företag ska stanna kvar, utvecklas och växa i kommunen.

Utmaningarna består i att utveckla kollektivtrafiken och öka tillgången till lokaler och mark. Kommunen tittar på möjligheter att förtäta befintlig verksamhetsmark och utnyttja obebyggd mark detaljplanerad för verksamheter. Kommunen vill även föra dialog med markägare för att hitta fler platser där verksamhetsetableringar ska kunna ske.

Den regionala och lokala arbetsmarknaden

Väsby har ett unikt läge mitt emellan Stockholm och Uppsala och mellan Kista och Arlanda, två av norra Storstockholms regionala kärnor med hög koncentration av arbetsplatser. Samtidigt som läget är en fördel för bostadsbyggande och befolkningstillväxt, så är det också en utmaning att få företag att välja en placering just i Väsby. Genom samverkan med Stockholm Business Alliance, Arlandaregionen och Nordvästkommunerna vill kommunen stärka regionen och Upplands Väsbys roll i den.

Ny näringslivsstrategi

Under året har ett arbete skett tillsammans med företagare i kommunen för att ta fram en gemensam näringslivsstrategi. Att det lokala näringslivet utvecklas är en viktig del för att kommunen ska nå målet om hållbar tillväxt och Vision 2040. Den ökade lokala tillväxten mäts i antal fler arbetstillfällen. Antalet ska öka till 16 600 år 2020 från dagens 15 300. Målet ska nås genom en kombination av att locka fler företag att etablera sig i Väsby, att underlätta för etablerade företags tillväxt samt att främja nyföretagande.



Miljö och klimat

Upplands Väsby kommun hade flera framgångar inom miljö och klimat 2016. Kommunen fortsätter att vara miljöcertifierad och placerar sig högt i Aktuell Hållbarhets kommunranking. Våra utmaningar är att bli bättre på att minska avfallsmängderna och bli bättre på att återvinna material.

0
0

Tack vare ett medvetet miljöarbete har kommunen placerat sig bland Sveriges tio bästa kommuner i Aktuell Hållbarhets ranking fem år i rad. År 2016 placerades Väsby på tredje plats.

Mot ännu bättre energieffektivisering

Under 2016 minskade energianvändningen med nästan 1 procent. Målet var att minska energianvändningen med tre procent. Byggnader och lokaler har krävt mycket energi.

Gammal belysning i kommunens lokaler har bytts ut mot modern LED-belysning. Kommunen har infört ett helt nytt sätt att följa upp och effektivisera energianvändningen. Kommunen driver även ett utbildningsprogram som kallas Brukarsamverkan. Där får samtliga verksamheter i kommunens lokaler, både vuxna och barn, lära sig enkla energispartips.

Vindkraftverk och förnybara källor

Kommunen har ett eget vindkraftverk i Ockelbo som täcker cirka 1/4 av kommunens eget elbehov. All övrig el som kommunen köper är även den från förnybara källor.

Fler sorterar sitt matavfall

Under året har fastighetsägare kontaktats för att öka intresset för matavfallsinsamling. Vid årets slut var 46 procent av alla hushåll i Väsby anslutna till insamlingssystemet för matavfall. Mängden matavfall som samlades in från hushåll 2016 ökade till 23procent. Kommunen deltog i den regionala informationskampanjen Sortera matresten.

Andra kampanjer och insatser har genomförts för att minska den mängd mat som slängs i onödan, så kallat matsvinn. Kommunen har tillsammans med olika samarbetspartner ordnat temakvällar om matsvinn och klimatpåverkan.

Ny avfallstaxa uppmuntrar till att sortera mer

Kommunens avfallstaxa har reviderats. Målet är att den nya avfallstaxan ska öka sopsortering och minska avfallsmängderna. De hushåll som väljer att sortera ut sitt matavfall får en rabatt. Under året har kommunen arbetat för att hushållen i kommunen ska få veta hur stora miljövinster de har bidragit till genom att sortera sitt avfall.

Fler miljöfordon i kommunen

Bland Väsbyborna är miljöbilar populära. I jämförelse med andra kommuner är det en högre andel Väsbybor som kör miljöbilar. Kommunen driver på utbyggnad av fler laddstolpar.

Kommunen som organisation arbetar för att föregå med gott exempel. 19 elcyklar har köpts in och andelen miljöbilar i kommunens fordonspark ökar. Under 2017 utreds förutsättningarna för att starta en ny slags bilpool, så kallad halvöppen bilpool. Bilpoolen skulle då kunna användas på vardagarna av kommunens personal och vara öppen för medborgarna på kvällar och helger.

Vi samarbetar för bättre miljö

Flera miljöaktiviteter har anordnats under året, till exempel klädbytardag. Kommunen har hållit föredrag hos lokala organisationer och medborgare har även kunnat ta del av evenemang genomförda av ideella föreningar som fått miljöstöd av kommunen. Kommunen anordnade även aktiviteter under Earth hour-veckan. Till exempel anordnades en kurs i klimatsmart matlagning och det fanns en cykelverkstad för den som ville laga sin cykel.

Under 2016 hade 45 företag ett aktivt Klimatavtalsarbete. Klimatavtal Väsby är ett samarbete mellan kommunen och företag i Upplands Väsby kommun där vi tillsammans strävar efter att arbeta för hållbarhet och minskad klimatpåverkan på lokal nivå. 

Miljöpolicy och miljöcertifiering

Kommunens miljöpolicy är basen för kommunens miljöarbete och åtagandet om ständiga förbättringar. Policyn anger att verksamheterna ska arbeta med de frågor som har störst miljöpåverkan inom åtta områden: energianvändning, buller, avfallshantering, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, trafik & transporter samt vattenanvändning.

Upplands Väsby kommun är sedan 2010 miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004. Miljöcertifieringen är ett kvitto på att kommunen har en bra struktur för miljöarbetet.


Stolta medarbetare

Hållbart medarbetarengagemang visar ett av landets högsta resultat, men kommunen har även högt ställda mål. Kommunen har som arbetsgivare stort fokus på ledar- och kompetensutvecklingen. Utmaningarna ligger i att säkra ett gott arbetsgivarvarumärke och god personalförsörjning.

0
0

Medarbetarnas arbetsglädje, engagemang och motivation är avgörande i mötet med dig som medborgare. I takt med att antalet invånare växer ökar också antalet anställda i den kommunala organisationen. En utmaning är att i konkurrens med andra sektorer och andra kommuner attrahera kompetenta medarbetare. Därför arbetar kommunen med att stärka arbetsgivarvarumärket. Att bli nominerade till Årets Employer Branding-kommun är ett kvitto på detta arbete. Att arbeta i Upplands Väsby är en merit och investering för framtiden.

Attraktiv arbetsgivare

Kommunen har fått ett gott rykte som en spännande och utvecklande arbetsplats. Kommunen deltar i företagsbarometern. Där får studenter från 30 universitet och högskolor tycka till om jobb och karriär. Väsby ingår i flera samarbeten för att marknadsföra kommunsektorn. Etablerade former för samverkan är bland annat mentorprogram med kommuner i närheten och deltagande i Framtidsmässan.

Hållbart medarbetarengagemang

Kommunen genomför varje år en medarbetarenkät med SKL:s standardfrågor för Hållbart medarbetarengagemang (HME). Det gör att resultaten är jämförbara med andra kommuner. Det som mäts är medarbetarenas engagemang och hur väl organisationen tar tillvara på och skapar engagemang. Resultatet är stabilt och mycket högt i jämförelse med andra kommuner. Men det högt ställda målet nås inte riktigt. Arbetet med en handlingsplan pågår. Den höga svarsfrekvensen i mätningen visar på att det finns ett stort engagemang hos medarbetarna att ta ansvar för sin arbetsmiljö och en vilja att vara med och påverka.

Ledar- och kompetensutveckling

Strategiskt ses ledar- och kompetensutveckling som viktigt och det har därför stort fokus. Som en bas finns ledarforum, chefsstöd och planer för individuell utveckling. Ett topputvecklingsprogram i extern regi, Växthuset, utgör den högsta nivån i ledarutvecklingsprogrammet och genomförs varje år. Programmet ska leda till personlig utveckling, ett utvecklande ledarskap, bättre problemlösning och en förankring i omvärlden. Under 2016 startades även en Växthusakademi för de som gått kommunens ledarprogram. Syftet är att fördjupa och vidhålla kompetens och skapade nätverk.

Konceptet "ett lärande nätverk" för nyanställda har etablerats och erbjuds nu alla nyanställda i kommunen.. Syftet är att ge nyanställda en bra plattform in i kommunen. Under början av 2017 kommer även en utbildning för medarbetare startas. Den heter ”Medledarskap i praktiken” och bygger på innehållet i Växthuset.

Utmaning att behålla och attrahera nya medarbetare 

Den rådande konjunkturen med allt fler i arbete gör att konkurrensen om arbetskraften ökar. Stockholmsregionen har en gemensam arbetsmarknad. Det leder till att det blir en allt större utmaning att behålla personal och att attrahera nya medarbetare. Framför allt är detta svårt att göra i takt med att kommunen och dess verksamheter växer. Inom de flesta yrkeskategorier är utmaningarna stora.

Kostnader för personal har ökat

Kostnader för personal utgör 31 procent av verksamhetens kostnader och uppgår till 785,9 miljoner kronor. En ökning med 10,4 procent. Samtidigt som andelen personalkostnader ökar så minskar andelen köp av verksamhet. Antal årsarbetare i kommunen är 1 343.

Ålders- och könsfördelning

Medelåldern bland anställda i kommunens verksamhet är 45,8 år vilket är något lägre än förra året. Däremot är 50–59-åringar den största gruppen bland de anställda. En utmaning för kommunen är att långsiktigt se till att personalförsörjningen i kommunens verksamheter går i takt med pensionsavgångarna.

Det är fler kvinnor än män som arbetar inom kommunens verksamheter. Kvinnor utgör 75 procent av alla månadsanställda. Andelen kvinnor varierar däremot stort mellan olika verksamheter. Cirka 80 procent hittas inom Väsby stöd och omsorg och ca 20 procent inom fastighetsförvaltningen.

Medarbetarnas hälsa

Under 2016 har trenden med ökande sjukfrånvaro planat ut.

Under året höjdes kommunens friskvårdspeng till varje medarbetare till totalt 1 000kr/år. Beslut har tagits att höja med ytterligare 500 kr  till totalt 1 500kr/år. Detta är en del i arbetet att stärka hälsan och minska sjukfrånvaron.

Personalstrategi

Personalstrategin och HR-visionen fokuserar på att stärka arbetsgivarvarumärket. Det ska göras genom att säkerställa hög kompetens, arbeta med bemötandefrågor och erbjuda ledar- och medarbetarutbildningar. Samtidigt är det viktigt att skapa utrymme för ett stort mått av innovation och utvecklingsanda. Detta för att Väsby ska lyckas upprätthålla positionen som en arbetsgivare i framkant.


Ekonomiskt resultat

Årets goda resultat innebär att både kommunen och kommunkoncernen bygger vidare på den starka ekonomiska utvecklingen från föregående år. Tillväxten i kommunen ställer krav på fortsatt överskott.

0
0

Kommunen redovisar ett positivt resultat på 75,3 miljoner kronor (mkr) för året 2016. Det motsvarar 3,6 procent av skatteintäkterna. Kommunen klarar därmed målet för god ekonomisk hushållning. Resultatet bidrar till en stärkt ekonomi utan låneskuld och med stark soliditet. Alla nämnder utom social- och äldrenämnden har positiva resultat.

Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2,5 procent av skatteintäkterna.

Kommunen redovisar ett positivt resultat på 75,3 miljoner kronor (mkr) för året 2016. Det motsvarar 3,6 procent av skatteintäkterna. Kommunen klarar därmed målet för god ekonomisk hushållning. Resultatet bidrar till en stärkt ekonomi utan låneskuld och med stark soliditet. Alla nämnder utom social- och äldrenämnden har positiva resultat.

Kommunens ekonomiska resultat ska över en budgetperiod, genomsnittligt, uppgå till minst 2,5 procent av skatteintäkterna.

God ekonomisk hushållning

Överskott i ekonomin är viktigt för att kunna möta snabba förändringar i konjunkturen. En tillväxt sker i kommunen med satsning på samhällsutvecklingen med bostäder, infrastruktur och service i välfärden. Det ställer krav på fortsatta överskott.

Kommunfullmäktige har beslutat om ett resultatmål om 2,5 procent under en planeringsperiod på tre år. Resultatet för perioden 2014-2016 har i snitt uppgått till 2,3 procent. Även över en tioårsperiod (2007-2016) har kommunens resultatutveckling varit positiv och i genomsnitt uppgått till 2,3 procent av skatteintäkterna, exklusive olika jämförelsestörande poster.

Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning. Det innebär att överskottet bidrar till egen finansiering av kommande investeringar. Detta görs för att nya låneskulder och räntekostnader inte ska urholka konsumtionsutrymmet för välfärdstjänsterna.

Årets resultat

Årets resultat är positivt och uppgår till 75,3 mkr som motsvarar ett överskott om 3,6 procent. Det ska jämföras med budgeterat resultat om 41,3 mkr vilket motsvarar ett överskott om 2,0 procent. Överskottet kan i huvudsak förklaras av högre skatteintäkter och statsbidrag än beräknat.

Det minskade resultatet jämfört med föregående år förklaras av att 2015 var ett exceptionellt år där intäkten från försäljningen av Bo i Väsby inkluderades i resultatet 2015. Resultat exklusive jämförelsestörande poster är 2016 66,4 mkr (3,1 procent) och 2015 48,5 mkr (2,4 procent). Jämförelsestörande poster som exkluderas är till exempel både realisationsvinster och nedskrivningar.

Kommunalskatt

Den skatteväxling mellan kommun och landsting som genomfördes 1 januari 2016 höjde kommunalskatten med 2 öre till 19,52 procent. I samband med detta sänktes på motsvarande sätt landstingsskatten med 2 öre. Jämfört med föregående år ökar andelen skatt som går till äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Den ökar även för gator, vägar, fastigheter, samhällsplanering och räddningstjänst. En minskning i andel har skett för gymnasieskola och vuxenutbildning. Även för individ- och familjeomsorg, grundskola och barnomsorg har en minskning skett.


Stark soliditet

Soliditeten 2016, exklusive ansvarsförbindelser för pensioner, är 66 procent jämfört med 65 procent 2015. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelser för pensioner, uppgår till 26 procent (2015: 22 procent). Flera års målinriktat arbete med fokus på god ekonomisk hushållning har tillsammans med 2015 års reavinst från försäljningen av Bo i Väsby bidragit till att åren med negativ soliditet är förbi.

Kostnads- och intäktsutveckling

Skatteintäkterna inklusive bidrag blev 2 110,6 mkr vilket var 30,2 mkr högre än budgeterat. Det förklaras till största delen av extra statsbidrag om 17,9 mkr samt stimulansbidrag för bostadsbyggande om 9,0 mkr. Extra statsbidrag för att stödja kommuner i att hantera flyktingsituationen beslutades av regeringen och betalades ut i december 2015. Upplands Väsby fick 19,5 mkr och 17,9 mkr av dessa fördes över till 2016 för kostnader i samband med ökat flyktingmottagande. Totalt har 17,7 mkr finansierat uppkomna underskott.

För att leva upp till god ekonomisk hushållning ska verksamhetens nettokostnad inte öka i snabbare takt än skatteintäkterna. Skatteintäkterna har ökat med 6,5 procent (2015: 4,4 procent). Verksamhetens nettokostnad exklusive jämförelsestörande poster ökade med 6,0 procent (2015:4,4 procent). Ökningen beror bland annat på högre volymer inom välfärdstjänsterna.

Stora investeringar

En fortsatt tillväxt för Väsby innebär ett högre investeringsprogram. Det är en förutsättning för att nå visionen 2040 med mer än 63 000 invånare. Under 2016 investerades för 318,9 mkr vilket är lägre än budgeterade 556 mkr. Avvikelsen mot budget beror till stor del på att vissa projekt har försenats. Självfinansieringsgraden är 49 procent (2015: 53 procent).

Inom exploateringsområden pågår flera projekt och under 2016 har exempelvis investeringar i Östra Frestaby 8,9 mkr, Eds Allé 110,4 mkr och Fyrklövern 29,8 mkr utförts. Exempel på investeringar utanför exploateringsområden är omsorgslokaler 40,9 mkr och skol- och förskolelokaler 31,4 mkr. I början av året förvärvades även fastigheten Marieborg. Inom gator och vägar har bland annat. byte till nya belysningsstolpar och investeringar i gång- och cykelvägar genomförts

Finansiering

Under 2015 amorterade kommunen sin banklåneskuld om 300 mkr och inga nya banklåneskulder har tillkommit under 2016. Likvida medel uppgår till 162,7 mkr (2015: 371,2 mkr). För att soliditeten ska vara stabil framöver behöver låneskulden hållas på en rimlig nivå. Även resultatmålet måste uppfyllas. I nuläget beräknas ett behov av externt lån finnas för 2018. Under kommande år väntas låneräntor stiga något och enligt marknadens tro om framtida räntor kostar ett lån om 100 mkr 2018 mellan 1,5–2,0 mkr beroende av löptid.



Kvalitet och effektivitet

Upplands Väsby är en av landets mest kostnadseffektiva kommuner. Det betyder att finns en god balans mellan tjänsternas resultat och kostnader. Kostnaden för varje inskrivet barn i förskolan har dock ökat. Det kan delvis förklaras av satsningen på att erbjuda alla barn minst 30 timmar barnomsorg i veckan, men Väsby ligger fortfarande lågt jämfört med andra kommuner. Utbudet inom service- och omsorg har ökat. Hemtjänstkostnaden är låg och omsorgstagarna är väldigt nöjda. 

0
0

Kommunen är kostnadseffektiv inom förskola, hemtjänst, gymnasium, kultur och ekonomiskt bistånd. Kommunen söker ständigt nya möjligheter till samordning inom koncernen och med andra kommuner och aktörer för att höja kvaliteten och effektiviteten.

Effektiv resursanvändning

För att bedöma effektiviteten ställs kostnaden mot tjänstens kvalitet. I jämförelser har kommunen totalt sett låga kostnader. Variationen är dock stor mellan olika verksamheter. Kostnad per betygspoäng har inte nått målet. Trots att placeringen i rankingen inte har förbättrats nämnvärt så har kostnad per betygspoäng förbättrats kraftigt.

Upplands Väsby kommun har startat Vilunda ungdomsboende. Detta har inneburit att 28 ensamkommande barn har fått en bostad i kommunen. Barnen bodde tidigare utanför Väsby till en hög kostnad. Även kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat. Detta på grund av ett intensivt arbete för att få ut långvarigt arbetslösa på arbetsmarknaden. Det har gjort att Väsby numera hör till de kommuner med lägst kostnader för ekonomiskt bistånd.


Kostnaden för barn- och ungdomsvården ligger högt i Upplands Väsby jämfört med de flesta andra kommuner i länet. Främst är det inom områdena familjehemsvård och öppna insatser som kommunens kostnader är höga jämfört med länssnittet. Kostnaderna för institutionsvård är däremot i nivå med kostnaderna i länet. Arbetet har lett till att det i verksamhetsplanen för 2017 finns en handlingsplan för att minska andelen köpta familjehem. Målet är att öka andelen arvoderade familjehem.

Ökad samordning

Vi samarbetar med andra kommuner inom många områden. Vi delar familjerättsnämnd, socialjour, överförmyndarnämnd, räddningstjänst (Attunda), avfallshantering (SÖRAB), vattenrening (Käppala), dricksvatten (Norrvatten), energi- och klimatrådgivning med mera. Kommunen letar ständigt efter fler vinster genom samordning mellan kommun och bolag eller med andra kommuner.

Med start 1 juni 2017 ska Upplands Väsby kommun ingå i ett samordningsförbund om finansiell samordning för insatser inom rehabilitering. Det ska ske tillsammans med Sollentuna, Sigtuna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting.

Finansiella rapporter

Ladda ned räkenskaperna i pdf

Hela årsredovisningen 2016

Ladda ned förvaltningsberättelsen i pdf

Revisionsberättelse

Ladda ned revisionsberättelsen i pdf
Stäng
Upplands Västby kommuns logotyp
Årsredovisning
2015
Årsredovisning
2015
Video bild 1
plakatdekoration2
Video bild 2

plakatdekoration4
plakatdekoration5

VAD TYCKS?

Kommunen har 10 huvudmål som ska göra Väsby till en bra plats att bo på. Vad tycker du? Scrolla igenom resultaten under och lämna en kommentar.

plakatdekoration6
plakatdekoration7
Video bild 3
plakatdekoration*
Video bild 4
Stäng
Roland Edbom, chef Kart & GIS-enheten
Roland Edbom, chef Kart & GIS-enheten


Kunden i fokus

Resultaten visar att kommunen är bland de bästa i landet vad gäller tillgänglighet via telefon och e-post, och resultatet för bemötande är högt. Medborgarundersökningen visar att nöjdheten med kommunens tjänster har ökat från föregående år.

0
0

Tillgänglighet, gott bemötande och delaktighet är viktiga värden för att leverera en tjänst av god kvalitet. Mätningarna visar att kommunen har mycket goda resultat på dessa områden. Kommunen har sedan flera år ett systematiskt kvalitetsarbete som alltmer genomsyrar alla verksamheter. Kvalitetsutmärkelsen, där ett framgångsrikt kvalitetsarbete uppmärksammas, lyfter fram goda exempel vilket blir en drivkraft för fler att arbeta med verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar.

Mot kvalitetskommun 2017

Verksamheter som kommunen finansierar utgår från väsbybons behov och önskemål. Vikten av att involvera kunder och medarbetare i förbättringsarbetet betonas i kvalitetspolicyn vilken är vägledande i kommunens kvalitetsarbete.

Upplands Väsby var 2013 nominerad till Sveriges kvalitetskommun. Det var en värdefull erfarenhet som ger god grund när kommunen nu satsar på en ny nominering inför 2017.

Kvalitetsutmärkelse och innovationspris

Som i ett led att identifiera och sprida goda exempel inom kommunen delas en egen kvalitetsutmärkelse och ett innovationspris ut.

Kvalitetsutmärkelsen är ett sätt att inspirera och skapa dialog om kvalitetsarbetet. Genom att beskriva hur man arbetar med att utveckla verksamheten utifrån ett antal olika frågor tydliggörs möjliga förbättringsområden. Kvalitetsexaminatorer går igenom de verksamheter som ansöker. 2015 vann kart- och GIS-enheten på kontoret för samhällsbyggnad kvalitetsutmärkelsen.

Innovationspriset uppmärksammar något som förbättrat kvaliteten, ökat effektiviteten, bidragit till en hållbar utveckling eller gjort arbetet enklare. Allt i syftet att öka nyttan för väsbyborna. Priset gick 2015 till Engelska skolan, kanslienheten och till projektet brukarsamverkan.

Nöjda medborgare och kunder

Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för kommunen som helhet har ökat från föregående år. NMI hämtas från medborgarundersökningen. Analys av resultaten från främst kundenkäter men också medborgarundersökningen nedbrutet på verksamhet visar goda resultat på många områden. Skillnaden är att i kundenkäter svarar endast personer som nyttjat tjänsten under året medan i medborgarundersökningen ingår svarande både med och utan personlig erfarenhet. Det gör att de senare resultaten ofta påverkas av media, rykte och liknande faktorer.

Resultaten inom familjerättsbyrån, musikskolan, biblioteket och Gunnes gård är höga. Även nöjdheten med de tekniska verksamheterna är hög. För förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade är kundnöjdheten hög medan medborgarindex för dessa verksamheter är lägre. Resultaten visar att det fortfarande finns utmaningar inom grundskolan, och då särskilt i de högre åldrarna

Tillgänglighet och bemötande

Servicemätningen, som mäter tillgänglighet och bemötande via telefon och e-post visar ett mycket bra resultat. Det långsiktiga arbetet har gett resultat och det är viktigt att hålla i och fortsätta utvecklas för att lyckas i varje kundmöte. Satsningen på det gemensamma kundkontaktcentret Väsby Direkt är en framgångsfaktor.

Webbinformationsindex är fortsatt högt och kommunens webbplats fungerar väl som informationskälla. Fokus är att fortsätta vara en informationskälla i toppklass och att det ska bli enklare för användaren.

Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral är även i år bland de bästa i landet.

Platstillgång

Under året har kommunen kunnat erbjuda plats på förskolan utan väntetid, men mot slutet av året märktes dock en kraftigt ökad efterfrågan utöver tidigare prognoser. Ett intensivt arbete har påbörjats med temporära lösningar för att kunna erbjuda förskoleplats inom garantitiden 2016 samt för permanenta lösningar med fler förskoleplatser på längre sikt.

Under flera år har kötiden till plats i äldreboende varit lång men mot slutet av 2015 fanns ingen kö kvar. Det är resultatet av ett hårt arbete på flera fronter: det nyöppnade boendet Brobacken har gett ett utökat antal platser i kommunal regi samt genomförande av Lagen om valfrihetssystem vilket öppnat för att fler aktörer i Väsby och grannkommunerna kan erbjuda platser.

Medborgardialoger och inflytande

Delaktighet och inflytande för kunder och medborgare är prioriterat för kommunen. Upplands Väsby är bland de kommuner i landet som arbetar mest med medborgardialog. Ett stort arbete med att utveckla dialoger och möjligheter till inflytande har pågått under flera år och sker tillsammans med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting och forskare på universitet och högskolor. Delaktighetsindex, som är kommunens självvärdering av arbetet, får högt resultat. Trots det sjönk resultatet för Nöjd-Inflytande-Index något och parametern delaktighet sjönk mest.

Under året har medborgardialoger genomförts inom olika många områden såsom skola, cykelvägar, avfallshantering och stadsplanering.  Dialoger med civilsamhället har bland annat genomförts kring trygghet och hjälp med mottagande av flyktingar.

Cecilia Bengtsson, enhetschef Brobacken
Cecilia Bengtsson, enhetschef Brobacken


Valfrihet och mångfald

Kommunen erbjuder valmöjligheter inom välfärdstjänsterna. Inom grundskolan är andelen kunder som gör ett aktivt val av utförare och andelen som får sitt förstahandsval fortsatt höga. Inom särskilt boende har tillgången på platser ökat genom införande av en ny modell för val av utförare. På bostadsmarknaden finns en jämn fördelning mellan olika upplåtelseformer. En mångfald av aktörer deltar också i utvecklingen av framtidens Väsby.

0
0

Väsbyborna kan välja mellan ett fyrtiotal små och stora utförare av välfärdstjänster verksamma inom kommunens gränser. Under 2015 utfördes cirka 35 procent av välfärdstjänsterna i kommunens egen regi och cirka 65 procent i privat regi.

Mångfald av utförare inom välfärdstjänsterna

Gemensamt inom barnomsorg, grundskola, vuxenutbildning, gymnasium och hemtjänst är att alla utförarna konkurrerar med kvalitet och inte pris eftersom ersättningsmodellerna är konkurrensneutrala. Inom förskola, grundskola, gymnasium, SoL/LSS och särskilt boende finns såväl privata utförare som verksamhet i kommunal regi att välja mellan.

De äldre som är i behov av särskilt boende har under året kunnat välja på fler utförare, totalt femton vid årets slut, då en ny modell för val av utförare har införts. Modellen innebär en kombination av Lagen om valfrihetssystem (LOV) samt upphandling och egen regi. En effekt av den nya modellen är att tillgången på platser har ökat och den kö till särskilt boende som kommunen haft ett par år nu har försvunnit. För boenden utifrån Socialtjänstlagen (SOL) och Lagen om Stöd och Service (LSS) har kommunen under året också byggt ut kapaciteten att ge stöd åt medborgare med särskilda behov inom hemkommunen.

Sedan ett par år är situationen stabil inom välfärdstjänsterna och fördelningen av marknadsandelar mellan de olika utförarna förändras bara marginellt. De elever som berördes av nedläggningen av Smedbyskolan bereddes plats inom andra kommunala skolor.

I huvudsak är det aktörer verksamma inom kommunen som konkurrerar om de kunder som är bosatta i Väsby och som kommunen också betalar för. Undantaget är gymnasieskolan där många av gymnasieeleverna väljer en skola belägen utanför kommunen. Främst väljer väsbyungdomar skolor i grannkommunerna längs med pendeltågslinjen, Sollentuna och Sigtuna, men även Stockholm är populärt. Så många som 70 procent av gymnasieeleverna väljer skolor utanför kommunen, att jämföra med bara 2 procent av barnen inom förskolan och 9 procent inom grundskolan.

Mångfald på bostadsmarknaden

Hyresrätten är, trots de senaste årens ombildningar till bostadsrätter, fortfarande den vanligaste bostadsformen i kommunen men fördelningen mellan de tre upplåtelseformerna är jämn. Av årets nyproduktion stod hyresrätter för cirka 60 procent medan bostadsrätter och egna hem stod för cirka 20 procent var. Under året har Bo i Väsby AB (652 lägenheter) sålts till Rikshem som tillträdde fastigheterna i augusti och därmed etablerar sig i Väsby som ny hyresvärd.

Det kommunala bostadsbolaget AB Väsbyhem har en fortsatt stark ställning i kommunen och äger cirka 60 procent av hyresrätterna. Övriga betydande aktörer på hyresmarknaden är bland annat Brabo, Stena Fastigheter, Möller & Partners och numera Rikshem.


Astrid Täfvander, utbildningschef
Astrid Täfvander, utbildningschef


Kunskap och lärande

Flera av resultaten har förbättrats under 2015, meritvärdet för årskurs nio ökade och har närmat sig snittet för riket. För de yngre åldrarna i grundskolan är resultaten fortsatt mycket bra. Fortfarande finns dock stora utmaningar och det krävs ytterligare förbättringar om det långsiktiga målet ska nås.

0
0


Utbildning är ett av kommunens mest prioriterade områden och som ett resultat av detta har ett blocköverskidande skolutvecklingsprojekt drivits sedan 2014. Ett lärande Väsby har det långsiktiga målet är att samtliga elever i årskurs 9 ska vara godkända i alla ämnen. Projektet omfattar barn och elever från förskola till gymnasium.

Skolinspektionen

Under 2015 blev kommunen granskad av skolinspektionen, och åtta utmaningar identifierades. Efter en uppföljande granskning har kommunen fått grönt ljus av skolinspektionen, vilket betyder att skolorna åtgärdat nedslagen och blivit godkända på alla granskningsområden.

Kunskapsresultat

Grundskolan för de lägre åldrarna visar upp mycket goda resultat och har gjort så under en lång tid. I årskurs 3 är resultaten på nationella proven högre än rikssnittet. Årskurs 6 resultat på nationella prov är mycket bra och målet nås, men jämförelse med riket så finns utvecklingspotential.

Det genomsnittliga meritvärdet i skolår 9 har förbättrats under 2015 och har närmat sig snittet för riket. För nyckeltalen som mäter andel behöriga till ett yrkesprogram och andelen som fullföljer gymnasiet inom fyra år, är resultaten i närheten av de för året uppsatta målen. Under året har en satsning inom förskolan genomförts. Alla barn ges nu möjlighet att vara på förskolan i minst 30 timmar per vecka oavsett om och hur deras föräldrar jobbar. Detta för att alla barn ska kunna ta del av den pedagogiska verksamheten.

Ett lärande Väsby

Ett lärande Väsby är ett blocköverskidande skolutvecklingsprojekt i samarbete mellan fristående och kommunala skolor och förskolor i Upplands Väsby kommun. Projektet ska pågå mellan 2014-2016  och det långsiktiga målet är att alla elever i Väsbys skolor når godkänt i alla ämnen och att lusten att lära finns från förskola till gymnasium.

Åtta olika utvecklingsområden identifierades vid projektets start och har resulterat i delprojekt. Flera delprojekt har avslutats och ansvaret övergår till utbildningskontoret under 2016.

Maria Röstberg, kultur-och fritidschef
Maria Röstberg, kultur-och fritidschef


Social hållbarhet, trygghet och hälsa

Trygghet har varit en uppmärksammad fråga under året. Väsbyborna har visat ett stort engagemang under året och många goda krafter för att förbättra tryggheten i kommunen. Resultatet från medborgarundersökningen speglar detta och målet anses ej uppnått.

0
0

Året som gått har på många sätt präglats av extraordinära händelser, vilka också har bemötts av insatser från kommunen, frivilliga och polisen. Exempelvis har extra resurser lagts på trygghet i utemiljön samt förlängda öppettider på fritidsgårdar. Arbetet med hälsa och trygghet har bedrivits som planerat. Många väsbybor har dessutom engagerat sig på olika sätt för att kommunen ska upplevas som en säker plats.

Trygghet

Trygghetsmåttet i medborgarundersökningen visar att den upplevda tryggheten i Upplands Väsby har försämrats och fortfarande är lågt jämfört med övriga kommuner. Detta är också den viktigaste orsaken till att målet bedöms som ej uppnått.

Arbetet fortgår med att öka tryggheten genom att förändra den fysiska miljön samt genom trygghetsskapande insatser såsom trygghetsvandringar och samverkan med polisen.

Trygghet i kommunens verksamheter

I förskola och omsorgsverksamheterna visar undersökningar att den upplevda tryggheten är hög. Inom hemtjänsten är till exempel personalkontinuiteten bland de högsta i landet. Inom grundskolan finns utmaningar med tryggheten, arbetsron och frånvaron. Flera av delprojekten i Ett lärande Väsby har resulterat i förslag som kan förbättra tryggheten och det är också temat för demokratiforumet Ung i Väsby under 2016. På temat ogiltig frånvaro ligger t ex Väsbyskolan i framkant genom ett påbörjat arbete med att belysa problematiken - vilket beräknas ge ett förbättrat resultat på sikt.

Förebyggande trygghets- och hälsoarbete

Fokus inom det förebyggande arbetet har under året varit barns och ungas delaktighet och inflytande, flickors psykiska ohälsa samt mat och måltider. Under året har en utredning kring unga flickors hälsa genomförts och en rapport med förslag till insatser presenteras under 2016. Inom området mat och måltider har flera informationsinsatser genomförts inom kommunens verksamheter. I samband med upphandling av ny måltidsleverantör dialoger förts mellan politiker, elever och leverantör.

Arbetet med ANDT-strategin (alkohol, narkotika, droger och tobak) har. Arbetet fokuserar på utbildningar och information samt stöd till olika verksamheter som möter ungdomar. Exempelvis genom kampanjen Tänk Om som riktar sig till ungdomar i samband med större helger. Preventionssamordnaren arbetar tillsammans med både polis och alkoholhandläggaren på miljö- och hälsoskyddskontoret.

Jämställdhet

Jämställda villkor och förutsättningar har lyfts som en viktig aspekt inom social hållbarhet. Förutom att Stockholmsenkäten visar att det i högre grad är flickor som mår dåligt har även skillnader i kunskapsresultat lyfts fram som en utmaning. Skillnaden mellan pojkar och flickors meritvärde ökade markant under 2015. Ökningen sker främst på grund av att flickorna höjer sina betyg och en höjning av pojkarnas resultat är därmed en viktig utmaning framöver. Att skapa en kultur bland pojkar där det anses viktigt att satsa på skolan är en målsättning inom skolprojektet.

Johan Liderfors, fastighetsutvecklare Väsbyhem
Johan Liderfors, fastighetsutvecklare Väsbyhem


Hållbar tillväxt

För första gången uppnås målet att bygga minst 300 bostäder per år. Tack vare en mängd pågående projekt beräknas tillväxtmålet uppnås även de närmaste åren. Utmaningarna är att fortsätta driva stadsutvecklingen framåt, att säkerställa att byggprojekt tillkommer och genomförs och att Väsby därigenom aktivt kan bidra till tillväxten i Stockholmsregionen.

0
0

Befolkningstillväxten i kommunen har under 2015 överträffat uppsatt mål och har under de senaste årtiondena bara varit högre under 2011. För att hitta liknande tillväxtsiffror måste vi backa till 1980-talet. Med en ökning på 2,0 procent (2014: 0,9 procent) hamnar Väsby över snittet både för länet och riket. Sannolikt kommer målet nås även de närmast kommande åren.

Väsby växer

Enligt befolkningsstatistiken uppgick antalet invånare till 42 661 den 31 december 2015 (2014: 41 816), en ökning med 845 personer under året (2014: 367). Att alla kommuner gemensamt tar ansvar för nybyggnation är en förutsättning för att ge utrymme åt regionens växande befolkning och för att regionens ekonomiska tillväxt inte ska hämmas. Väsby har också en målsättning att aktivt bidra till tillväxten i Stockholmsregionen genom ett årligt tillskott på 300 nya bostäder, vilket innebär att en befolkningstillväxt i minst samma takt som Stockholms län (cirka 1,5 procent) kan uppnås.

Resultatet för 2015 blev 464 nya bostäder i kommunen (2014: 147) vilket betyder att målet äntligen har uppnåtts, och dessutom med god marginal. De bostäder som färdigställts ligger i Sigmaområdet, Carlslund, Brunnby Park, Wäckare Äng, Sanda Backe och Odenslunda. I Messingen färdigställdes vård- och omsorgsboendet Brobacken.
Även 2016 ser kommunens mål ut att kunna uppnås och överträffas. Knappt 400 bostäder beräknas bli klara under året. Tillskottet av bostäder kommer att ske i Sigma, Brunnby Park, Messingen, Wäckare Äng, Tegelbruket (centrala Väsby), Östra Frestaby och Eds Allé. 

Detaljplanerna för Eds Allé, 600 bostäder, och Tegelbruket, 150 bostäder, vann laga kraft under 2014 och båda projekten har byggstartats under 2015. I Messingen har kommunens nya scenhus både byggstartats och slutförts. Alldeles intill togs samtidigt första spadtaget för höghuset Fyren. Scenhuset ligger i sin tur precis intill Messingehuset och sammankopplade fungerar dessa två byggnader som ett komplett kulturhus med stora scenen, multihallen, biblioteket, musikskola, dansstudio, mötessalar för kultur- och föreningslivet i kommunen med mera. Invigningen av scenhuset skedde under festliga former i december.

Förutom ovan nämnda projekt pågår planering i olika skeden för nya bostäder intill Odenslunda skola, i Prästgårdsmarken, på Trädgårdsvägen i Runby, i Wijk Oppgård och i Infra City. I Vatthagen strax öster om Glädjen planeras både handel, kontor, bostäder och hotell. Dessutom har arbetet med de två största stadsutvecklingsprojekten, Fyrklövern och Väsby Entré, intensifierats under året. På längre sikt finns även utbyggnad av Älvsundadalen med i planerna. De omfattande byggplanerna sammantagna gör att det finns fortsatt grund för en stark befolkningstillväxt i kommunen.

Fyrklövern

Utvecklingen av området söder om Väsby centrum fortsätter. Den första detaljplanen, som avser allmän platsmark – gatunät och parker, har vunnit laga kraft. Den första detaljplanen avseende kvartersbebyggelse var på samråd under 2014 och har under 2015 sänts till granskning, vilket är steget innan laga kraft. Ytterligare fyra detaljplaner har varit ute på samråd under 2015. Intresset för att delta i utbyggnaden är stort – inte mindre än 15 aktörer deltar i utvecklingen av Fyrklövern. Totalt beräknas området kunna inrymma cirka 1 500 lägenheter, både hyresrätter och bostadsrätter.  Oavsett vilken fas i livet du är i ska du kunna hitta ett boende i Fyrklövern. Infrastrukturinvesteringar beräknas starta under 2016.

Väsby Entré

Det andra stora stadsutvecklingsprojektet omfattar stationsområdet, främst de öppna ytorna som idag är obebyggda på västra sidan. Totalt planeras för cirka 1 000 lägenheter och även en ny utformning av stationen och bussterminalen samt övergångar över järnvägen ingår i projektet. Den första detaljplanen – Järnvägsparken - ställdes ut på samråd under hösten.

Översiktsplan

Arbete med en ny översiktsplan för kommunen pågår och tar sin utgångspunkt i kommunens vision för år 2040 då antalet invånare beräknas ha ökat med 50 procent till cirka 63 000. Under året har ett intensivt arbete skett för att förbereda ett förslag som planeras gå ut på samråd under hösten 2016.

Anders Wink, näringslivschef
Anders Wink, näringslivschef


Näringsliv och arbete

Upplands Väsby är en av de kommuner i landet med allra bäst förutsättningar för företagande. Både i SKLs servicemätning av kommunens service till företagen och Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimatet hamnar Väsby i toppskiktet.

0
0

Utmaningarna är att i ännu högre grad underlätta för de befintliga företagens tillväxt, skapa förutsättningar för nyetableringar och öka nyföretagandet, allt för att skapa fler arbetstillfällen i kommunen.

Fler arbetstillfällen ska skapas i Väsby genom förutsättningar för befintliga företag att växa, underlätta för nya företag som vill etablera sig och genom att öka nyföretagandet. Kommunen ger högsta möjliga kvalitet och service i kontakten med företagen. Enkelheten gör att företagen kan fokusera sin verksamhet på att växa och bli större, vilket ger möjlighet till ännu fler arbetstillfällen. Det är logiken bakom kommunens mål och hårda arbete för nöjda företagskunder. Väsbys NKI-resultat är också högst i landet bland kommuner över 40 000 invånare och företagsklimatet rankas som nummer nio bland Sveriges kommuner.

Ett företagsklimat i topp

Återigen lyckas Upplands Väsby placera sig på topp 10 i Svenskt Näringslivs kommunranking av företagsklimat. Kommunen har placerat sig på topp 20 varje år sedan 2010 och på topp 10 fyra av dessa sex år. Bästa resultatet var 2014 med en bronsplacering. Målet är att återta en plats i absoluta toppen.

Upplands Väsby genomför varje år en servicemätning (kallad Insikt) som resulterar i ett Nöjd Kund-Index (NKI), en uppföljning av vad företagen tycker om kvaliteten i vår hantering av myndighetsärenden. Undersökningen utvecklades av Stockholm Business Alliance (SBA) men genomförs numera av SKL inom ramen för Öppna Jämförelser (ÖJ) för alla kommuner i landet vartannat år. NKI-resultatet för 2014 kom under våren 2015 och på hösten presenterades hela kommunrankingen av SKL. Upplands Väsby har nått en hedrande förstaplats för kommuner med mer än 40 000 innevånare. Inom SBA-området når kommunen en 6:e plats av alla 53 kommuner. Även här var målet topp 5.

Den lokala arbetsmarknaden

Stockholmsregionen utgör en gemensam arbetsmarknad och arbetstillfällena är ojämnt fördelade. Antal arbetstillfällen i relation till arbetskraften är 73 % i Väsby (2014: 74 %) vilket är ett värde precis i mitten bland länets kommuner. Stockholm, Solna och Sigtuna är kommuner med stark nettoinpendling medan de flesta kommunerna i länet har en nettoutpendling. Positivt för Väsby är ett läge mitt emellan Arlanda och Kista, två av norra Storstockholms regionala kärnor med hög koncentration av arbetsplatser.

En kartläggning av Väsbys lokala näringsliv ur ett geografiskt perspektiv har tagits fram som ett underlag till arbetet med en ny översiktsplan. Kartläggningen ska ge svar på framtida utvecklingsbehov och på vilka platser i kommunen behovet kommer att kunna tillgodoses. Resultatet av den kommer också att användas i arbetet med att ta fram en ny näringslivsstrategi.

Ambitionen är att stärka det lokala näringslivet för att öka antalet arbetstillfällen inom kommunen och få fler i arbete med särskilt fokus på unga och nyanlända. Strategin kommer i huvudsak vara en kombination av att locka fler företag att etablera sig i Väsby, att underlätta för etablerade företags tillväxt samt att främja nyföretagande. Mätningen nyföretagarbarometern visar på att nyföretagandet idag är ett utvecklingsområde.

Samverkan mellan olika aktörer

Arbete med nyföretagande genomförs bl.a. genom Nyföretagarcentrum samt arbetet med Ungt Företagande. Diskussioner pågår för närvarande om hur arbetet ska kunna stärkas. Samarbetet mellan näringslivscheferna i Nordvästkommunerna har också fokuserat bl.a. på nyföretagande.

Andra samarbeten som ständigt utvecklas är samarbetena med Väsby promotion, Företagarna i Väsby, Arlandakommunerna samt med Stockholm Business Alliance.

I mars 2015 arrangerade, för andra året i rad, arbetsförmedlingen i samarbete med kommunerna Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby en säsongs- och sommarjobbmässa för företag som behöver rekrytera och framförallt gymnasieungdomar som behöver ett jobb. Jobbmässan blev en succé även i år.

Kommunen kommer under 2016 utreda förutsättningarna att ingå i ett samordningsförbund med försäkringskassan, arbetsförmedlingen, grannkommuner och landsting kring åtgärder för personer långt från arbetsmarknaden.

Fredrik Karlsson, avfallschef
Fredrik Karlsson, avfallschef


Miljö och klimat

Framgångar i fortsatt minskad energianvändning, högt upp i Miljöaktuellts ranking och fortsatt miljöcertifiering. Utmaning i att minska avfallsmängderna och bli bättre på att återvinna material.

0
0

Miljöpolicy

Kommunens miljöpolicy är basen för kommunens miljöarbete och åtagandet om ständiga förbättringar. Policyn anger att verksamheterna ska arbeta med de frågor som har störst miljöpåverkan inom åtta områden: energianvändning, buller, avfallshantering, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, trafik & transporter samt vattenanvändning.

Miljöcertifiering och föredöme i kommunsverige

Upplands Väsby kommun har tack vare ett medvetet miljöarbete placerat sig bland Sveriges tio bästa kommuner i Miljöaktuellts ranking fyra år i rad. Upplands Väsby kommun miljöcertifierade 2010 hela den kommunala verksamheten enligt ISO 14001. Det kommunalägda fastighetsbolaget Väsbyhem är även de miljöcertifierade.

Energieffektivisering och förnybara energikällor

Under 2015 minskade energianvändningen med 3,2 procent, det är en effektivisering motsvarande 27 svenska snittvillor. Resultatet är i paritet med kommunens mål om en minskning på tre procent. Det milda vädret har påverkat användningen, liksom att kommunen lämnat några lokaler som varit stora energislukare. Kommunens satsningar på att kontinuerligt investera i energismart teknik och insatser för att optimera användningen har även det gett resultat. Energianvändningen i kommunens lokaler uppgår till 153 kWh/kvm, vilket innebär att kommunen redan har nått målet som sattes till 2020.

Energieffektivisering är mer än bara investeringar i lokalerna, de som använder lokalerna är minst lika viktiga. Därför driver kommunen ett utbildningsprogram kallat Brukarsamverkan, där samtliga verksamheter, både vuxna och barn, i kommunens lokaler får lära sig mer om enkla energispartips som gör skillnad. Brukarsamverkan vann 2015 kommunens innovationspris.

Återvinning, återbruk och insamling av matavfall

En utmaning är att engagera väsbyborna i att öka andelen återvunnet material. Andel återvunnet material från hushåll var 2015 33 procent, vilket är en ökning från tidigare år. Under året har fokus varit på matavfallsinsamling, sortering av förpackningar och tidningar samt återkoppling av miljönytta.

Informationsinsatser för att få fler flerfamiljshus anslutna till matavfallsinsamlingen har genomförts och vid årets slut var 47 procent av hushållen i kommunen anslutna till insamlingssystemet för matavfall.  Samtidigt som insamlingssystemet byggdes ut genomfördes kampanjer för att minska den mängd mat som slängs i onödan, så kallat matsvinn. Flera Väsbyskolor deltog i tävlingen ”Matsalskampen” för att minska matsvinnet. Breddenskolan blev stolt vinnare i en av de två deltävlingarna. Totalt deltog 57 skolor från de nio Sörab-kommunerna i norra Storstockholm. Kampanjen ”Rätt i påsen” genomfördes i syfte att minska mängden mat som slängs på restauranger. Den insamlade mängden matavfall från hushåll blev mindre än planerat och totalt sett sorterades 17 procent av matavfallet ut.

Kommunen som organisation arbetar ständigt aktivt för att föregå med gott exempel gällande avfallshanteringen. Under 2015 har stort fokus fortsatt vara på att öka andelen kommunala verksamheter som är anslutna till matavfallsinsamlingen och vid årets slut var 54 procent av verksamheterna ansluta. Insatser har även gjorts för att minska avfallsmängderna i organisationen. Detta har bland annat gjorts genom att kommunen infört portalen Reko, som är en intern digital annonsmarknad där kommunens verksamheter kan skänka möbler och andra föremål mellan verksamheter i organisationen. Genom portalen Reko har organisationen under 2015 minimerat onödigt avfall och även bidragit till miljömässiga och ekonomiska vinster.

Miljöfordon

Andelen miljöbilar i kommunens fordonspark ökar och ambitionen är att minska antalet dieseldrivna fordon. Användandet av den kommunala bilpoolen med miljöbilar och elcyklar ökar. För att uppmuntra kollektivtrafikresor bland anställda lades under 2015 tre utlåningsbara SL-kort till i bilpoolssystemet.

Miljöarbete i samverkan

Ett klimatbokslut som sammanfattar Klimatavtalsföretagens arbete sedan starten år 2009 fram till 2015 har tagits fram under året. Det visar att många av företagen har minskat sin energianvändning under åren och alla arbetar aktivt med att minska sin klimatpåverkan.

Flera miljöaktiviteter har anordnats för medborgare under året och kommunen har hållit föredrag hos lokala organisationer. Medborgare har även kunnat ta del av evenemang genomförda av ideella föreningar som fått miljöstöd av kommunen.

Sara Svanfeldt, chef för HR och lön
Sara Svanfeldt, chef för HR och lön


Stolta medarbetare

Hållbart medarbetarengagemang visar ett av landets högsta resultat, men har även högt ställda mål. Kommunen har som arbetsgivare stort fokus på ledar- och kompetensutvecklingen. Utmaningarna ligger i att långsiktigt säkra personalförsörjningen och att öka frisknärvaron.

0
0

Medarbetarna är den viktigaste länken i kedjan för att kunna leverera bästa service till kund. Att vi som professionella medarbetare ska ge våra kunder ett professionellt bemötande är en självklarhet. Det är lika viktigt att vi har samma goda bemötande mot varandra som kollegor för att vi alla ska trivas och må bra. Att ges förutsättningar att utvecklas i våra yrkesroller och säkerställa den bästa kompetensen är viktigt för att fortsätta vara en kommun i framkant. 

Personalstrategi

Personalstrategin och HR-visionen fokuserar på att stärka arbetsgivarvarumärket. Det ska göras genom att säkerställa hög kompetens, arbeta med bemötandefrågor och erbjuda ledarutbildningar. Samtidigt är det viktigt att skapa utrymme för ett stort mått av innovation och utvecklingsanda för att Väsby ska lyckas upprätthålla positionen som en arbetsgivare i framkant.

Attraktiv arbetsgivare

Upplands Väsby har inom flera områden utmärkt sig bland Sveriges kommuner och har fått ett gott rykte som en spännande och utvecklande arbetsplats. Upplands Väsby kommun har nominerats till Årets Employer Branding-kommun av Universum Communications som också står bakom FöretagsBarometern. Utmärkelsen uppmärksammar arbetsgivare som sticker ut genom sitt arbete med att attrahera, rekrytera och behålla goda medarbetare. För att gemensamt marknadsföra kommunsektorn som goda arbetsgivare ingår Väsby i ett samarbete med flera kommuner.

Hållbart medarbetarengagemang

Kommunen genomför varje år en medarbetarenkät med SKL:s standardfrågor för Hållbart medarbetarengagemang (HME) vilket gör att resultaten är jämförbara med andra kommuner. Resultatet är stabilt och mycket högt i jämförelse med andra kommuner. Men det högt ställda målet nås inte riktigt. Den höga svarsfrekvensen i mätningen visar på att det finns ett stort engagemang hos medarbetarna att ta ansvar för sin arbetsmiljö och en vilja att vara med att påverka.

Ledar- och kompetensutveckling

Strategiskt ses området ledar- och kompetensutveckling som viktigt och har stort fokus. I linje med detta har ett ledarutvecklingsprogram implementerats. Som en bas finns introduktionsutbildningar vilka byggs på med ledarforum, chefsstöd samt individuella utvecklingsplaner.

Ett topputvecklingsprogram i extern regi, Växthuset, utgör den högsta nivån i ledarutvecklingsprogrammet och har genomförts i tre omgångar. En fjärde omgång planeras för 2016. Programmet leder till personlig utveckling, ett utvecklande ledarskap, problemlösning och en omvärldsförankring.

Under 2015 har även konceptet "ett lärande nätverk" skapats för att ge nyanställda en bra plattform in i kommunen. Nätverket har tagits emot mycket positivt och inriktningen kommer att fortsätta som en naturlig del och erbjudas nyanställda till kommunen.

Personalekonomi

Personalkostnaderna utgör 30 procent av verksamhetens kostnader (2014: 30 procent) och uppgår till 711 mkr (2014: 678 mkr), en ökning med 4,8 procent. Antal årsarbetare uppgår till 1 235 (2014: 1 187). En stor skillnad ses dock i antalet tillsvidareanställda som ökat med 8 procent, ca 100 medarbetare, de timanställda har i sin tur minskat med 12 procent, ca 60 medarbetare. Detta till följd av en satsning på att erbjuda tillsvidareanställningar inom de kommunala skolorna.

Ålders- och könsfördelning

Utmaningen för Upplands Väsby är att långsiktigt säkra personalförsörjningen i kommunens verksamheter i takt med pensionsavgångarna. Medelåldern är 46,4 år(2014: 46,4 år). Statistiken visar vidare att främst kvinnor arbetar inom kommunens verksamheter. Dessa utgör 75 procent av alla månadsanställda (2014: 76 procent). Andelen kvinnor varierar stort mellan olika verksamheter i kommunen, från 82 procent inom Väsby stöd och omsorg till 21 procent inom fastighetsförvaltningen.

Sjukfrånvaro och frisknärvaro

Kommunen har som ambition att arbeta proaktivt för att stärka medarbetarnas hälsa. Subventionerade friskvårdsaktiviteter är en del i arbetet att stärka hälsan och minska sjukfrånvaron. I jämförelse mot tidigare år kan man se en fortsatt tendens till ökade sjukskrivningar, särskilt långtidsfrånvaron har ökat. Frisknärvaron, d.v.s. andelen personal med högst 40 timmar sjukfrånvaro under ett år, har minskat till 55,0 procent (2014: 59,2) och andelen personal som inte hade någon sjukfrånvaro alls under året har även den minskat till 18,8 procent (2014: 23,3 procent).

Magnus Åberg, finanschef
Magnus Åberg, finanschef


Ekonomiskt resultat

Årets goda resultat både för kommun och koncern innebär att det fleråriga arbetet för en ekonomisk hållbar utveckling har klarats. Kommunen har betalat av sina lån och soliditeten är positiv. Framtida utmaning är att hålla i ekonomin och att säkra finansieringen av välfärden och samhällsutvecklingen med den tillväxt som sker i Väsby.

0
0

Kommunen redovisar ett positivt resultat på 48,5 mkr, motsvarande 2,4 procent av skatteintäkterna. Resultatet är i nivå med normen för god ekonomisk hushållning. Utöver detta har kommunen en intäkt för försäljningen av bostadsbolaget Bo i Väsby, vilket innebär att årets resultat uppgår till 662,5 mkr. Resultatet bidrar till en stärkt ekonomi utan låneskuld och med positiv soliditet. Nämnderna har klarat sin ekonomi och återhållsamhet av kommunstyrelsens särskilda medel bidrar till det goda resultatet.

God ekonomisk hushållning

Den tillväxt som sker i kommunen med satsning på samhällsutvecklingen med bostäder, infrastruktur och service i välfärden, ställer krav på fortsatta överskott. Kommunfullmäktige har mot bakgrund av det beslutat om ett resultatmål om 2,5 procent under en planeringsperiod på tre år. Kommunens resultatutveckling över en tioårsperiod (2006-2015) har varit positiv och genomsnittligt uppgått till 2,2 procent av skatteintäkterna, exklusive olika jämförelsestörande poster. 

Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning. Det innebär att överskottet bidrar till egen finansiering av kommande investeringar för att nya låneskulder och räntekostnader inte ska urgröpa konsumtionsutrymmet för välfärdstjänsterna.  Överskott i ekonomin är även viktiga för att kunna möta snabba förändringar i konjunkturen.

Årets resultat

Årets resultat uppgår till 662,5 mkr inklusive reavinst och andra större jämförelsestörande poster. Dessa poster är reavinsten för Bo i Väsby 710,3 mkr, premieåterbetalning från AFA 11,8 mkr, nedskrivning av Vilunda/Messingen -77,7 mkr, övriga nedskrivningar främst avseende införande av nya principer för avskrivningar -32,0 mkr samt reavinster vid försäljning av mark 1,6 mkr.

Nämnderna redovisar ett positivt resultat om 31,3 mkr, varav kommunstyrelsens särskilda medel utgör 13,1 mkr. Den flyktingsituation som råder utmanar både flyktingmottagningen och arbetet med integrationen. Tillfälligt extra statsbidrag för att stödja kommuner i att hantera flyktingsituationen har beslutats av regeringen och utbetalades i december 2015. Upplands Väsby erhöll 19,5 mkr och har beslutat att 18 mkr av dessa ska föras över till 2016 för kostnader i samband med ökat flyktingmottagande.

Försäljningsintäkten för Bo i Väsby blev 768,2 mkr. Reavinsten uppgår till 710,3 mkr när kostnader om totalt 57,9 mkr borträknats, vilket inkluderar transaktionskostnader, ränteskillnadsersättning för lösen av lån och poster hänförliga till avtalet mellan parterna. Försäljningsintäkten har använts till amortering av kommunens banklåneskuld 300 mkr, extra insatsbetalning till Kommuninvest 24,4 mkr samt 100 mkr för finansiering av årets investeringar.

Kommunalskatt

Kommunalskatten höjdes 2015 med 32 öre till på 19,50 procent. Det är 14:e plats bland de 26 kommunerna i Stockholms län respektive 19:e plats bland alla 290 kommuner i Sverige. Jämfört med föregående år ökar andelen för politisk verksamhet, kultur och fritid, förskola och äldre och omsorg om funktionsnedsatta. En minskning i andel har skett för gymnasieskola och vuxenutbildning, individ- och familjeomsorg samt grundskola.

Investeringar

En fortsatt tillväxt för Väsby innehåller ett högre investeringsprogram och är en förutsättning för att nå Vision 2040 som innebär att kommunen då har fler än 63 000 invånare. Under 2015 investerades för 228 mkr och är lägre än budgeterade 437,9 mkr, vilket ger en genomförandegrad på cirka 52 procent (2014: 56 procent). Avvikelsen mot budget beror till stor del på att vissa projekt har försenats. Självfinansieringsgraden, som ställer årets resultat exklusive avskrivningar och jämförelsestörande poster i relation till investeringarna, är 53 procent (2014: 52 procent).

Soliditet

Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten 2015, exklusive ansvarsförbindelsen, är 65 procent jämfört med 45 procent 2014. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner uppgår till 22 procent (2014: - 6 procent). Flera års målinriktat arbete med fokus på god ekonomisk hushållning har tillsammans med årets reavinst från försäljningen av Bo i Väsby bidragit till att åren med negativ soliditet är förbi. Kommunens ekonomi har konsoliderats och nu finns en god handlingsberedskap inför den tillväxt som sker i samhället och för finansiering av välfärden.

Finansiering

Vid ingången av året hade kommunen en låneskuld om 300 mkr. Under hösten 2015 har samtliga lån avbetalats och kommunen är därmed skuldfri vid årsskiftet. Likvida medel uppgår till 371,2 mkr (2014: 114,9 mkr). För att soliditeten ska bibehållas framöver behöver låneskulden hållas på en rimlig nivå och resultatmålet uppfyllas. För närvarande prognostiseras externt lånebehov föreligga under 2018. Innan dess finansieras planerade investeringar 2016-2017 av försäljningsintäkten från Bo i Väsby utöver självfinansiering (resultat och avskrivningar) och exploateringsintäkter.

Barbro Johansson, socialchef
Barbro Johansson, socialchef


Effektivitet

Kommunen är fortsatt kostnadseffektiv inom bland annat förskola, gymnasium och inom kulturområdet. För att bedöma effektiviteten fullt ut behöver kostnaderna ställas mot vilken kvalitet tjänsterna levererar. Nyckeltalet kostnad per betygspoäng visar att effektiviteten i grundskolan behöver höjas ytterligare.

0
0

Effektiv resursanvändning

Upplands Väsby är en av landets mest kostnadseffektiva kommuner. Det är en viktig faktor för att avgöra måluppfyllelsen vad avser effektiviteten. Resultaten visar att kommunen totalt sett har låga kostnader jämfört med standardkostnaden. Variationen är stor mellan olika verksamheter. Kommunen är fortsatt kostnadseffektiv inom bland annat förskola, skolbarnomsorg, gymnasium samt på kulturområdet.

Inom individ-och familjeomsorg har ett gediget arbete genomförts för att få kontroll över kostnaderna. Det har gett positivt resultat som börjar synas vid jämförelser med andra. För särskilt boende har kommunen under flera år haft en hög kostnad per plats i jämförelse med andra kommuner. Införandet av LOV inom särskilt boende kommer att bidra till att kostnadsutvecklingen kan bromsas där. Ett arbete pågår med att se över kostnaderna inom fler delar av vård-och omsorgsområdet. Värt att notera är också att kostnaderna för idrotts-och fritidsanläggningar är relativt höga.

För att bedöma effektiviteten fullt ut ska samtidigt kostnaderna ställas mot vilken kvalitet som tjänsterna levererar. Ett exempel är nyckeltalet kostnad per betygspoäng som på ett bra sätt fångar upp båda sidor av myntet. Vi kan dra slutsatsen att effektiviteten i grundskolan behöver höjas ytterligare. Betygsresultaten har höjts mot förra året så men samtidigt har resursförstärkningar också gjorts.

Ökad samordning

Koncernen har en gemensam finansfunktion och letar ständigt efter fler samordningsvinster mellan kommun och bolag och/eller samordning med andra kommuner. Nu pågår ett arbete med att skapa en gemensam upphandlingsenhet i koncernen. Projektet ”Den nya verksamhetsvärlden” har i samverkan med Täby och Vaxholm arbetat bland annat med att ta fram gemensamma kvalitetsindikatorer för välfärdstjänster.

Ny systematik för risk och kontroll

Internkontroll utgör en del i kommunens ledningssystem för styrning och uppföljning av verksamheten. Både ekonomiadministrativa och verksamhetskontroller har under 2015 följts upp i enlighet med antagen plan.

En utvecklad modell för riskanalys har tagits fram med syfte att kontroller i högre grad ska ske inom områden med högst risk för skada. Modellen har införts under 2015 och tillämpas från och med 2016 års arbete med risk och kontroll. I detta arbete har ambitionen också varit att de utmaningar som identifierats i kommunens resultat-och målstyrning ska speglas i vilka risker som också kartlagts och värderats i riskanalysen. En annan nyhet är att arbetet med riskkartläggning kan medföra beslut om förebyggande åtgärder när risken anses väsentlig. Om genomförda kontroller påvisar brister fattas beslut om förbättrande åtgärder. Uppföljning av effekten av insatta åtgärder blir också en del av rapporteringen.

Årets uppföljning visar att arbetet med internkontrollen behöver utvecklas och förtydligas kopplat till bland annat brandskyddsarbetet, dokument-och ärendehantering samt säkerhet.

Finansiella rapporter

Ladda ned räkenskaperna i pdf

Tryckt årsredovisning

Ladda ned förvaltningsberättelsen i pdf

Revisionsberättelse

Ladda ned revisionsberättelsen i pdf
Stäng
Upplands Västby kommuns logotyp
Årsredovisning
2014
Årsredovisning
2014
Video bild 1
plakatdekoration2
Video bild 2

plakatdekoration4
plakatdekoration5

VAD TYCKS?

Kommunen har 10 huvudmål som ska göra Väsby till en bra plats att bo på. Vad tycker du? Scrolla igenom resultaten under, lämna en kommentar och ge oss

plakatdekoration6
plakatdekoration7
Video bild 3
plakatdekoration*
Video bild 4
Stäng
Erik G Olsson, bygglovchef
Erik G Olsson, bygglovchef


Kunden i fokus

Resultaten visar på god tillgänglighet exempelvis genom att öppettider i bibliotek, simhall och återvinnings­central är bland de bästa i landet. Arbetet med medborgardialog har fortsatt under året.

Utmaningar finns i att förbättra medborgarnas upplevda kvalitet på service och bemötande.

0
0

Det är lätt att komma i kontakt med kommunen mycket tack vare kundkontaktcentret Väsby Direkt. Under 2014 har arbete med medborgardialoger skett inom flera områden och fler väsby­bor än någonsin har deltagit. 

Kundnöjdhet

Måluppfyllelse inom fullmäktigemålet kunden i fokus mäts bland annat genom medborgarundersökningen och olika kundenkäter. Nöjd-Medborgar-Index är i stort sett förändrat och visar på möjligheter till förbättringar. Glädjande är att Nöjd-Inflytande-Index ökar, särskilt då stora satsningar på medborgardialog har genomförts Resultaten från kundenkäterna visar att det finns stora utmaningar inom skolan särskilt i de högre åldrarna av grundskolan. Kundnöjdheten inom hemtjänst och särskilt boende visar höga resultat, men vid jämförelse med andra kommuner finns det också möjlighet till förbättringar. Resultaten inom familjerättsbyrån, musikskolan, Gunnes gård och biblioteket är mycket höga. Även nöjdheten med de tekniska verksamheterna är hög.

Tillgänglighet och bemötande

Under året har det blivit lättare att komma i kontakt med kommunen. Servicemätningen, som mäter tillgänglighet och bemötande via telefon och epost, visar sammantaget ett bra resultat. Tillgängligheten och svarstiden är mycket goda, ett resultat av ett förbättringsarbete eftersom det identifierades som utmaningar vid förra mätningen. Resultatet gällande bemötande har sänkts i årets mätning vilket är en utmaning framåt. Webbinformationsindex är fortsatt högt och kommunen webbplats fungerar väl som informationskälla. Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral är bland de bästa i landet och kommunen kan idag erbjuda plats på förskolan utan väntetid samt på obekäma tider.

Medborgardialog

Delaktighet och inflytande för kunder och medborgare är prioriterat för kommunen. Upplands Väsby är bland de kommuner i landet som arbetar mest med medborgardialog. Arbetet att utveckla dialoger pågår ständigt och sker tillsammans med bland annat SKL och forskare på universitet och högskolor.

I arbetet med att ta fram en ny översiktsplan involveras medborgarna genom hela processen. Medborgardialogen har genomförts med hjälp av olika metoder, mellan den 15–23 mars genomfördes en dialog enligt metoden charette. Under våren hölls även en dialog genom demokratiforumet Ung i Väsby. Parallellt med dessa möten har en digital dialog genomförts i form av en medborgarkarta och en webbaserad enkätundersökning på kommunens webbplats. Den digitala dialogen pågick från mitten av februar till slutet av juni. Resultatet blev tre framtidsbilder av Väsby. Dessa har under hösten ställts ut i Väsby centrum och besökare har kunnat diskutera och lämna synpunkter på förslagen. Nästa steg är att ett slutligt förslag ska ställas ut för samråd 2015.

Under året har även omvandlingen av Suseboparken till en stadspark gjorts tillsammans med medborgarna genom en medborgarbudget. Under augusti månad genomförde ett antal dialogaktiviteter där invånarna kunde lämna in förslag på hur parken ska gestaltas. Under dessa tillfällen samt via kommunens hemsida lämnades totalt 196 förslag in. Förslagen arbetades ihop till tre förslag av en panel bestående av medborgare och tjänstemän, sedan fick invånarna rösta på de olika förslagen. Det förslag som fick flest röster var Hälsans park och arbetet med att göra om parken har påbörjats.

Inom projektet Ett lärande Väsby har en dialog genomförts under 2014. Dialogprojektet har skett i samarbete med SKL. Arbetet startade i februari och fokuserade under våren på att samla in åsikter, tankar, känslor och fakta om skolan i Upplands Väsby. Detta gjordes genom dialoger ledda av neutrala samtalsledare och ca 250 personer var med och bidrog. Under hösten fortsatte arbetet utifrån materialet som samlades in under våren. I september bildades en arbetsgrupp med föräldrar, rektorer, pedagoger, väsbybor, tjänstemän, politiker med flera. Arbetsgruppen hade uppdraget att arbeta fram förbättringsförslag utifrån vårens dialoger. Sammanlagt deltog 73 personer som träffades fem gånger under hösten för att arbeta fram gemensamma förslag på lösningar. Förslagen lämnades över till den politiska styrgruppen för Ett lärande Väsby i samband med en avslutningsceremoni. En utvärdering visar att processen lett till ökat förtroende bland de deltagande.

Under hösten 2013 togs ett förslag till planprogram för Väsby Entré fram vilket lett till en utställning för samråd under våren 2014 där många värdefulla synpunkter inkommit.

Alarik von Hofsten, projektansvarig
Alarik von Hofsten, projektansvarig


Valfrihet och mångfald

Många valmöjligheter inom välfärdstjänsterna. Andelen kunder som gör ett aktivt val av utförare och andelen som får sitt förstahandsval är stabilt höga.

På bostadsmarknaden finns en jämn fördelning mellan olika upplåtelseformer. En mångfald av aktörer deltar också i utvecklingen av framtidens Väsby.

0
0

Väsbyborna kan välja mellan ett 40-tal små och stora ­utförare av välfärdstjänster verksamma inom kommunens gränser. Under 2014 utfördes cirka 64 procent av välfärdstjänsterna av privata utförare, vilket är i stort oförändrat mot tidigare. Totalt utgörs 46 procent av kommunens kostnader  köp av verk­samhet. 

Mångfald av utförare inom välfärdstjänster

I Upplands Väsby finns idag en mångfald av utförare inom olika verksamheter som levererar tjänster till väsbyborna. Gemensamt inom barnomsorg, grundskola, vuxenutbildning, gymnasium och hemtjänst är att alla utförarna konkurrerar med kvalitet. Inom SoL/LSS boende och särskilt boende sker upphandling vilket innebär att utförarna konkurrerar med en kombination av kvalitet och pris. Inom förskola, grundskola, gymnasium, SoL/LSS och särskilt boende finns såväl privata utförare som verksamhet i kommunal regi att välja mellan.

En förändring bland välfärdstjänstern som skedde under året var att kommunens fyra fritidsgårdar från 1 januar drivs av tre nya privata utförare. Det innebär att inom hemtjänst, vuxenutbildning och fritidsgårdar drivs verksamheterna numera uteslutande av privata utförare.

Inom områdena utbildning och omsorg är marknadsandelarna mellan de olika utförarna i stort sett oförändrade. Inga konkurser eller uppköp har skett bland de aktörer som är verksamma inom kommunens gränser. I huvudsak är det aktörer verksamma inom kommunen som konkurrerar om de kunder som är bosatta i Väsby och som kommunen också betalar för.

Undantaget utgör gymnasiet där konkurrensen främst kommer från aktörer verksamma i grannkommunerna i Stockholmsregionen. Så många som 72 procent av gymnasieeleverna väljer en skola belägen utanför kommunen, att jämföra med bara 2 procent av barnen inom förskolan och 8 procent inom grundskolan. Rörligheten över kommungränsen ökar med åldern och inom grundskolan kan man se att 4 procent i förskoleklass väljer en skola utanför kommunen medan 14 procent gör det i år 9. 

Mångfald på bostadmarknaden

Hyresrätten är, trots de senaste årens ombildningar till bostadsrätter, fortfarande den vanligaste bostadsformen i kommunen men fördelningen mellan de tre upplåtelseformerna är mycket jämn. De två kommunala bostadsbolagen AB Väsbyhem och Bo i Väsby AB intar en stark ställning med tillsammans drygt tre fjärdedelar av alla hyresrätter i kommunen. Av årets nyproduktion stod hyresrätter för knappt hälften medan bostadsrätter och egna hem stod för drygt en fjärdedel var. Det finns idag en stor mångfald av aktörer som är med och utvecklar Väsby som boendekommun i framtiden. Det bästa exemplet är området Fyrklövern där cirka 1 500 nya lägenheter planeras med 15 olika byggherrar involverade i projektet. Förutom en jämn fördelning mellan hyresrätter och bostadsrätter är ambitionen också att täcka in alla målgrupper genom att erbjuda både ungdoms- och studentbostäder, mitt-i-livetboende, seniorboende och vårdboende.

Anna Kristiansson, lärare
Anna Kristiansson, lärare


Kunskap och lärande

Inom kunskap och lärande finns stora utmaningar, särskilt resultaten i de högre åldrarna i grundskolan och i gymnasiet.

Glädjande är att resultaten i nationella prov i de lägre åldrarna har förbättrats och att fler fullföljer gymnasiet.

0
0

Ett lärande Väsby är ett skolutvecklingsprojekt i bred ­samverkan som bygger på allas delaktighet. Det långsiktiga målet är att samtliga elever i årskurs 9 ska vara godkända i alla ämnen. Projektet omfattar barn och elever från förskola till gymnasium, både kommunala och fristående. 

Förskola och grundskolans lägre åldrar

Såväl förskolan som de lägre åldrarna i grundskolan visar goda resultat i både kunskapsmätningar och kundnöjdhetsmätningar. För att kunna möta fler väsbybors behov och erbjuda alla barn en pedagogisk verksamhet har en försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid startats under året. I årskurs 3 är de sammanvägda resultaten på nationella proven högre än både riks- och länssnittet.

Grundskolans högre åldrar och gymnasium

Det genomsnittliga meritvärdet i skolår 9, andelen som är behöriga till ett yrkesprogram samt andel elever som fullföljer gymnasiett inom fyra år, har samtliga förbättrats under 2014. I jämförelse med riket och länet ligger resultaten fortfarande bland de lägre.

Övergång till högskola

Resultatet vad gäller övergången till högskola inom tre år efter gymnasiet har försämrats något 2014. I jämförelse med andra kommuner placerar sig Upplands Väsby ändå högt.

Ett lärande Väsby

Ett lärande Väsby är ett skolutvecklingsprojekt och ett samarbete mellan skolor och förskolor i Upplands Väsby kommun, både kommunala och fristående. Projektet som ska pågå mellan 2014–2016 sker i bred samverkan med alla berörda; barn, elever, pedagoger/lärare, rektorer, förskolechefer, föräldrar/vårdnadshavare, fackliga organisationer, politiker, näringsliv och andra intressenter. Projektet startades med anledning av attskolresultaten under en lång tid varit sämre än förväntat utifrån kommunens sociala och ekonomiska struktur. Det långsiktiga målet är att alla elever i Väsbys skolor når godkänt i alla ämnen och att lusten att lära finns från förskola till gymnasium.

Åtta olika utvecklingsområden har identifierats och resulterat i delprojekt: dialog för Ett lärande Väsby, ledningsstöd, den digitala lärmiljön, barn och elever i behov av stöd, nyanlända, resultatuppföljning, lokalförsörjning och ersättningsmodeller.

Läs mer om Ett lärande Väsbylänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mia Eriksson, preventionssamordnare
Mia Eriksson, preventionssamordnare


Trygghet och hälsa

Framgångar är att tryggheten bland väsbyborna ökar något och att sjukskrivningar ökar i lägre takt i Upplands Väsby än i andra kommuner.

Utmaningar är att fortsätta att öka tryggheten samt det förebyggande arbetet med fokus på barn och unga.

0
0

Kommunen arbetar aktivt för att öka tryggheten. Skötsel av gator och parker, tillgänglighetsanpassningar och förbättrad belysning är några av åtgärderna som bidrar till trygga ute­miljöer. Det förebyggande hälsoarbetet riktat mot barn och unga har även utökats under året.

Trygga utemiljöer och tryggt boende

Trygghetsmåttet i medborgarundersökningen visar att tryggheten i Upplands Väsby har förbättrats men är fortfarande låg jämfört med övriga medverkande kommuner. Arbetet fortgår med att öka tryggheten genom att förändra den fysiska miljön samt genom trygghetsskapande insatser, bland annat i samverkan med polisen. Utvärderingen av samverkansavtalet med polisen kring Arkadstigen visade på positiva effekter och de gemensamma åtgärderna fortsätter genom att ett nytt samverkansavtal har tecknats med fokus på Smedby.

Ett område som identifierats som otryggt är Suseboparken. Under 2014 har en
medborgarbudget genomförts där invånarna har fått vara med och bestämma hur den
framtida parken ska se ut med målet att fler grupper invånare ska lockas att använda den
vackra parken. Genom att fler vistas i parken ska tryggheten öka. Ombyggnationen har
påbörjats och den nya parken beräknas vara klar sommaren 2015.

De boende i Väsbyhems lägenheter upplever sig vara mer trygga i sina bostäder och
bostadsområden än genomsnittet för bostadsbolag i andra kommuner.

Trygghet i kommunens verksamheter

I förskola, grundskola och omsorgsverksamheterna visar undersökningar att den upplevda
tryggheten är hög. Inom hemtjänsten är till exempel personalkontinuiteten bland de
högsta i landet. Jämförelsen med andra kommuner visar dock att resultatet ytterligare går
att förbättra, vilket blir en utmaning framåt.

Förebyggande arbete

Fokus inom det förebyggande arbetet är barns och ungdomars hälsa. En extra trygghetssatsning för ungdomar har beslutats av kommunstyrelsen för 2014–2015. Förstärkningen utgörs av en ungdomscoach, extra fältare samt en samordnare för en social insatsgrupp, en samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att förhindra att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil.

Arbetet med ANDT-strategin (alkohol, narkotika, droger och tobak) har fortsatt och
sammanhållande är kommunens preventionssamordnare. Arbetet fokuserar på utbildningar
och information samt stöd till olika verksamheter som möter ungdomar. Vidare sker tillsyn för att motverka att minderåriga köper alkohol och tobak. Preventionssamordnaren
arbetar tillsammans med både polis och alkoholhandläggaren på miljö- och hälsoskyddskontoret.

Amra Barlov-Lindqvist, VD Väsbyhem
Amra Barlov-Lindqvist, VD Väsbyhem


Hållbar tillväxt

Utmaningarna är att fortsätta driva stadsutvecklingen framåt, att säkerställa att byggprojekt tillkommer och genomförs och att Väsby därigenom aktivt kan bidra till tillväxten i Stockholmsregionen.

Tack vare en mängd pågående projekt kommer tillväxtmålet att uppnås de närmaste åren.

0
0

Befolkningstillväxten i kommunen har under året inte nått uppsatt mål och har inte varit så låg sedan 2008. Med en ökning på 0,9 procent (2013: 1,8 procent) hamnar Väsby under snittet både för länet och riket. Samtidigt har förutsättningar skapats för att kunna nå målet de närmast kommande åren. 

Väsby växer

Enligt befolkningsstatistiken uppgick antalet invånare till 41 816 den 31 december 2014 (2013: 41 449), en ökning med 367 personer under året (2013: 726). Att alla kommuner gemensamt tar ansvar för nybyggnation är en förutsättning för att ge utrymme åt regionens växande befolkning och för att regionens ekonomiska tillväxt inte ska hämmas.

Väsby har också en målsättning att aktivt bidra till tillväxten i Stockholmsregionen genom ett årligt tillskott på 300 nya bostäder, vilket skulle innebära att en befolkningstillväxt i minst samma takt som Stockholms län (cirka 1,7 procent) kan uppnås. Resultatet blev 147 nya bostäder i kommunen (2013: 215). Då antalet färdigställda bostäder är beroende av många olika aktörer kan kommunen bara delvis planera och styra när i tiden byggprojekt ska bli verklighet. De bostäder som färdigställts är 27 hyresrätter i Odenslunda (Väsbyhem), 30 hyresrätter i Fresta (privat hyresvärd), 39 bostadsrätter på Optimusvägen, 15 småhus i Brunnby Park, 6 småhus i Wäckare Äng samt ytterligare ett antal styckbyggnationer och ett par ombyggnationer av lokaler.

Redan 2015 ser kommunens mål ut att kunna uppnås och överträffas med god marginal. Mer än 600 bostäder är under pågående produktion runt om i kommunen varav minst 400 beräknas bli klara under 2015. De pågående projekten är 190 hyresrätter i Sigma (Väsbyhem), 83 bostadsrätter på Holm­vägen (samarbete brf Solvändan och Väsbyhem), 97 hyresrätter på Hasselgatan (Väsbyhem), 76 hyresrätter i vård- omsorgsboendet Brobacken i Messingen, 20 hyres­rätter i Carlslund (Bo i Väsby), 36 bostadsrätter i Messingen, 46 bostadsrätter och 19 radhus i östra Frestaby, 33 småhus i Wäckare Äng, 14 småhus i Sanda Backe, 9 radhus (av totalt 48) i Brunnby Park samt 7 radhus i Odenslunda.

I samband med nybyggnationen i Messingen byggs också ett nytt kulturhus. I östra Frestaby togs under året ett första ­spadtag och totalt planeras 200 bostäder i området. Detaljplanerna för Eds Allé, 650 bostäder, och Tegelbruket intill stationen, 150 bostäder, har vunnit laga kraft under året. Förutom ovan nämnda projekt pågår planering i olika skeden för nya bostäder i Wijk Oppgård, intill Odenslunda skola, i Prästgårdsmarken och på Trädgårdsvägen. Dessutom har arbetet med de två största stadsutvecklingsprojekten, Fyrklövern och Väsby Entré, intensifierats under året.

Fyrklövern/Väsby Labs

Utvecklingen av Fyrklövern, området direkt söder om Väsby centrum, fortsätter. Den första detaljplanen ställdes ut på samråd under 2013 och i slutet av 2014 inleddes samråd för ytterligare tre detaljplaner.

Stadsutvecklingsmodellen Väsby Labs fokuserar på att olika aktörer i ett tidigt skede är med och formar helheten för om­rådet. Dessutom har ett poängsystem utvecklats som ska främja kvalitativa och innovativa lösningar för ökad stadsmässighet.

Väsby Labs har väckt stor uppmärksamhet utanför kommunen och belönats med utmärkelsen Quality innovation of the Year. Intresset för att aktivt delta i utbyggnaden är också stort. Avtal har tecknats med så många som 15 aktörer för utveckling av Fyrklövern.

Totalt beräknas området kunna inrymma 1 500 lägenheter, både hyresrätter och ­bostadsrätter. Oavsett vilken fas i livet du är i ska du kunna hitta ett boende i Fyrklövern som kommer att inrymma ungdoms- och ­studentbostäder, mitt-i-livet-boende, seniorboende och vårdboende.

Väsby Entré

Det andra stora stadsutvecklingsprojektet omfattar stationsområdet, främst de öppna ytorna som idag är obebyggda på västra sidan. Projektet ligger lite senare i tiden och ett planprogram har ställts ut på samråd under 2014. Totalt planeras för cirka 1 000 lägen­heter och även en ny utformning av stationen och bussterminalen samt övergångar över järnvägen ingår i projektet.

Översiktsplan

Arbete med en ny översiktsplan för kommunen pågår och tar sin utgångspunkt i kommunens vision för år 2040 då antalet invånare beräknas ha ökat med 50 procent till cirka 63 000. Under året har väsbyborna i två omgångar bjudits in att delta i dialoger om framtidens Väsby. 

Nej till Väsby sjöstad

Den fördjupade översiktsplanen för västra Väsby med 3 000 bostäder i Väsby Sjöstad, utveckling i Sättra, samt inrättande av naturreservat i Runbyskogen blev föremål för en lokal folkomröstning som genomfördes samtidigt som de ordinarie valen till kommun, landsting och riksdag den 14 september 2014. Av de röstande lade 49 procent sin röst på nej, 44 procent på ja och 7 procent röstade blankt. 70 procent av de röstberättigade röstade i folkomröstningen. Konsekvensen av valresultatet är att fortsatt planering av området inte kommer att ske. 

Väsby som attraktiv boendekommun

I maj presenterade tidningen Fokus sin kommunranking Bäst att bo. Undersökningen mäter boendekvalitet och Väsby klättrar från 187 till 30:e plats. I medborgarundersökningen ingår Nöjd Region-Index vilket mäter medborgarnas upplevelse av kommunen som en plats att bo och leva på. Det område som invånarna var nöjdast med är kommunikationer medan utbudet av bostäder är ett utvecklingsområde.


Jessica Brolin, arbetsmarknadscoach
Jessica Brolin, arbetsmarknadscoach


Näringsliv och arbete

Genom tredjeplatsen i Svenskt ­näringslivs kommunranking av företagsklimatet etablerar sig Väsby i absoluta toppskiktet bland landets kommuner.

Utmaningen är att i ännu högre grad underlätta för företagens tillväxt och etablering i kommunen.

0
0

Företagen i kommunen anser att både politikers och tjänstemäns attityder till näringslivet såväl som det allmänna klimatet i kommunen för att driva företag är värt ett toppbetyg. Även kvaliteten i hanteringen av myndighetsärenden får förbättrade betyg av de företag som under året haft kontakt med ­kommunen. 

Ett företagsklimat i topp 

Vid den mätning av företagsklimat som Svenskt Näringsliv årligen genomför hamnade Väsby på 3:e plats av samtliga kommuner i Sverige, vilket också är kommunens högsta resultat någonsin. Kommunen fick mycket högt betyg på flera områden bland annat hur företagen uppfattar både politikernas och tjänstemännens attityder till näringslivet. Även det allmänna klimatet i kommunen för att driva företag lyfts fram. Topplaceringen är ett resultat av ett långsiktigt arbete inom kommunen. Samarbetspartnern Väsby Promotion, som gemensamt finansieras av kommunen och medlemsföretagen, är en viktig länk till näringslivet. 

Upplands Väsby genomför varje år en serviceundersökning som resulterar i ett Nöjd Kund-Index (NKI), en uppföljning av vad företagen tycker om kvaliteten i vår hante­ring av myndighetsärenden. Under­sök­ningen utvecklades av Stockholm Business Alliance (SBA) men genomförs numera av SKL för alla kommuner i landet vartannat år. Senaste kommunrankingen gjordes 2012. Under 2013 gjordes en egen begränsad NKI-mätning för Väsby, dvs ­jämförelser med andra kommuner saknas. Mätningen visade på en stark förbättring för miljötillsyn, från 69 till 76 och totalt från 70 till 72. Under 2014 har en ny nationell mätning påbörjats, och där har halvårsresultaten presenterats. Utvecklingen ser mycket bra ut, totalt NKI har ökat från 72 till 77 och bygglov har gjort ett lyft från 62 till 75. Under hösten 2015 presenteras kommunens helårsresultat och kommunrankingen. Nytt för denna gång är att samma mätning används till fler kundgrupper än företag. Nu ställs frågorna även till kommunala verksamheter, ideella föreningar och privatpersoner men resultaten ­redovisas separat. 

Enkätresultatet ger vägledning i förbättringsarbetet. Det kommunen behöver arbeta vidare med är att ytterligare förenkla för kunderna och förbättra informationen om handläggningen. Väsby Direkt har betytt mycket för att öka tillgängligheten för företagen eftersom alltfler ärenden från företag slussas in denna väg. Väsby Promotion har också betytt mycket för att kommunen ska få ut information om hur företagen ska gå tillväga vid olika myndighetsprocesser.

Lokal arbetsmarknadsutveckling

Stockholmsregionen utgör en gemensam ­arbetsmarknad och arbetstillfällena är inte jämnt fördelade. Stockholm, Solna och Sigtuna är kommuner med stark nettoinpendling medan de flesta kommunerna i länet har en nettoutpendling. Antal arbetstillfällen i relation till arbetskraften är 74 % i Väsby vilket är ett värde precis i mitten bland länets kommuner.

2013 skedde ett tydligt tillskott av nya arbetsplatser vilket inte har upprepats under 2014. Dock har en plattform lagts för en stor utveckling av InfraCity, kommunens största företagsområde. Ägarna, Profi, har presenterat flera intressanta projekt som kommer att genomföras under de närmaste åren.

Genom att kommunen har ett fåtal stora arbetsgivare är sårbarheten stor. En ­näringslivsanalys för åren 2008–2012 för Arlandakommunerna visar att tillväxten i antal arbetstillfällen har varit relativt låg i Väsby. Väsbys vanligaste näringslivsgren är handel och kommunen har ca 2,5 ggr fler sysselsatta inom handel än en genomsnittskommun. Det är framförallt inom handel som en minskning av antal arbetstillfällen skett. Det förklaras av effektiviseringar bland annat inom Mondelez som är kommunens i storlek näst största företag. En utmaning inför framtiden är att både Siemens, kommunens största företag och Aco, plats 13 i kommunen, har annonserat att de flyttar till andra lokaler i Stockholmsregionen och därmed lämnar Väsby. 

Svenskt näringslivs rapport om företagsamheten 2014 visar att Väsby har en låg andel företagare jämfört med snittet i Stockholms län. Rapporten visar också att företagartillväxten är ovanligt stark i Väsby som hamnar på andra plats i länet för totalt företagande, första plats bland kvinnor och tredje plats bland unga, mätt som procentuell ökning. Mätningen nyföretagarbarometern visar också på att företagandet är ett utvecklingsområde även om resultatet är starkt jämfört med riket. I april fick Väsby pris av Ung Företagsamhet (UF) som bästa kommun i Stockholms län vilket är mycket tack vare Väsby Nya Gymnasiums satsning på entreprenörskap.

Det mer långsiktiga och strategiska arbetet med att skapa förutsättningar för ett starkt näringsliv har utvecklats under 2014, bl.a. genom arbetet med Översiktsplanen, där en långsiktig försörjning av etableringslägen säkerställs. 

De regionala samarbetena fortsätter att utvecklas. Framför allt gäller detta Arlandaregionen där man gemensamt arbetet med att ta fram underlag för samverkan inom näringslivsområdet. Kommunen deltar också aktivt inom Stockholm Business Alliance och i samverkan Nordväst. Målet är att öka inflödet av nya etableringar till Stockholmsregionen för att kunna erbjuda en attraktiv arbetsmarknad i framtiden. 

En jobbmässa för unga, i samarbete med grannkommunerna och arbetsförmedlingen, genomfördes under våren på Messingen. Den var mycket uppskattad av alla inblandade. Jobbmässan kommer att ­genomföras även under 2015. Under sommaren kunde kommunen tillsammans med de kommunala bostadsbolagen erbjuda över 100 ungdomar feriearbeten.

Jimmy Rudemyr, energicontroller
Jimmy Rudemyr, energicontroller


Miljö och klimat

Framgångar i fortsatt minskad energiförbrukning, ökad utsortering av matavfall och fortsatt miljöcertifiering.

Utmaning i att minska användningen av diesel i kommunens fordon. 

0
0

Upplands Väsby kommun är sedan 2010 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöcertifieringen är ett kvitto på att ­kommunen har en bra struktur för miljöarbetet. Under 2014 minskade energianvändningen med 7,6 procent i kommunens lokaler.

Miljöpolicy

Kommunens miljöpolicy är basen för kommunens miljöarbete och åtagandet om ständiga förbättringar. Det systematiska miljöarbetet ska leda till minskad miljöpåverkan från kommunens verksamheter. Policyn anger att verksamheterna ska arbeta med de frågor som har störst miljöpåverkan inom åtta områden: energianvändning, buller, avfallshantering, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, trafik & transporter samt vattenanvändning.

Miljöcertifiering och föredöme i kommunsverige

Upplands Väsby kommun har tack vare ett medvetet miljöarbete placerat sig bland Sveriges tio bästa kommuner i Miljöaktuellts ranking tre år i rad. Upplands Väsby kommun miljöcertifierade 2010 hela den kommunala verksamheten enligt ISO 14001. Det kommunalägda fastighetsbolaget Väsbyhem är även de miljöcertifierade. Efter niondeplatsen i Miljöaktuellts ranking 2014 beslutades att kommunen skulle kraftsamla kring hållbarhet i samarbete med andra aktörer i kommunen. Projektet Hållbara Väsby startade under hösten 2014 som ett svar på det. Arbetet med Hållbara Väsby bygger vidare på kommunens vision 2040. Som föredöme får Upplands Väsby ofta besök från andra kommuner som vill ta del av och lära sig om systematiken i miljöarbetet. 

Energieffektivisering och förnybara energikällor

Under 2014 minskade energianvändningen med 7,6 procent. Resultatet överträffar med god marginal kommunens mål om en minskning på 3,0 procent. Det milda vädret har påverkat användningen, liksom att kommunen lämnat några lokaler som varit stora energislukare. Kommunens satsningar på att kontinuerligt investera i energismart teknik och insatser för att optimera användningen har även det gett resultat. På Vilundabadet sänktes energianvändningen med 6 procent under 2014 genom energioptimeringsinsatser och 2014 är Vilundabadets energieffektivaste år sedan starten 2009. En ny energi­effektiv förskola invigdes i september där man genom smarta tekniska lösningar sparar energi. Energianvändningen i kommunens lokaler uppgår till 158 kWh/kvm, vilket är lågt i jämförelse med andra kommuner. Det satta målet för energianvändningen, 153 kWh/kvm år 2020, ser ut att uppnås redan 2015. 

Energieffektivisering är mer än bara ­investeringar i lokalerna, vi som använder lokalerna är minst lika viktiga. Därför driver kommunen ett utbildningsprogram kallat Brukarsamverkan, där samtliga verksam­heter, både vuxna och barn, i kommunens lokaler får lära sig mer om enkla energispartips som gör skillnad. Det har även hållits utbildningstillfällen för tjänstemän i kommunen och de kommunala bostadsbolagen i livscykelanalys och eco-driving.

Kommunen har aktivt bidragit till samhällets utbyggnad av förnybar energi genom bygget av ett vindkraftverk i Ockelbo, vilket täcker cirka 1/4 av kommunens eget elbehov. All övrig el som kommunen köper är även den från förnybara källor.

Under 2014 genomfördes ett projekt, Elever bygger för elever, i samverkan med länsstyrelsen och med fokus på förnybar ­energi. Projektet resulterade i tre fungerande modeller; ett vindkraftverk, ett vågkraftverk och en solluftvärmare. Modellerna finns nu på Naturskolan där de ska användas i undervisningen.

Återvinning, återbruk och insamling av matavfall

En utmaning är att engagera väsbyborna i att öka andelen återvunnet material. Andel återvunnet material från hushåll var under 2014 32 procent, vilket är en relativt stor ­ökning från tidigare år då resultatet blev 24 procent. Under året har kommunen hart ett ökat fokus på matavfallsinsamling samt ökade informationsinsatser vid SÖRABs återvinningscentral Smedby. Framöver förstärks insatserna både för att förbättra insamlingssystemen och för att höja med­vetenheten om avfallets miljöpåverkan.

Under året har kommunen som organisation aktivt arbetat med att föregå som gott exempel gällande avfallshanteringen. Stort fokus har legat på att öka andelen kommunala verksamheter som är anslutna till matavfallsinsamlingen men även andelen som är anslutna till insamling av förpackningar och tidningar. 

Drivmedelsanvändning

Under 2014 köptes ytterligare tre elbilar in till bilpoolen. En utredning kring drivmedel och klimatpåverkan har gjorts och utifrån den har riktmärke för inköp av nya fordon satts. Ambitionen är att minska antalet ­dieseldrivna fordon. Användandet av den kommunala bilpoolen med miljöbilar och ­elcyklar ökar. Drivmedelsförbrukningen visar dieselanvändningens stora andel av ­klimatutsläpp från våra personbilstransporter (<3,5 ton).

Maria Kataja, enhetschef
Maria Kataja, enhetschef


Attraktiv arbetsgivare

Hållbart medarbetarengagemang visar ett av landets högsta resultat. Kommunen har som arbetsgivare stort fokus på ledar- och kompetensutvecklingen.

Utmaningarna ligger i att långsiktigt säkra personalförsörjningen och att öka frisknärvaron.

0
0

Medarbetarna är den viktigaste länken i kedjan för att kunna leverera bästa service till kund. Att vi som professionella ­medarbetare ska ge våra kunder ett professionellt bemötande är en självklarhet. Det är lika viktigt att vi har samma goda bemötande mot varandra som kollegor för att vi alla ska trivas och må bra. Att ges förutsättningar att utvecklas i våra yrkesroller och säkerställa den bästa kompetensen är viktigt för att fortsätta vara en kommun i framkant.

Personalstrategi

Personalstrategin och HR-visionen fokuserar på att stärka arbetsgivarvarumärket. Det ska göras genom att säkerställa hög kompetens, arbeta med bemötandefrågor och erbjuda ledar­utbildningar. Samtidigt är det viktigt att skapa utrymme för ett stort mått av inno­vation och utvecklingsanda för att Väsby ska lyckas upprätthålla positionen som en arbetsgivare i framkant. 

Upplands Väsby har inom flera områden utmärkt sig bland Sveriges kommuner och har fått ett gott rykte som en spännande och utvecklande arbetsplats. För att gemensamt marknadsföra kommunsektorn som goda arbetsgivare ingår Väsby i ett samarbete med flera kommuner. Bland annat deltog vi i år på Framtidsmässan.

Hållbart medarbetarengagemang

Kommunen genomför varje år en medarbetarenkät med SKL:s standardfrågor för Hållbart medarbetarengagemang (HME) vilket gör att resultaten är jämförbara med andra kommuner. Resultatet är stabilt och mycket högt i jämförelse med andra kommuner. Den höga svarsfrekvensen i mätningen visar på att det finns ett stort engagemang hos medarbetarna att ta ansvar för sin arbetsmiljö och en vilja att vara med att påverka. 

Ledar- och kompetensutveckling

Strategiskt ses området ledar- och kompetensutveckling som viktigt och har stort fokus. I linje med detta har ett ledarutvecklingsprogram implementerats. Som en bas finns introduktionsutbildningar vilka byggs på med ledarforum, chefsstöd samt individuella utvecklingsplaner. Ett topputvecklingsprogram, Växthuset, utgör den högsta nivån i ledarutvecklingsprogrammet och har genomförts i två omgångar. En tredje omgång planeras för 2015. Programmet leder till personlig utveckling, ett utvecklande ­ledarskap, problemlösning och en omvärldsförankring. 

Flera aktiviteter inriktade på kompetensutveckling har genomförts inom kommunens verksamheter, exempelvis utbildning i salutogent synsätt inom vården, omvårdnadslyftet samt kollegialt lärande i skolan.

Att säkerställa hög formell kompetens är viktigt och kommunen följer löpande upp andel legitimerade lärare och förskollärare i de skolor och förskolor som är belägna i kommunen. Skillnaderna är relativt stora inom utbildningsområdet. För de kommunala skolorna och förskolorna är andelen högst medan de privata utförarna generellt ligger något efter.

Personalekonomi 

Personalkostnaderna utgör 30 procent av verksamhetens kostnader (2013: 30 procent) och uppgår till 678 mkr (2013: 652 mkr), en ökning med 3,9 procent. Antal årsarbetare uppgår till 1 187 (2013: 1 197), en minskning med 0,8 procent. Fritidsgårdarna drivs från 2014 i extern regi. Den kommunala larm- och natthemtjänsten övergick i extern regi från 2013 med helårseffekt från 2014.  För att klara att hantera alla pågående projekt inom samhällsutvecklingen har en viss utökning av personal skett inom kontoret för samhällsbyggnad. 

Kostnaderna för köp av verksamhet har också stabiliserats och utgör 46 procent av verksamhetens kostnader (2013: 45 procent) 

Ålders- och könsfördelning

Utmaningen för Upplands Väsby är att långsiktigt säkra personalförsörjningen i kommunens verksamheter i takt med pensionsavgångarna. Åldersgruppen 60–64 år är klart överrepresenterad bland personalen. Medelåldern är 47,4 år(2013: 47,3 år). Statistiken visar vidare att främst kvinnor arbetar inom kommunens verksamheter. Dessa utgör 76 procent av alla månadsanställda (2013: 77 procent). Andelen kvinnor varierar stort mellan olika verksamheter i kommunen, från 98 procent inom förskolan till 18 procent inom fastighetsförvaltningen.

Sjukfrånvaro och frisknärvaro

Kommunen har som ambition att arbeta proaktivt för att stärka medarbetarnas hälsa. Subventionerade friskvårdsaktiviteter är en del i arbetet att stärka hälsan och minska sjukfrånvaron. I jämförelse mot föregående år kan man se en tendens till ökade sjukskrivningar. Frisknärvaron, d.v.s. andelen personal med högst 40 timmar sjukfrånvaro under ett år, har minskat till 59,0 procent (2013: 61,2) och andelen personal som inte hade någon sjukfrånvaro alls under året har minskat ännu mer till 23,3 procent (2013: 27,2 procent).

Magnus Åberg, finanschef
Magnus Åberg, finanschef


Ekonomiskt resultat

Framgångar i ett gott resultat både för kommun och koncern och en delvis stärkt soliditet.

Utmaning i att ytterligare stärka kommunens soliditet samt att säkra finansieringen av välfärden och samhällsutvecklingen.

0
0

Årets resultat är positivt med 34,4 mkr och motsvarar 1,8 % av skatteintäkterna. Årets investeringar om 174,2 mkr har finansierats med egna medel och resulterat i en oförändrad låneskuld. God ordning och reda ger förutsättningar att finansiera välfärdstjänsterna och tillväxten. Kommunens bolag visar goda resultat och bidrar till koncernens samlade positiva resultat om 142 mkr.

God ekonomisk hushållning 

Kommunfullmäktige har beslutat att det ­ekonomiska resultatet ska genomsnittligt, över en budgetperiod, uppgå till ett överskott om minst 2,5 %. 

Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera en stor del av investeringarna. Överskott i ­ekonomin är även viktiga för att kunna möta snabba förändringar i konjunkturen. 

Kommunens resultatutveckling över en tioårsperiod (2005–2014) har varit positiv och genomsnittligt uppgått till 2 % av skatte­intäkterna. De senaste fem årens resultat innehåller engångskostnader motsvarande 320 mkr för omställningar och nedskrivningar. 

Årets resultat

Årets resultat är positivt med 34,4 mkr (1,8 %), vilket är 6,8 mkr lägre än budget och i linje med de prognoser som presenterats under året. Nämndernas underskott uppgår till -9,8 mkr. Skatteintäkterna blev -1,7 mkr lägre än budgeterat och sammanlagt ger de ­finansiella posterna ett överskott på +3,0 mkr bland annat med lägre räntekostnader.

Nämndernas ekonomiskt största utmaning finns inom social- och äldrenämnden med ett underskott om -23,9 mkr. Åtgärder pågår för att uppnå en ekonomi i balans. Utbildningsnämnden lämnar ett underskott på -4,2 mkr och styrelsen för Väsby välfärd på -4,5 mkr. Överskott lämnas av byggnadsnämnden med +5,9 mkr samt teknik- och fastighetsutskottet med +6,5 mkr. Av kommunstyrelens reserv för bland annat volymutveckling återstår +10,3 mkr. 

Balanskravet enligt kommunallagen 

I kommunallagen anges att kommunens ekonomi ska planeras och styras mot resultat i balans, vilket innebär att intäkterna minst ska överstiga kostnaderna både i budget och bokslut. Om kostnaderna i ett längre perspektiv är högre än intäkterna, det vill säga underskott redovisas, innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Enligt balanskravet ska inte realisationsvinster från försäljningar av anläggningstillångar samt effekter av förändringar i diskonteringsräntor för pensionsskuld ingå.  Kommunens ekonomi enligt balanskravets regler är ett överskott om 22,0 mkr (1,2 % av skatteintäkterna). Lagens minimikrav om en ekonomi i balans uppfylls.

Kommunalskatt

Kommunalskatten är oförändrad för 2014 och ligger på 19,18 %. Det är 12:e plats bland de 26 kommunerna i Stockholms län respektive 16:e plats bland alla 290 kommuner i Sverige. Jämfört med föregående år ökar andelen för grundskola och förskola samt gator, vägar mm. En minskning i andel har skett för gymnasieskola och vuxenutbildning, individ- och familjeomsorg samt kultur och fritid.

Finansiell styrka

Investeringar
En fortsatt tillväxt för Väsby innehåller ett högre investeringsprogram och är en förutsättning för att nå visionen 2040 med mer än 63 000 invånare. Under 2014 investerades för 174,2 mkr och är cirka 140 mkr lägre än budget, vilket ger en genomförandegrad på cirka 56 % (2013: 72 %). Avvikelsen mot budget beror till stor del på att vissa projekt har försenats. Inom fastigheter har förskolan Råbäcken invigts vilket har inneburit en investering om 18,6 mkr (totalt ca 37 mkr). Två strategiska fastighetsförvärv i form av Törnskogen och Susebovillan om totalt 11,4 mkr har genomförts. Inom exploateringsområden pågår flera projekt och under 2014 har exempelvis investeringar i Östra Frestaby med 10,3 mkr (gata) och 12,7 mkr (VA) ­utförts. Exempel på investeringar utanför exploateringsområden är Mälarbron 6,8 mkr, invigning av bangolfanläggning i Vilunda­parken 5,9 mkr och underhållsinvesteringar för gator 4,1 mkr.

Utmaningen framåt ligger i att finansiera kommunens planerade investeringar. Totalt beräknas investeringar för 1,2 miljarder kronor under åren 2015–2017. I detta ingår bland annat kommunens två stora exploateringsområden Fyrklövern och Väsby Entré. Under 2014 har optionsavtal tecknats med 15 byggherrar avseende att få förvärva mark och bygga i projekt kopplade till Fyrklövern vilket beräknas ge cirka 1 500 nya bostäder. Faktisk byggnation beräknas starta 2015 och pågå i etapper under flera år. För Väsby Entré påbörjas sannolikt investeringar 2015 som möjliggör kommande byggnation av moderna resefunktioner, cirka 1000 bostäder och kommersiell service i ­stationsnära läge. 

Soliditet
Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten för 2014 är 45 % jämfört med 46 % 2013. Trots ett positivt resultat om 34,4 mkr som bidrar till stärkt eget kapital och att investeringarna om 174,2 mkr har finansierats med egna medel sjunker soliditeten något. Anled­ningen är främst att genomförda investeringar ökar tillgångssidan medan det egna kapitalet inte ökar i motsvarande grad. När investeringarna ökar behöver låneskulden hållas nere och resultatmålet uppfyllas om soliditeten också ska stärkas. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensioner i nyckeltalet blir soliditeten -6 % (2013: -10 %), förbättringen beror i första hand på att pensionsåtagandet har minskat. 

Finansiering
Banklåneskulden uppgår till 300 mkr och är oförändrad mot föregående år. Lånen förfaller med 100 mkr per år under 2015–2017. Kommunens snittränta uppgår till 1,94 % (2013: 2,6 %) och har sjunkit på grund av lägre ränta i samband med refinansiering. Likvida medel uppgår till 114,9 mkr (2013: 95,7 mkr).

Pensioner
Pensionsåtagandena uppgår totalt till 1 248 mkr, en minskning med 31 mkr (-2,4 %). Anledningen är att ansvarsförbindelsen som avser pensioner intjänade före 1998 minskat kraftigt. Den uppgår till 1 027 mkr medan pensionsskulden (som ingår i balansräkningen) ökat något till 221 mkr. Pensionskostnaden 2014 minskade med 20 mkr. Den kraftiga höjningen av pensions­åtagandet 2013 förklaras av förändrad diskonteringsränta. En liknande effekt väntas under 2015.

John Gustafsson, rektor
John Gustafsson, rektor


Kvalitet och effektivitet

Upplands Väsby är en av landets mest kostnadseffektiva kommuner. Särskilt förskola och hemtjänst är kostnads­effektiva verksamheter. Arbetet med kostnadskontroll inom individ- och familjeomsorgen börjar ge resultat.

Utmaningarna finns i grundskolan där kvalitetshöjningar behöver göras och i särskilt boende där kostnaderna är höga jämfört med andra. 

0
0

Verksamheten som kommunen finansierar utgår från ­kundens behov och önskemål. Att detta sker säkerställs genom ­kvalitetspolicyn, där betonas vikten av att involvera kunder och medarbetare i förbättringsarbetet. Kommunen arbetar med kvalitetsutmärkelsen, där ett framgångsrikt kvalitets­arbete uppmärksammas och driver på det systematiska ­kvalitetsarbetet inom kommunen och hos privata utförare. 

Mot kvalitetskommun 2017

Upplands Väsby lyckades 2013 med att bli en av de nominerade till Sveriges Kvalitets­kommun. Med lärdomarna som nomineringen gav höjer kommunen nu ambitionen och inför utmärkelsen 2017 siktar Upplands Väsby mot att bli Sveriges Kvaliteskommun.

För att bli Sveriges kvalitetskommun är utbildningsområdet ett tydligt förbättringsområde och ett kommunövergripande skolutvecklingsprojekt har startat. Ett samarbete med Institutet för kvalitetsutveckling (SiQ) har även inletts under året för att ytterligare fokusera kvalitetsarbetet kring skolan. Kommunen har deltagit i komunkompassen för att identifiera ytterligare områden att förbättra i satsningen mot kvalitetskommun 2017.

Kvalitetsutmärkelse och innovationspris

Som ett led i att identifiera och sprida goda exempel inom kommunen delar kommunen ut en egen kvalitetsutmärkelse och ett innovationspris. Kommunen utbildar kvalitets­examinatorer som reviderar de verksamheter som ansöker. Examinatorerna kommer både från kommunens egen organisation och från privata utförare. Utbildningen bidrar även till att kvalitetsarbetet sprids inom kommunen.

I år vann förskolan Spargrisen kvalitetsutmärkelsen och innovationspriset gick till Väsby Direkt, Runby skola, Bygglovenheten samt Kommuni­ka­tions­enheten. Priserna delades ut vid en ceremoni i multihallen i Messingen. 

Ökad samordning

Sedan 2013 har koncernen en gemensam finansfunktion, framgången har lett till ett fortsatt arbete för att hitta samordningsvinster mellan kommun och bolag och/eller samordning med andra kommuner. Till exempel pågår ett arbete med att skapa en gemensam upphandlingsenhet. Projektet Den nya verksamhetsvärlden har i samverkan med Täby och Vaxholm tagit fram gemensamma riktlinjer för ägardirektiv för egna kommunala utförare av välfärdstjänster. Projektet har även arbetat med att ta fram gemensamma kvalitetsindikatorer för välfärdstjänster.

Effektiv resursanvändning

Upplands Väsby är en av landets kostnads­effektivaste kommuner. Det är en viktig faktor för att avgöra måluppfyllelsen vad avser kvalitet och effektivitet. Resultaten visar att totalt sett är kommunen effektiv jämfört med standardkostnaden men det varierar mellan olika verksamheter. Kommunen är fortsatt kostnadseffektiv vad gäller förskola och hemtjänst. Inom individ- och familje­omsorg har ett gediget arbete genomförts för att få kontroll över kostnaderna. Det har gett positivt resultat som börjar synas vid jämförelser med andra. För särskilt boende har kommunen en hög kostnad per plats, ett arbete pågår med att se över verksamheten och andra kostnader inom vård- och omsorgsområdet. Effektiviteten i grundskolan är låg och är främst orsakat av låga skol­resultat. 

Internkontroll

Internkontroll utgör en del i kommunens ledningssystem för styrning och uppföljning av verksamheten. Både ekonomiadministrativa och verksamhetskontroller har följts upp i enlighet med antagen plan. En utvecklad modell för riskanalys ska tas fram med syfte att kontroller i högre grad ska ske inom ­områden med högst risk för skada. Intern­kon­trollen kommer i allt högre grad att ­integreras i kommunens resultat- och målstyrning.


Finansiella rapporter

Ladda ned räkenskaperna i pdf

Tryckt årsredovisning

Ladda ned förvaltningsberättelsen i pdf

Revisionsberättelse

Ladda ned revisionsberättelsen i pdf
Stäng
Upplands Västby kommuns logotyp
Årsredovisning
2013
Årsredovisning
2013
Video bild 1
KUND
plakatdekoration2
Video bild 2
SAMHÄLLE
OCH MILJÖ
plakatdekoration4
plakatdekoration5

VAD TYCKS?

Kommunen har 10 huvudmål som ska göra Väsby till en bra plats att bo på. Detta är vad några av våra invånare tycker om oss! Vad tycker du? Scrolla igenom resultaten under, och ge oss

plakatdekoration6
plakatdekoration7
Video bild 3
MEDARBETARE
plakatdekoration*
Video bild 4
EKONOMI
Stäng
Linda Nordberg, projektledare
Linda Nordberg, projektledare


Kunden i fokus

Framgångar i arbetet med gott bemötande, hög tillgänglighet till plats i förskola samt gott öppethållande i bibliotek, simhall och återvinningscentral.

Utmaningar är att öka tillgängligheten per telefon samt med­borgarnas upplevda inflytande. Arbetet fortsätter med att utveckla medborgardialogerna.

0
0

Framgången med kundkontaktcentret, Väsby Direkt, fortsätter. Gott bemötande och hög kvalitet i leveransen till väsbyborna. Arbetet med medborgardialoger uppvisar stor bredd och har varit fortsatt intensivt inom samhällsplaneringsområdet.

Kundnöjdhet

Måluppfyllelse inom fullmäktigemålet kunden i fokus mäts bland annat genom olika kundenkäter liksom medborgarundersökningen. Medborgarundersökningens Nöjd-Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index, är i stort sett oförändrade och visar på möjligheter till förbättringar. Resultaten är i linje med andra kommuner.
Resultaten från kundenkäterna visar att nöjdheten har förbättrats från förra året inom förskola och grundskola.
Kundnöjdheten inom hemtjänst och särskilt boende visar fortsatt höga resultat liksom resultaten inom familjerättsbyrån, musikskolan, Gunnes gård och biblioteket.

Tillgänglighet och bemötande

Servicemätningen, som mäter tillgänglighet och bemötande via telefon och epost, visar sammantaget ett mycket bra resultat Det är särskilt bemötande och svarskvalitet som får höga resultat i mätningen. Inom vissa områden har kommunen fortfarande förbättrings­potential, till exempel tillgängligheten via tele­fon.
Det är framför allt verksamheter som inte är anslutna till Väsby Direkt som uppvisar den största möjligheten till förbättring. Bygglov, som etablerade ett samarbete med Väsby Direkt under 2012, har exempelvis fortsatt att förbättra tillgängligheten betydligt även under 2013.


Kommunen levererar nu full tillgänglighet via webben och inom sociala medier samt direktsändning och videoklipp via den egna playkanalen, Väsby Play. Den information som kommunen tillhandahåller via webben håller enligt SKL:s mätning hög klass.
Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral är bland de bästa i ­landet.
Långa väntetider till särskilt boende och försörjningsstöd visar att förbättringsområden kvarstår.

Medborgardialoger


Delaktighet och inflytande är viktiga nyckelord för våra kunder och medborgare. Kommunen deltar i utvecklingsarbete tillsammans med SKL i två nätverk om medborgardialog i stadsbyggnadsprocessen samt medborgarbudget. Väsby Labs fortsätter sitt arbete med dialoger i samhällsutvecklingsfrågor med medborgarna och andra intressenter. För att förstärka kommunikationen i samhällsutvecklingsfrågorna öppnades ”Butiken” i Väsby centrum som presenterade kommunens pågående planer för centrala Väsby och bjöd samtidigt in medborgarna till dialog.
Ett förslag till fördjupad översiktsplan för nordvästra Väsby, områdena Väsby sjöstad, Sättra och Runbyskogens naturreservat, har varit utställt fram till april. Där har allmänheten kunnat lämna synpunkter, ta del av förslaget interaktivt och genom en uppbyggd modell av området.
Uppdraget att ta fram en ny översiktsplan togs i kommunstyrelsen i juni och projektet sattes igång under hösten.


Genomförda dialoger om Vision 2040 under 2012 har nu utmynnat i en vision som också är utgångspunkten i översiktsplanearbetet. En dialogvecka om ”Framtidens Väsby” genomfördes under mars 2014. 
Under 2013 har ett förslag till planprogram för Väsby Entré tagits fram och förberedelser gjorts för utställning under våren 2014.
Projekt medborgarbudget genomfördes i samarbete med Ung i Väsby och Väsby Labs. Ungdomar fick ta fram olika förslag och allmänheten bjöds in att rösta. En parkour­­bana röstades fram som det vinnande bidraget. Under 2014 kommer projektet att fokusera på utveckling av Suseboparken och ska rikta sig till fler olika grupper såväl yngre som äldre.

Inom projektet Ett lärande Väsby ­planeras för en omfattande dialog med flera viktiga grupper – elever, föräldrar, lärare, skolledare, politiker, fackliga organisationer, tjänstemän och alla Väsbybor.

Elisabeth Kvanman, Må bra förskolor
Elisabeth Kvanman, Må bra förskolor


Valfrihet och mångfald

Framgångar med många utförare av välfärdstjänster särskilt inom barnomsorg, hemtjänst och vuxenutbildning.

På bostadsmarknaden har mångfalde ökat genom bland annat fler ombildningar till bostadsrätter och nybyggnation av studentlägenheter.

0
0

Väsbyborna kan välja mellan ett 40-tal små och stora utförare av välfärdstjänster verksamma inom kommunens gränser. I december 2013 utfördes cirka 65 procent av välfärdstjänsterna av privata utförare, vilket är en liten ökning mot tidigare.

Mångfald av utförare inom välfärdstjänster

Gemensamt inom barnomsorg, grundskola, vuxenutbildning, gymnasium och hemtjänst är att alla utförarna konkurrerar med kvalitet då kunderna väljer utförare. Inom LSS-boende och särskilt boende sker upphandling vilket innebär att utförarna konkurrerar med en kombination av kvalitet och pris.
Under 2013 startade en utredning om förutsättningarna för att införa lagen om valfrihet, LOV, inom särskilt boende. I början av 2014 fattades beslut att införa LOV.
De förändringar som skett inom hemtjänsten är till exempel en upphandling av nattlarmen. Upphandlingen resulterade i att en privat utförare, Anooni Care, övertagit verksamheten från kommunen från och med oktober 2013.


Inom barnomsorgen har de tre största utförarna, Norlandia förskolor, kommunala Väsby Välfärd samt Må Bra förskolor, ökat sina marknadsandelar. Två förskolor har över­tagits av andra i Väsby redan etablerade aktörer, Bullerbyn av Frilufts­För­skolor samt Pelikanen av Må Bra. Den kommunala pedagogiska omsorgen har upphört med sin verksamhet.
Wäsby Restaurangskola gick under sommaren i konkurs varför mångfalden bland gymnasieutbildningarna har minskat. Inom vuxenutbildning har stora förändringar bland de många utförarna skett. Compe­tens har exempelvis övertagit första­platsen som största utförare från Lernia.
Konkurrensutsättning av kommunens fritidsgårdar har genomförts under 2013 och tre nya privata utförare tillträder under 2014.
Trots fortsatta förändringar där aktörer både tillkommit och fallit ifrån under året kan man konstatera att marknaderna generellt har stabiliserats något under 2013.

Mångfald på bostadsmarknaden

Det finns idag en stor mångfald av aktörer som är med och utvecklar Väsby som boendekommun. Fortsatta ombildningar till bostadsrätter såväl som privata hyresvärdar gör att det idag finns en bredd i lägenhetsutbudet. Flera nischade projekt såsom student- eller ungdomslägenheter samt trygghetsboende för äldre pågår inom kommunen.


De två kommunala bostadsbolagen AB Väsbyhem och Bo i Väsby AB intar fort­farande en dominerande ställning med tillsammans nästan fyra femtedelar av alla ­hyresrätter i kommunen, dock minskar deras andel på grund av ombildningar. Två fastigheter i Bo i Väsby AB på Centralvägen/Björk­valla­vägen samt Blommelundsvägen och en i AB Väsbyhem på Kavallerigatan har ombildats till bostadsrätter under 2013. Dialoger och prisdiskussioner med fler bostadsrättsföreningar genomfördes också under 2013.


Andelen bostadsrätter ökar, dock är ­hyresrätten fortfarande den vanligaste ­bostadsformen i kommunen. På grund av konjunkturläget står hyresrätterna för cirka hälften av nyproduktionen i år som totalt var 215 lägenheter. Positivt är att 54 av de nyproducerade hyresrätterna är student­lägenheter. I laga-kraft-vunna detaljplaner står hyresrätter, bostadsrätter och småhus för cirka 1/3 var.


Intressant att uppmärksamma är att Väsbyhem driver två unika och banbrytande projekt tillsammans med privata aktörer. Väsbyhem är motor i projekten men produktionen består i bostadsrätter tillsammans med en nybildad bostadsrättsförening samt egnahem tillsammans med Veidekke och BoKlok Housing AB. Väsbyhem kan vid eventuell utebliven försäljning i stället hyra ut bostäderna som hyresrätter.

Därmed minskas risken i projektet och ett snabbare genomförande kan komma till stånd.

Inger Cronlund, projektledare
Inger Cronlund, projektledare


Kunskap och lärande

Stor utmaning i att höja skolresultaten, särskilt i de högre åldrarna i grundskolan och i gymnasiet. Resultaten i nationella prov i de lägre åldrarna har förbättrats.

Fler väljer fortsatta studier och sysselsättningen i kommunen är bra.

0
0

I Upplands Väsby har skolresultaten under en lång tid varit sämr än förväntat utifrån kommunens sociala och ekonomiska struktur.
Meritvärdet 2013 för årskurs nio var det lägsta i Stockholms län samtidig som andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen sjönk.

Ett lärande Väsby

För att bryta trenden har kommunstyrelse beslutat att genomföra ett kommunövergripande projekt inom utbildningsområde med det långsiktiga målet att alla elever ska vara godkända i alla ämnen. Projektet Ett lärande Väsby ska pågå under tre år.

Lyfta goda exempel

Arbetet med att lyfta goda exempel i lärarkåren har gett resultat och bland annat lett
till flera uppmärksammade priser: Sveriges mest innovativa skolledare delades ut av
Lärarförbundet och Microsoft. Guldäpplet delades ut på Skolforu 2013 och gick till en lärare på Väsby Nya Gymnasium. Sveriges mest innovativa lärar som delades ut av Kungliga vetenskapsakademin, det så kallade Ingvar Lindqvistprise i matematik och naturvetenskap gick till åtta lärare på Runbyskolan och Breddenskolan.
Inom kommunens skolor har nioförstelärare utsetts, vilka påbörjade sina
uppdrag under höstterminen.


Styrelsen för Väsby välfärd har beslutat om ny skolstrategi för skolor i kommunal
regi under namnet ”Alla i mål”. Strategi omfattar bl.a. arbetet med att öka skolresultaten
i de kommunala skolorna samt arbete med lärarcertifiering och studiehjälp.



Förskola och grundskolans lägre åldrar

Såväl förskolan som de lägre åldrarna i grundskola visar goda resultat i kundnöjdhetsmätningarna. Enligt SKL:s mätning är andele elever i årkurs 5 med positiv syn på skolan 82%. I årskurs 3 är resultaten på nationella proven
högre än rikssnittet. I årskurs 6 är resultaten på nationella proven i genomsnitt 91 % godkända.

Grundskolans högre åldrar och gymnasium

Det genomsnittliga meritvärdet i skolår 9, andelen som uppnått målen i samtliga
ämnen samt andel elever som fullföljer gymnasie inom fyra år – har samtliga försämrats under 2013. I jämförelse med andr kommuner ligger resultaten bland de lägre i landet.

Upplands Väsby kommun har under 2013 tagit fram och infört en ny modell för
mottagande av nyanlända elever vilken utgår från varje elevs behov. Modellen har
tagits fram i nära samarbete mellan kommunen skolorna i både kommunal och fristående regi samt lärarnas fackförbund och innebär en förstärkning av mottagandet.

Högskola och arbete

Övergången till högskola inom tre år efter gymnasiet har ökat och Väsby placerar sig i
den övre halvan kommuner. Nyckeltalen för sysselsättning och försörjningsstöd visar
också bättre resultat för Väsby än rikssnittet


Anita Ackeberg, säkerhetschef
Anita Ackeberg, säkerhetschef


Trygghet och hälsa

Framgångar är att den upplevda tryggheten bland kunderna i verksamheterna är hög. Det förebyggande folkhälsoarbetet har stort fokus på barn och unga. Utmaningar är att öka tryggheten samt motverka ökad sjukskrivningar hos väsbyborna.

0
0

Kommunen arbetar aktivt för att öka tryggheten. Arbetet med skyndsam klottersanering fortsätter. Skötsel av gator och parker, tillgänglighetsanpassningar och förbättrad belysning bidrar också till trygga utemiljöer.

Trygga utemiljöer och tryggt boende

Trygghetsmåttet i medborgarundersökningen visar att tryggheten i Upplands Väsby är bland de lägre av de i medborgarundersökningen medverkande kommunerna.
Trygghetsrådet har under året fortsatt att fokusera arbetet på Väsbys centrala delar framför allt för att öka tryggheten under kvällar och helger. Insatser med väktare i stationsområdet fortsatte 2013.

2014 års medborgarbudgetprojekt planeras för en utveckling av Suseboparken, en park som upplevts som otrygg för många. Målet är att olika grupper ska kunna påverka utformningen av parken, att fler ska kunna tänkas vilja vistas i parken och att tryggheten därmed ökar.
En mätning genomförd av Väsbyhem visar att de boende upplever sig vara mer trygga i sina bostäder och bostadsområden än genomsnittet för bostadsbolag i andra kommuner.

Trygghet i kommunens verksamheter

I förskola och grundskola är den upplevda tryggheten hög. Arbetsron har ökat från före­gående år men den kan gärna förbättras ytterligare. Inom omsorgsverksamheterna är tryggheten också hög. Inom hemtjänsten är personalkontinuiteten bland de högsta i­landet.

Förebyggande hälsoarbete

Väsbybornas sjukskrivningar är bland de högsta i länet. Fokus inom det förebyggande arbetet är barns och ungdomars hälsa.

Olika stödgrupper har startats, till exempel barn i missbruksmiljöer och barn som bevittnat våld. Hälsokommunikatörer ska bland annat hjälpa nyanlända i deras första kontakter med vården. Ett projekt för barn som ursprungligen fokuserade på läxläsning har utvecklats till att även hjälpa barnen till regelbunden fysisk aktivitet.

Ett barn­rätts­nät­­verk har bildats och i samarbete med elev­råds­ordföranden i alla grundskolor sätts en utvecklingsagenda. Ett mål för detta nätverk är att öka barns inflytande och med­be­stäm­mande samt att främja demokratiarbete. Även Rädda barnen deltar. ABC-projek­tet (Alla barn i centrum) fortgår tillsammans med Karolinska institutet. De sista fyra föräldragrupperna har startat under 2013 och utvärderingen av hela projektet blir klar under 2014.

ANDT-strategin (alkohol, narkotika, droger och tobak) har stort fokus. Före­läs­ningar och utbildningar har genomförts. Preventionssamordningen arbetar tillsammans med polis och alkoholhandläggaren på miljö- och hälsoskyddskontoret.

Björn Eklundh, kommundirektör
Björn Eklundh, kommundirektör


Hållbar tillväxt

Framgångar i en ökande befolkningstillväxt och fler färdig­ställda bostäder. Även näringslivsklimatet uppvisar gott resultat även om målen är tufft satta. Utmaningar är att fortsätta driva stadsutvecklingen framåt och stärka näringslivsklimatet ytterligare.

0
0

Befolkningstillväxten i kommunen har under året varit hög, bland de högsta i landet, vilket är ett kvitto på att Väsby är en attraktiv plats att bo och verka på. Väsby hamnade med 1,8 % befolkningstillväxt på åttonde plats i länet och tolfte plats i riket. Upplands Väsby tog 2013 hem förstaplatsen i Stockholms län avseende tillväxt bland företag.

Väsby växer

Kommunens målsättning om att ha en befolkningstillväxt i minst samma takt som Stockholms län uppnås. Genomsnittlig tillväxttakt i länet 2013 uppgick till 1,7 %. Enligt befolkningsstatistiken för 2013 uppgår antalet invånare till 41 449 den 31 december 2013, en ökning med 726 personer från 31 december 2012.

Arbetet med de större stadsutvecklingsprojekten har intensifierats under året. Utvecklingen av Fyrklövern, området direkt söder om centrum, fortsätter i enlighet med synsättet Väsby Labs och den första detaljplanen ställdes ut på samråd under 2013. Totalt beräknas området kunna inrymma 1 600 lägenheter. Eds Allé har en antagen detaljplan för ca 650 bostäder och Väsby Entré, ca 1 000 lägenheter, ställs ut på programråd under 2014.

Den fördjupade översiktsplanen för Nordvästra Väsby med 3 000 bostäder i Väsby Sjöstad, utveckling i Sättra, samt inrättande av naturreservat i Runby­skogen blir, enligt kommunfullmäktiges beslut, föremål för folkomröstning i september 2014.
År 2013 kan sammanfattas som den största byggstarten i Väsby sedan 80-talet. Det startades byggen av 600 bostäder vilket är ett viktigt bidrag till den växande Stockholmsregionen och den efterfrågan på bostäder som finns.

Året har resulterat i ett nytillskott med 215 bostäder: Väsbyhem 58 hyresrätter (Oxunda Torg och Sigma), Bo i Väsby 54 hyresrätter/studentbostäder i Runby Hage intill stationen, 40 radhus i Sanda Ängar, 23 radhus och 29 småhus i Brunnby Park samt 11 ytterligare småhus.

Det finns en hög planberedskap som medger fortsatt nybyggnation. Inom de närmaste åren kommer bland andra Messingen, östra Frestaby, Wijks Oppgård, Odenslunda skola och Tegelbruket att bidra till fortsatt tillväxt i kommunen.

Zaha Hadid:s arkitektbyrå representerades bland föreläsarna på Stads­bygg­nads­dagen i september. Med rekordmånga be­sökare blev dagen en succé och har tydligt etablerat sig som ett välkänt forum för stadsbyggnadsfrågor. Dagen är ett samarbete med KTH.

Gott företagsklimat


I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet bland landets 290 kommuner hamnar Väsby på 13:e plats vilket är ett fortsatt toppresultat.

Nästan alla enkätvärden pekar uppåt i Väsby medan både rikets och länets siffror går neråt. På frågan om företagsklimatet i stort (den enskilda fråga som väger tyngst i enkäten) får Väsby näst högt betyg i Stockholms län. I övrigt ger företagen både politiker och tjänstemän ett betydligt högre betyg än tidigare vad gäller attityd och service.

I den Nöjd-Kund-Index-mätning som SBA, Stock­holm Business Alliance, riktar mot företags­kunder uppvisade kommunen ett gott resultat även om resultatet har försämrats något.  Kommunen hamnar på 13:e plats av de 51 kommuner i Stockholm-Mälardalen som ingår i samarbetet. Inom två verksamhetsområden, markupplåtelser och serveringstillstånd, får kommunen toppresultat. Inom miljötillsyn och brandtillsyn har resultatet minskat medan bygglov ligger i stort oförändrat.

Utmaningar har identifierats, bland annat att förbättra kommunikationen och snabba upp handläggningen. Vi ska öka tillgängligheten för företagen genom ett professionellt Väsby Direkt men också genom att alla verksamma enheter har en öppen och positiv attityd i kontakten med företagen.
För att nå företagen har kommunen valt att samverka med Upplands Väsby Promotion, UVP, som sin strategiska plattform för dialog med näringslivet. Kundnöjdheten är högst bland de företagskunder där kontakten skett i ett personligt möte och därför görs ett arbete att öka den personliga dialogen med företagen.
Vi har också ett väl utvecklat samarbete med fastighetsägare i kommunen för att kunna hjälpa nya företag att hitta en lokalisering i kommunen. En del av detta arbete är att öka utbudet av detaljplanelagd mark för verksamheter.

Nya företagsetableringar har under 2013 gett ca 400 nya arbetstillfällen. Bland större etableringar märks Bauhaus 17 000 m2 och 250 anställda, Verisec, ca 20 anställda, SMHI flygväder, ca 50 anställda, DigiPlex, Sveriges näst största dataservercenter investerar 420 Mkr, ca 10 anställda, Sensor Control Nordic ca 15 anställda, Envirotainer ca 40 anställda.

Thomas Thunblom, chef Kontoret för samhällsbyggnad
Thomas Thunblom, chef Kontoret för samhällsbyggnad


Miljö

Framgångar i fortsatt minskad energianvändning, ökad ut­sortering av matavfall och fortsatt miljöcertifiering. Utmaning i att minska användningen av diesel i kommunens fordon.

0
0

Upplands Väsby kommun har sedan 2010 miljöcertifierat hela sin verksamhet enligt ISO 14001. Under 2013 förnyades miljöcertifikatet som nu är giltigt till 2016. Miljöcertifieringen är ett kvitto på en bra struktur för miljöarbetet.

Miljöpolicy

Kommunens miljöpolicy är basen för kommunens miljöarbete och åtagandet om ständiga förbättringar. Policyn anger att verksamheterna ska arbeta med de frågor som har den största miljöpåverkan inom åtta områden: energianvändning, buller, avfallshantering, kemikalieanvändning, kompetens, markanvändning, trafik & transporter samt vattenanvändning.

Energieffektivisering

Kommunens energieffektiviseringsåtgärder i enlighet med energi- och klimatstrategin ger ett resultat med god marginal till kommunens mål att minska energiförbrukningen varje år med minst 3 % per kvadratmeter. Det har till stor del skett genom investeringar i nya energieffektiva ventilationsaggregat, energieffektiv belysning och driftoptimering. I linje med grön IT-plan har virtualisering av serverparken lett till en halvering av energianvändningen. Den låga och effektiva energianvändningen i Messingenhuset har även det bidragit till minskningen.

Energi­användningen i kommunens lokaler uppgår till 172 kWh/kvm vilket är lågt i jämförelse med andra kommuner. Insatserna inriktas på att ytterligare minska energianvändningen till 153 kWh/kvm till år 2020.
Den förväntade utvecklingen är att ­utfallet planar ut något de kommande åren, eftersom de billigaste investeringarna som gett störst energibesparing är gjorda. Detta gör att åtgärder för beteendeförändring blir än viktigare. 

Kommunen har aktivt bidragit till samhällets utbyggnad av förnybar energi genom bygget av ett vindkraftverk i Ockelbo, vilket täcker cirka 1/4 av kommunens eget energibehov

Miljöcertifiering och föredöme i kommunsverige

Upplands Väsby är den första storstadskommunen i landet som miljöcertifierat hela sin verksamhet enligt ISO 14001. Detta gjordes redan 2010. Det kommunägda fastighets­bolaget Väsbyhem är också miljöcertifierat.
Miljöcertifieringen är ett kvitto på en bra struktur för miljöarbetet. Ytterligare ett kvitto är att kommunen knep förstaplatsen i tidningen Miljöaktuellts ranking miljöbästa kommun. Upplands Väsby klättrar från plats 167 till första plats på fyra år.

Genom föredrag, artiklar i tidningar och möten med intresseföreningar har våra erfarenheter inom miljöområdet spridits till andra. Deltagande i spjutspetsprojekt om energiledning i Energimyndighetens program Uthållig kommun är ytterligare ett exempel på hur kommunen eftersträvar att vara ett föredöme i kommunsverige

Från matavfall till biobränsle

Målet för källsortering av matavfall omfattar verksamheter i såväl intern som extern regi. Målet med en successiv ökning uppnås och nästan hälften av de kommunalt finansierade verksamheterna samlar in matavfallet som körs till en rötgasanläggning i Uppsala. Matavfallet blir biogas till fordon och biogödsel till lantbruket.

Drivmedelsanvändning

Drivmedelsförbrukningen visar hur bytet till gasfordon börjar slå igenom. En ökning syns avseende dieselanvändningen. Vissa fordon, särskilt arbetsfordon, har visat sig svåra att ersätta med miljövänligare alternativ. En utredning om möjliga alternativa drivmedel för fordon med olika användningsområden pågår. Införande av en kommunal bilpool med miljöbilar och el-cyklar bidrar till ett effektivare användande och minskat antal fordon.

Eva Bergh, miljöstrateg
Eva Bergh, miljöstrateg


Klimat

Upplands Väsby utsågs av Miljöaktuellt till Sveriges miljöbästa kommun. Fler framgångar är att intresset för klimatavtalet växer och att många väsbybor väljer miljöbilar.

En utmaning är att öka återvinningen.

0
0

Miljöaktuellts kommunranking presenterades i juni 2013 och Upplands Väsby kom på första plats. Rankingen syftar till att lyfta fram de kommuner som har kommit längst i sitt miljöarbete och bygger på underlag från ­organisationer som ­granskat kommunernas miljöarbete, bland annat Ekomatcentrum, Gröna Bilister och Håll Sverige Rent.

Intresse för klimatavtalet ökar

Klimatavtal Väsby är ett exempel på samarbete med näringslivet. Intresset för att teckna klimatavtal Väsby har ökat under året och antalet är vid årsskiftet 37. Syftet är att på en lokal nivå sträva efter minskad klimatpåverkan oavsett vad som avtalas på internationell nivå. Det är Upplands Väsby Promotion, UVP, som under året drivit arbetet med att få fler företag att skriva på.

Genom kommunens energi- och klimatrådgivning sprids tips och råd till kommunens invånare, lokala företag och bostadsrättsföreningar.

Klimatstrategi för framtiden

Väsby är medlem i nätverket Klimatkommunerna och inom ramen för detta sker flera samarbeten och erfarenhetsutbyten. Den energi- och klimatstrategi som har antagits involverar både kommunens egna verksamheter och externa aktörer. Strategin aktualiseras och följs upp på ett systematiskt sätt.

Kommunen har under året uppskattat minskningar av växthusgasutsläpp för åtgärderna i strategin. För mätning av utsläpp av växthusgaser totalt i kommunen används data från Nationella Emissionsdatabasen.


Återvinning, återbruk och insamling av matavfal

En utmaning är att engagera väsbyborna i att öka andelen återvunnet material. Återvunnet material från hushåll var under året 24 %, endast en liten ökning jämfört med tidigare år. Framöver förstärks insatserna både för att förbättra insamlingssystemen och för att höja medvetenheten om avfallets miljöpåverkan vilket förhoppningsvis ska öka sorteringsgraden och materialåtervinningen.

Under året har kampanjen för att fler Väsbybor ska välja att sortera ut sitt matavfall fortsatt och vid årets slut var en tredjedel av hushållen anslutna till insamlingssystemet för matavfall. Samtidigt som insamlingssystemet byggdes ut genomfördes en kampanj för att minska den mängd mat som slängs i onödan, så kallat matsvinn. Vid flera skolor i kommunen bedrivs fortlöpande ett aktivt arbete för att minska matsvinnet. Den insamlade mängden matavfall blev mindre än beräknat och totalt sett sorterades 13 % av matavfallet ut.

Miljöbilar och miljöel

Det är glädjande att se att väsbyborna gärna väljer miljövänliga bilar, resultatet är mycket högt i förhållande till andra kommuner. Kommunen har delvis bidragit genom att lobba för utbyggnad av gröna tankställen.

Sedan årsskiftet är kommunens vindkraftverk igång och levererar miljövänlig el till kommunens verksamheter. Genom att vara pådrivare i utbyggnaden av vindkraftverk har kommunen bidragit till en positiv samhällsutveckling mot klimatsmart elproduktion.

Jessica Sunesson, barnmorska
Jessica Sunesson, barnmorska


Attraktiv arbetsgivare

Hållbart medarbetarengagemang visar ett av landets högsta resultat vilket är en framgång. Kommunen har som arbets­givare stort fokus på bemötande­frågorna liksom på ledar- och kompetensutvecklingen.

Utmaningarna ligger i att säkra personal­försörjningen och att öka frisk­närvaron.

0
0

Att vi som professionella medarbetare och leverantörer agerar med god service till kund är en självklarhet. Det är lika viktigt att vi har samma professionella bemötande mot varandra som kollegor för att hela kedjan av god service ska nå ända fram till kund.

Personalstrategi

En ny personalstrategi samt ny HR-vision är delar i arbetet med att stärka arbetsgivar­varu­märket. Fokus på hög kompetens, bemötandefrågor, ledarutbildning, att ligga i framkant med hjälp av ett stort mått av inno­vation och utvecklingsanda är en del av denna strategi.

Upplands Väsby har inom flera områden utmärkt sig inom kommunsverige och har fått ett gott rykte som en spännande och utvecklande arbetsplats. Det märks till exempel på det stora intresse som finns när kommunen rekryterar nya medarbetare. För att marknadsföra kommuner som goda arbetsgivare har Väsby ingått ett samarbete med flera kommuner för att utifrån en gemensam plattform inrikta sig mot unga professionella.

Hållbart medarbetarengagemang

Kommunen har genomfört en medarbetarenkät med SKL:s standardfrågor för Hållbart medarbetarengagemang (HME) vilket gör att resultaten är jämförbara med andra kommuner. Frågorna omfattar områdena motivation, ledarskap och styrning. Resultatet ökar från förra året och är mycket högt i jämförelse med andra kommuner. I nästa led kommer Väsby att engagera och bjuda in fler utförare av kommunala tjänster i Upplands Väsby att delta i den årliga mätningen.

Sjukfrånvaro och frisknärvaro

Upplands Väsby har ett långsiktig fokus på att minska sjukfrånvaron. I jämförelse mot föregående år har långtidsfrånvaron minskat samtidigt som korttidsfrånvaron ökat. Total sjukfrånvaro och antal sjuktillfällen per anställd minskar. Subventionerade friskvårdsaktiviteter är en del i arbetet att minska sjukfrånvaron. Varje anställd erbjuds högst 900 kronor i friskvårdscheckar som kan användas till olika aktiviteter

Ledar- och kompetensutveckling

Aktiviteter som inriktas på personalens kompetens är till exempel mentorskapsprogrammet.  Ett arbete sker också kring bemötandefrågor samt kring det konsultativa förhållningssättet, att sätta kunden i fokus.
Strategiskt ses området ledar- och kompetensutveckling som viktigt och har stort fokus. I linje med detta har ett ledarutvecklingsprogram implementerats.

Ett topputvecklingsprogram i extern regi, Växthuset, utgör den högsta nivån i ledarutvecklingsprogrammet. Under 2013 genomfördes första omgången av Växthuset. Programmet ska leda till personlig utveckling, ett utvecklande ­ledarskap, problemlösning och en omvärldsförankring. Utfallet blev mycket positivt och nästa omgång är under uppstart.

Personalekonomi

Personalkostnaderna för 2013 uppgår till 652,2 mkr (2012: 652,8 mkr). Andelen personalkostnader minskar och utgör 30 % av verksamhetens kostnader (2012: 31 %). I perso­nal­kost­naderna ingår verksamhets­effek­tiviseringar för avveckling av personal 2,4 mkr samt årets löneöversyn med 9,7 mkr. Medellönen i kommunen ökade med 2,4 %. Entre­pre­nad­kostnaderna har ökat sedan 2005 och år 2013 möter ca 2/3 av kunderna i våra välfärdstjänster personal som inte är anställda i kommunen.
Efter de stora personalminskningarna åren 2007-2009 då verksamheter övergick till privata utförare, har minskningen av personal planat ut.

Personalstatistik

Utmaningen för Upplands Väsby är att lång­siktigt säkra personalförsörjningen i kommunens verksamheter i takt med allt fler pensionsavgångar. Statistiken visar vidare att inom kommunens verksamheter arbetar främst kvinnor. Dessa utgör 77 % (2012: 77 %) av alla månadsanställda.

Anette Ömossa, ekonomidirektör
Anette Ömossa, ekonomidirektör


Ekonomiskt resultat

Framgångar i ett gott resultat både för kommun och koncern samt minskad låneskuld.

Utmaning i att stärka kommunens soliditet och att säkra finansieringen av välfärdstjänster och tillväxten.

0
0

Årets resultat är positivt med 59,9 mkr och utgör 3,3 % av skatteintäkterna. Det goda resultatet och ökad ­likviditet innebär att låne­skulden minskat med 100 mkr. Årets investeringar har finansierats med egna medel vilket ­stärker det finansiella handlingsutrymmet. God ordning och reda ger förutsättningar att finansiera välfärdstjänsterna och tillväxten. Kommunens bolag visar ­förbättrade ­resultat och bidrar till koncernens samlade positiva resultat om 192,4 mkr.

God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige har beslutat att det ekonomiska resultatet ska genomsnittligt under en planeringsperiod uppgå till ett överskott om minst 2 %. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar om 110 miljoner kronor årligen.

Kommunens resultatutveckling över en tioårsperiod har varit positiv och genomsnittligt uppgått till 1,9 %. De senaste fem årens resultat innehåller engångskostnader motsvarande 360 mkr för omställningar och nedskrivningar.
Omställningsarbetet fortgår i spåren av den tillväxt som Väsby befinner sig i. Kom­mun­fullmäktige har beslutat om ett högre resultatmål från 2014, minst 2,5 %, för att kunna finansiera ett högre investeringsprogram för ett växande Väsby.

Årets resultat

Årets resultat är positivt med 59,9 mkr (3,3 %), vilket är 24,1 mkr högre än budget. Den positiva avvikelsen mot budget är nämndernas överskott om 12 mkr, högre skatteintäkter 5,2 mkr och lägre räntekostnader om 4,3 mkr. I nämndernas överskott ingår 9,0 mkr affärsdrivande verksamheter, avfall och VA. Positivt är att kostnaderna för försörjningsstödet minskat och visar ett överskott om 7,2 mkr.

Kommunens skatteintäkter ökade under 2013 med 4,6 % (3,2 % 2012), vilket beror på ökat skatteunderlag och befolkningsutveckling. Nettokostnaden per invånare uppgick till 41 675 kr och skatteintäkten per invånare blev 44 059 kr.

Finansiell styrka

En fortsatt tillväxt för Väsby innehåller ett högre investeringsprogram och är en förutsättning för att nå visionen 2040 med mer än 63 000 invånare. Under 2013 investerades för 143,8 mkr och är 56,7 mkr lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att projekt har försenats. Bollstanässkolans förnyelse slutfördes 2013 med 21,3 mkr. Upp­bygg­naden av förskolan Råbäcken om 16,2 mkr och LSS boendet Skrindan om 10,8 mkr påbörjades och fortsätter enligt planerna. Investeringar i gator och vägar samt VA inom Kairo Båtbyggartorp/Skarvängskroken med 28,2 mkr. I Infra City nordväst investerades i VA med 8,8 mkr.

Soliditet

Soliditeten för 2013 är 46 % jämfört med 43 % 2012. Förbättringen beror främst på årets resultat 59,9 mkr, amortering av skuld med 100 mkr och att investeringarna 143,8 mkr finansi­erades med egna medel. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensioner i nyckel­talet blir soliditeten -10 % (2012: -10 %). Den är oförändrad eftersom pensionsskulden har ökat främst med anledning av sänkt diskonteringsränta.
Fastighetsförsäljningar och återbetalda premier för AFA försäkring är främsta orsaken till att banklåneskulden har minskat med 100 mkr och uppgår till 300 mkr (2012: 400 mkr). Vid årsskiftet var kommunens snittränta för banklånen 2,6 % och likviditeten uppgick till 95,8 mkr (2012: 120,6 mkr).

Pensioner

Pensionsåtagandena uppgår totalt till 1 279 mkr, en ökning med 98 mkr (8,3 %). Ansvarsförbindelsen som avser pensioner intjänade före 1998 uppgår till 1 067 mkr och pensionsskulden 211,5 mkr.
Pensionskostnaden 2013 ökade med 17 mkr och är en effekt av den förändrade diskonteringsräntan. Samma effekt fanns 2011 då räntan ändrades senast. Likaså gör detta att både pensionsskulden och ansvarsförbindelsen ökar mycket 2013.

Anna Conzen, chef individ- och familjeomsorgen
Anna Conzen, chef individ- och familjeomsorgen


Kvalitet och effektivitet

Upplands Väsby är en av landets mest kostnads­effektiva kommuner. Särskilt förskola och hemtjänst är kostnads­effektiva verksamheter. Arbetet med kostnads­kontroll inom Individ- och familjeomsorgen börjar ge resultat. Utmaningarna finns i grund­skolan där kvalitets­höjningar behöver göras och i särskilt boende där kostnaderna är höga jämfört med andra.

0
0

Upplands Väsby nominerades i höstas till Sveriges kvalitets­kommun, en värdefull erfarenhet som ger god grund när ­kommunen satsar på ny nominering 2015. För att bli Sveriges kvalitetskommun är skolan ett tydligt förbättringsområde och ett skolutvecklingsprojekt har nu startat. Under kvalitets­mässan delades också Götapriset ut där Väsby var en av slut­finalisterna med Väsby melodifestival.

Kvalitetspolicy

Kommunens kvalitetspolicy utgår från kundens behov och önskemål och betonar vikten av att involvera kunder samt medarbetare i förbättringsarbetet. Utbildade kvalitets­examinatorer har reviderat de verksamheter som ansökte om kommunens kvalitetsutmärkelse och genomfört ordinarie ­kvalitetsrevisioner.

Arbetssättet bidrar starkt till att driva på det systematiska kvalitetsarbetet inom olika verksamheter.

Kvalitetsutmärkelse och innovationspris

I ett led att identifiera och sprida goda exempel inom kommunen delas kommunens egen kvalitetsutmärkelse ut sedan två år tillbaka. 2013 var det också premiär för kommunens innovationspris.

MåBra förskolor och ungdomsmottagningen vann Väsbys kvalitetsutmärkelse 2013. Tre verksamheter blev belönade med innovationspriset: Väsby ungdomsmottagning för smärtfri spiralinsättning, informationsenheten för Väsby Play samt kontoret för samhällsbyggnad för utveckling av brandposter.

Ökad samordning

Från och med april 2013 har kommunen och bolagen en koncerngemensam finansverksamhet. Bolagen följer sedan hösten 2013 ledningssystemets årskalendarium och struktur för ekonomiprocessen. Projektet ”Den nya verksamhetsvärlden” fortsätter under 2014 i samverkan med Täby och Vaxholm.

Ett av uppdragen är att ta fram gemensamma riktlinjer för ägardirektiv för egna kommunala utförare av välfärdstjänster. De senaste årens införande av prestationsersättningar, där utförarna får betalt efter utförd tjänst har bidragit till en hög kostnadsmedvetenhet. Detta är även ett område inom projektet. Under 2014 undersöks ytterligare möjligheter till samordningsvinster genom gemensam administration mellan kommun och bolag och/eller samordning med andra kommuner.

Effektiv resursanvändning

Upplands Väsby har 2011–2013 placerat sig bland de allra främsta kommunerna avseende total kostnadseffektivitet (Statistiska Centralbyrån). Det är en viktig faktor för att avgöra måluppfyllelsen vad avser kvalitet och effektivitet. Väsby står sig i genomsnitt mycket bra även om resultaten visar att det varierar mellan olika verksamheter.

Kom­munen är kostnadseffektiv vad gäller förskola och hemtjänst. Inom IFO (Individ- och familjeomsorg) har ett gediget arbete genomförts för att få kontroll över kostnaderna. Det har gett positivt resultat men det syns ännu inte i nyckeltalen som redovisas med fördröjning. För särskilt boende har kommunen en hög kostnad per plats. Effektiviteten i grundskolan är låg främst orsakat av låga skolresultat.


Stäng